![\"ZZZ008248-PP\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/ZZZ008248-PP.jpg\")
<\/a><\/p>\nUnder de viktiga \u00e5ren mellan 12-19 \u00e5r hade jag tillsammans med mina polare frekvent \u00e5terkommande diskussioner under m\u00e5nga sena n\u00e4tter, samtidigt som vi lyssnade p\u00e5 deras skivor medan vi drack alkoholhaltiga drycker och n\u00e5dde insikt. V\u00e4rldens b\u00e4sta l\u00e5t skulle koras och givetvis v\u00e4rldens b\u00e4sta platta och v\u00e4rldens l\u00e4ckraste solon och v\u00e4rldens smartaste texter framflummade av basisten Geezer Butler. S\u00e4llan vann samma l\u00e5t eller skiva tv\u00e5 kv\u00e4llar i rad. Det h\u00e4r har varit ett band som enligt mig och min sorts v\u00e4nner, st\u00e5tt f\u00f6r en s\u00e4llan sk\u00e5dad genialitet. Fortfarande idag kan jag inte f\u00f6r mitt liv konskevent avg\u00f6ra vad av allt de gjort som \u00e4r objektivt b\u00e4st. Vrider du om armen p\u00e5 mig kommer jag veckla in mig i ett l\u00e5ngrandigt resonemang som str\u00e4cker sig \u00f6ver de sex f\u00f6rsta skivorna utan att komma fram till m\u00e5let. Som tur \u00e4r beh\u00f6ver jag inte stadf\u00e4sta n\u00e5got och varje argument \u00e4r giltigt, rimligt och noga underbyggt och n\u00e4sta g\u00e5ng vi pratar om det har jag en ny lista, lika giltig och rimlig.<\/p>\n
I slutet p\u00e5 den h\u00e4r prologen till Black Sabbaths absolut sista turn\u00e9 ska jag \u00e4nd\u00e5 komma fram till dagens tio i topp-lista samt utn\u00e4mna deras b\u00e4sta platta. Men jag kommer h\u00e5lla mig till den konstellation som \u00e4r ”mitt” Black Sabbath. Inte f\u00f6r att konstellationerna efter den klassiska p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r d\u00e5liga. Flera av de efterf\u00f6ljande skivorna och l\u00e5tarna \u00e4r absolut v\u00e4rldsklass och en hel del \u00e4r rent objektivt b\u00e4ttre h\u00e5rdrock \u00e4n n\u00e5gra av skivorna med den ursprungliga upps\u00e4ttningen. Men f\u00f6r mig utg\u00e5r Black Sabbaths storhet i Ozzy Osbournes s\u00e4tt att framf\u00f6ra Geezer Butlers texter samt det h\u00e5rda jazzdrivna compet fr\u00e5n rytmsektionen. Alltihop sammanh\u00e5llet av h\u00e5rdrockv\u00e4rldens m\u00f6rkaste, coolaste och skummaste gitarrist, Tony Iommi.<\/p>\n
Black Sabbath har best\u00e4mt sig f\u00f6r att ta farv\u00e4l f\u00f6r gott. En epok har kommit till v\u00e4gs \u00e4nde. Men jag bed\u00f6mer att deras musik kommer leva mycket l\u00e4nge \u00e4n. Det finns f\u00f6r varje generation n\u00e5got nytt och underbart att \u00e5teruppleva i deras artisteri. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s med sorg i hj\u00e4rtat jag tar sikte p\u00e5 en magnifk avslutning p\u00e5 festivalen Tons of Rock p\u00e5 Fredrikstens f\u00e4stning i Halden, Norge.<\/p>\n
Polka Tulk Blues Band hette de fr\u00e5n b\u00f6rjan. Ett helt obegripligt namn som antagligen inte funkat utan f\u00f6r stadsdelen Aston i Birmingham. Namnbytet till Earth gjorde nog ingen gladare heller. Men n\u00e4r bandet b\u00f6rjade skriva riktigt m\u00f6rka texter med sataniska anslag som stod i skarp kontrast till den katolska arbetarklassmilj\u00f6n de v\u00e4xte upp i, h\u00e4nde n\u00e5got. Ett nytt sound skapades och grunden f\u00f6r alla modern heavy metal var lagd. Debutskivan var inte l\u00e4ttillg\u00e4nglig men fann genast sin publik. En publik uppvuxen med musik som \u00f6ppnat f\u00f6r ungdomsrevolten men som inte hittat underklassens frustration och hat mot det r\u00e5dande samh\u00e4llet, tog till sig svartsynen och det farliga som bandet skickligt transformerade till popul\u00e4rkultur i en v\u00e4xande subgenre.
\nBlack Sabbath f\u00f6ddes och historien tog en helt ny v\u00e4ndning. Inte minst anv\u00e4ndes religi\u00f6sa bilder och en or\u00e4dd och provocerande\u00a0 fl\u00f6rt med satanism och ockulta traditioner som en del av s\u00e5v\u00e4l f\u00f6rest\u00e4llningar som texter och s\u00e4ttet att s\u00e4tta samman musiken i annorlunda arrangemang.
\nEn frustrerad arbetarklass i fattiga gruvdistrikt fann i det h\u00e4r nya bandet en protestr\u00f6relse som v\u00e4nde sig emot krigsvurmande politiker, skenheliga religi\u00f6sa och en toryr\u00f6stande arbetarklass som satte tradition framf\u00f6r sina egna intressen. P\u00e5 bara n\u00e5gra \u00e5r er\u00f6vrade Black Sabbath v\u00e4rlden med sitt helt egna s\u00e4tt att spela sin h\u00e5rda, m\u00f6rka och tunga variant av rockmusik. I k\u00e4llare runt om i v\u00e4rlden b\u00f6rjade unga m\u00e4nniskor h\u00e4rma och l\u00e4ra sig hur h\u00e5rdrock skulle l\u00e5ta p\u00e5 riktigt. Ur deras str\u00e4vanden f\u00f6ddes heavy metal och senare s\u00e5v\u00e4l death som trash och all m\u00f6jlig annan brutal h\u00e5rdrock. Bandet blev en central h\u00f6rnsten tillsammans med fr\u00e4mst Deep Purple, Led Zeppelin och Uriah Heep f\u00f6r framv\u00e4xten av allt det vi idag kan avnjuta eller f\u00f6rskr\u00e4ckas av p\u00e5 festivaler som Sweden Rock Festival, Monsters of Rock och Tons of Rock med m\u00e5nga flera. Hundratals h\u00e5rda festivaler erbjuds varje sommar \u00f6ver hela Europa och n\u00e5gra av de st\u00f6rsta och b\u00e4sta har vi h\u00e4r uppe i norden.<\/p>\n
F\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan bes\u00f6kte Black Sabbath Sweden Rock Festival och jag frapperades \u00f6ver att Ozzy faktiskt sj\u00f6ng b\u00e4ttre \u00e4n p\u00e5 flera \u00e5r. F\u00f6rhoppningarna inf\u00f6r avskeds turn\u00e9n \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntansfulla. Jag v\u00e5gar inte hoppas och tro f\u00f6r mycket n\u00e4r det kommer till de vokala prestationerna, men jag vet att kungen av uppvigling fr\u00e5n en scenkant kommer leverera fullt \u00f6s och stor k\u00e4rlek och lycka.<\/p>\n
Epoker kommer till sitt slut och vi kommer se allt fler s\u00e5dana avslut under de kommande \u00e5ren. The founding fathers blir gamla, m\u00e5nga har redan l\u00e4mnat oss och fler kommer g\u00f6ra likaledes under de n\u00e4rmsta \u00e5ren. Vi som f\u00e5tt f\u00f6rm\u00e5nen att leva samtidigt med dessa musiker som i v\u00e5ra \u00f6gon \u00e4r legender, har mycket att vara tacksamma \u00f6ver.<\/p>\n
Den 23 juni spelar Black Sabbath p\u00e5 Tons of Rock p\u00e5 den fantastiska f\u00e4stningen Fredriksten i Halden i s\u00f6dra Norge och den 9 juli g\u00f6r de sin sista spelning i Sverige, p\u00e5 Friends arena i Solna. Sj\u00e4lvklart \u00e4r Kulturbloggen p\u00e5 plats redan i Norge.<\/p>\n
Visst ja. Den r\u00e4tta listan. Well, here it is:<\/p>\n
1. Under the sun<\/p>\n
2. Symphtom of the universe<\/p>\n
3. Sabbath bloody sabbath<\/p>\n
4. Electric funeral<\/p>\n
5. Megalomania<\/p>\n
6. Changes<\/p>\n
7. War pigs<\/p>\n
8. A National acrobat<\/p>\n
9. Sweat leaf<\/p>\n
10. The Wizard.<\/p>\n
B\u00e4sta plattan: Sabotage.<\/p>\n
S\u00e5, nu vet ni det. \u00a0\ud83d\ude08<\/p>\n
https:\/\/youtu.be\/puN8EdjJ1s4<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Black Sabbath har funnits lika l\u00e4nge som jag och de kom mycket tidigt in i mitt liv genom mina \u00e4ldre syskon som spelade bandets skivor f\u00f6r mig n\u00e4r jag var sp\u00e4dbarn. -Spela zum zum, sa jag till syskonen och menade d\u00e5 att de skulle spela Electric Funeral fr\u00e5n bandets andra platta Paranoid. D\u00e5 var jag […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-102393","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/102393","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=102393"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/102393\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":102397,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/102393\/revisions\/102397"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=102393"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=102393"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=102393"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}