{"id":104548,"date":"2016-09-05T13:16:59","date_gmt":"2016-09-05T12:16:59","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=104548"},"modified":"2016-09-05T13:16:59","modified_gmt":"2016-09-05T12:16:59","slug":"bokrecension-jan-guillou-akta-amerikanska-jeans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=104548","title":{"rendered":"Bokrecension: Jan Guillou &#8211; \u00c4kta amerikanska jeans"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/aktaamerikanskajeans.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/aktaamerikanskajeans.jpg\" alt=\"aktaamerikanskajeans\" width=\"200\" height=\"308\" class=\"aligncenter size-full wp-image-104584\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/aktaamerikanskajeans.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/aktaamerikanskajeans-195x300.jpg 195w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.bokus.com\/bok\/9789164204943\/akta-amerikanska-jeans\/\">\u00c4kta<\/a> amerikanska <a href=\"http:\/\/www.adlibris.com\/se\/bok\/akta-amerikanska-jeans-9789164204943\">jeans<\/a><br \/>\nF\u00f6rfattare  Jan Guillou<br \/>\nSerie: Det stora \u00e5rhundradet (del 6)<br \/>\nUtg.datum: 2016-08-24<br \/>\nF\u00f6rlag: <a href=\"http:\/\/www.piratforlaget.se\/bocker\/akta-amerikanska-jeans\/\">Piratf\u00f6rlaget<\/a><br \/>\nISBN: 9789164204943<\/p>\n<p>Vi har nu kommit till den sj\u00e4tte delen av Jan Guillous romanserie om 1900-talet. De fem tidigare delarna av serien har varit som att l\u00e4sa Mitt livs novell. Det g\u00e5r l\u00e4tt att l\u00e4sa och det \u00e4r med viss skamsenhet man l\u00e4ser dessa romaner. Det handlar inte om stor litteratur, i b\u00e4sta fall \u00e4r det av och till en ber\u00e4ttelse som engagerar fast oftast \u00e4r det inte ens det. Det g\u00e5r alldeles f\u00f6r bra f\u00f6r Jan Guillous karakt\u00e4rer. Serien b\u00f6rjade med tre fattiga fiskarpojkar i Norge som blev faderl\u00f6sa men alla tre hade ovanligt teknisk skicklighet och de hittades av en v\u00e4lg\u00f6rare som skickade dem till d\u00e5tidens finaste tekniska utbildning. Br\u00f6derna hamnade sedan i olika delar av v\u00e4rlden men lyckades bli stenrika. Jag kan knappt svara p\u00e5 varf\u00f6r jag alls l\u00e4st ut alla fem tidigare. <\/p>\n<p>Jan Guillous skicklighet i denna serie handlar mest om att han kan mycket om teknik och dess utveckling och om 1900-talets historia. I n\u00e5gra av de tidigare delarna har han ocks\u00e5 visat p\u00e5 att tyskarna l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00e4r de enda som kan kriga och vara rasister. Engelsm\u00e4nnen har inte mycket att yvas \u00f6ver. Det kommer Jan Guillou in p\u00e5 om igen.<\/p>\n<p>Den h\u00e4r sj\u00e4tte delen \u00e4r n\u00e5got b\u00e4ttre \u00e4n de tidigare, tycker jag. F\u00f6rmodligen \u00e4r det f\u00f6r att vi \u00e4ntligen n\u00e5got l\u00e4mnar de allra rikaste och deras lyckade liv. Femtiotalet skildras utifr\u00e5n en pojkens synvinkel. lille Eric, som \u00e4r den tredje generationen Lauritzen. Hans mamma var mycket ung n\u00e4r hon tr\u00e4ffade hans pappa, en fransk diplomatson som blev inkallad i kriget medan Eric var baby. Hans mamma skaffade en ny man, Harry, som misshandlade och pryglade Eric varje dag. Ingen ber\u00e4ttade f\u00f6r Eric att Harry inte ens var hans riktiga pappa. Det \u00e4r en typisk bild f\u00f6r denna f\u00f6rljugna tid d\u00e5 de rikaste kunde b\u00e4ra sig s\u00e5 illa \u00e5t. Hans mamma \u00e4r r\u00e4tt obegriplig. Hon skiljer sig s\u00e5 sm\u00e5ningom fr\u00e5n Harry, men f\u00f6rst sedan hon sj\u00e4lv blir misshandlad. Att hennes son blir pryglad och f\u00e5r stryk varenda dag tycks hon inte bry sig om.<\/p>\n<p>Hur hela sl\u00e4kten Lauritzen visste om att pojken misshandlas men ingen ingriper \u00e4r ocks\u00e5 \u00e4ckligt och f\u00f6rmodligen en bild av hur \u00f6verklassen kan bete sig.<\/p>\n<p>Handlingen ber\u00e4ttas ut Erics synvinkel och emellan\u00e5t bryts hans ber\u00e4ttelse av med korta inl\u00e4gg fr\u00e5n slutet av sextiotalet d\u00e5 han sj\u00e4lv ber\u00e4ttar om ber\u00e4ttelsen, det \u00e4r han sj\u00e4lv som skriver om att han skriver om sin uppv\u00e4xt. I inl\u00e4ggen fr\u00e5n sextiotalet kommunicerar Eric med sin mammas kusin, som arbetar p\u00e5 Dagens Nyheter och f\u00e5r korrl\u00e4sa hans ber\u00e4ttelse.<\/p>\n<p>Det \u00e4r ett bra grepp att l\u00e5ta 1950-talet skildrar fr\u00e5n ett barns \u00f6gon. Det \u00e4r en tid n\u00e4r grunden f\u00f6r det svenska folkhemmet och v\u00e4lst\u00e5ndet l\u00e4ggs. Ett s\u00f6nderbombat Europa skriker efter svenska r\u00e5varor. Samtidigt pr\u00e4glas tiden av skr\u00e4cken f\u00f6r k\u00e4rnvapenkriget.<\/p>\n<p>Eric uppfostras f\u00f6rst i Saltsj\u00f6baden, bland \u00f6verklassen &#8211; men n\u00e4r hans mamma skiljer sig och morfar d\u00f6r m\u00e5ste hans mamma b\u00f6rja jobba f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja dem och de flyttar fr\u00e5n det finare omr\u00e5det till fattigare stadsdelar. Jag tror att det \u00e4r ett sk\u00e4l till att denna sj\u00e4tte del k\u00e4nns lite mer angel\u00e4gen och intressant. Allt g\u00e5r inte v\u00e4l och de blir inte stenrika hipp-som-happ. Det \u00e4r inte l\u00e4ngre en vanlig Guillou-hj\u00e4ltesaga som det mesta annat han skriver.<\/p>\n<p>Eric och hans v\u00e4nner p\u00e5verkas av den nya ungdomskulturen som kommer och de fascineras av allt som kommer  fr\u00e5n Amerika. Eric dras med i fascinationen f\u00f6r allt det nya inom musik, mode och film. Han lyckas inte bara med konststycket att smuggla den f\u00f6rbjudna drycken Coca-Cola, han blir \u00e4ven f\u00f6rst i klassen med att b\u00e4ra \u00e4kta amerikanska jeans.<\/p>\n<p>Lite roligt \u00e4r att den d\u00e4r Erik Ponti dyker upp p\u00e5 ett h\u00f6rdn.  Erik Ponti \u00e4r en ofta \u00e5terkommande person i Jan Guillous romaner. Han \u00e4r huvudperson i romanen Ondskan, d\u00e4r han g\u00e5r p\u00e5 en internatskola d\u00e4r pennalismen h\u00e4rskar, eftersom han blivit v\u00e5ldsam av all misshandel fr\u00e5n sin styvfar. I sin sj\u00e4lvbiografi P\u00e5 jakt efter historien: spioner, reportage, riddare och h\u00e4xor (2003) skriver Guillou p\u00e5 flera st\u00e4llen att Erik Ponti \u00e4r hans alter ego.<\/p>\n<p>Nja, t\u00e4nker jag. Efter att ha l\u00e4st &#8221;\u00c4kta amerikanska jeans&#8221; undrar jag om Erik Ponti verkligen \u00e4r Jan Guillou, \u00e4r han inte Jan Guillous dr\u00f6mbild av sig sj\u00e4lv. Jag skulle v\u00e5ga satsa \u00e5tminstone tio kronor p\u00e5 att Eric Lauritzen \u00e4r Jan Guillous \u00e4kta alter ego.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c4kta amerikanska jeans F\u00f6rfattare Jan Guillou Serie: Det stora \u00e5rhundradet (del 6) Utg.datum: 2016-08-24 F\u00f6rlag: Piratf\u00f6rlaget ISBN: 9789164204943 Vi har nu kommit till den sj\u00e4tte delen av Jan Guillous romanserie om 1900-talet. De fem tidigare delarna av serien har varit som att l\u00e4sa Mitt livs novell. Det g\u00e5r l\u00e4tt att l\u00e4sa och det \u00e4r med [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3],"tags":[],"class_list":["post-104548","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104548","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=104548"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104548\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":104616,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104548\/revisions\/104616"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=104548"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=104548"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=104548"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}