{"id":101535,"date":"2016-04-22T09:59:59","date_gmt":"2016-04-22T08:59:59","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101535"},"modified":"2016-04-22T10:04:40","modified_gmt":"2016-04-22T09:04:40","slug":"john-cleese-pa-chinateatern-en-mastare-pa-svart-humor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101535","title":{"rendered":"John Cleese p\u00e5 Chinateatern &#8211; en m\u00e4stare p\u00e5 svart humor"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_101539\" aria-describedby=\"caption-attachment-101539\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/johncleesechina.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/johncleesechina-300x200.jpg\" alt=\"JOHN CLEESE\" width=\"300\" height=\"200\" class=\"size-medium wp-image-101539\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/johncleesechina-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/johncleesechina-768x511.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/johncleesechina-1024x681.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-101539\" class=\"wp-caption-text\">JOHN CLEESE<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>Last time to see me before i die med John Cleese<\/strong><br \/>\nChina Teatern, Stockholm<br \/>\n21 april 2016<\/p>\n<p>En regnig torsdagskv\u00e4ll satt vi d\u00e4r. Lite drygt 1.000 personer p\u00e5 Chinateatern och v\u00e4ntade p\u00e5 John Cleese och p\u00e5 d\u00f6den. <\/p>\n<p>Redan innan \u201dv\u00e4rldens roligaste man\u201d \u00e4ntrade scenen gav han en fingervisning om vad som skulle vara den r\u00f6da tr\u00e5den i den kommande f\u00f6rest\u00e4llningen. En speakerr\u00f6st talade f\u00f6rst om att det r\u00e5dde fotof\u00f6rbud och att den som br\u00f6t mot det skulle f\u00f6rpassas ur salongen efter det att en hink vatten h\u00e4llts \u00f6ver den regelbrytaren. D\u00e4refter fick vi reda p\u00e5 att Mr. Cleese var tvungen att g\u00e5 igenom sitt EKG med sin l\u00e4kare innan han skulle kunna v\u00e5ga sig upp p\u00e5 scenen.<br \/>\nV\u00e4l d\u00e4r tog han med oss p\u00e5 en resa genom det liv som, enligt honom, \u00e4r en l\u00e5ng v\u00e4ntan p\u00e5 att d\u00f6den skall intr\u00e4ffa.<br \/>\nSvart? Ja!<br \/>\nTr\u00e5kigt? Nej!<\/p>\n<p>Det \u00e4r just det som \u00e4r storheten med John Cleese. Han \u00e4r en m\u00e4stare att skapa svart humor och g\u00e4rna d\u00e5 om tabubelagda \u00e4mnen.<br \/>\nExempelvis s\u00e5 redovisade han en statistik \u00f6ver hur vi i publiken skulle d\u00f6. Ungef\u00e4r 278 av oss skulle avlida p\u00e5 grund av ett sviktande hj\u00e4rta.<br \/>\n&#8211; Det \u00e4r ni p\u00e5 rad p\u00e5 rad 4 till 17, sade han och pekade sedan svepande p\u00e5 oss med en ficklampa.<\/p>\n<p>Ett nytt svep med den skarpa ficklampan p\u00e5 n\u00e5gra andra rader i salongen kompletterades med.<br \/>\n&#8211; Ni, p\u00e5 de raderna kommer att stifta bekantskap med \u201dthe big C\u201d och ni d\u00e4ruppe p\u00e5 balkongen p\u00e5 de tre fr\u00e4msta raderna kommer att omkomma i n\u00e5gon trafikolycka.<\/p>\n<p>F\u00e5 andra personer kan f\u00e5 1.000 personer att skratta hejdl\u00f6st n\u00e4r de f\u00e5r reda p\u00e5 HUR de skall d\u00f6.<br \/>\nGivetvis handlade mycket i hans framtr\u00e4dande om Monty Python. Hur gruppen bildades och den osannolika historien om n\u00e4r BBC gav dem klartecken att skapa 13 TV-program utan att de hade kunnat presentera en enda programid\u00e9 och utan att BBC hade den blekaste aning om vad de hade best\u00e4llt.<\/p>\n<p>Nyckeln till framg\u00e5ngen var att de lyckades bryta en m\u00e4ngd regler f\u00f6r hur komik skapas. Ist\u00e4llet formerade de nya regler som de sedan dess \u00e4r stilbildande f\u00f6r en m\u00e4ngd f\u00f6rfattare av komik och humor, speciellt d\u00e5 den lite svartare humorn. <\/p>\n<p>Som bollplank har de hela tiden haft sin publik. Det var utifr\u00e5n publikens reaktioner han och hans medf\u00f6rfattare m\u00e4tte om deras sk\u00e4mt h\u00f6ll m\u00e5ttet.<\/p>\n<p>Ett exempel p\u00e5 svart humor runt tabubelagda omr\u00e5den var n\u00e4r han ber\u00e4ttade om sina telefonsamtal med sin mamma. En kvinna som led av depressioner och vid alla tillf\u00e4llen i deras t\u00e4ta telefonkontakter framh\u00e4rdade att hon k\u00e4nt sig \u201dlite nere\u201d den senaste veckan.<\/p>\n<p>En dag kontrade han med att s\u00e4ga att:<br \/>\n&#8211; Jag k\u00e4nner en liten fet man i Fulham. Han \u00e4r inte s\u00e5 dyr. Om du vill s\u00e5 kan jag be honom \u00e5ka \u00f6ver till dig och ta livet av dig!<br \/>\nMammans reaktion var ett skrattanfall som h\u00f6ll p\u00e5 att ta livet av henne.<br \/>\nEfter det s\u00e5 fr\u00e5gade han alltid om han skulle ringa till killen i Fulham s\u00e5 fort hennes nedst\u00e4mdhet kom upp p\u00e5 bordet vid de \u00e5terkommande telefonsamtalen.<\/p>\n<p>Hela f\u00f6rest\u00e4llningen var ett kollage av filmsnuttar fr\u00e5n hans karri\u00e4r. Det blandat med anekdoter hur vissa scener kom till i \u201dthe Flying Cirkus\u201d, \u201dFawlty Towers\u201d och alla filmer. Oerh\u00f6rt intressant och vansinnigt kul.<br \/>\nGenomg\u00e5ende under kv\u00e4llen kom han tillbaka till en saknad v\u00e4n. Graham Chapman som gick bort s\u00e5 tidigt som 1989. John och Graham skrev mycket tillsammans. Med en respektfull k\u00e4rlek ber\u00e4ttade John hur illa han tyckte om Graham. Hans liv och leverne och hans of\u00f6rm\u00e5ga att h\u00e5lla tider.<\/p>\n<p>Till och med p\u00e5 hans begravning sk\u00e4llde han p\u00e5 honom. Och bara f\u00f6r det s\u00e5 straffade han honom genom att ta med hans urna p\u00e5 diverse turn\u00e9er och TV-framtr\u00e4danden.<\/p>\n<p>Han skulle minsann inte vila i frid bara f\u00f6r att han best\u00e4mt sig f\u00f6r att g\u00f6ra det.<br \/>\nEn afton med John Cleese \u00e4r of\u00f6rgl\u00f6mlig. F\u00f6rest\u00e4llningen inneh\u00f6ll inga st\u00f6rre \u00f6verraskningar. Kanske borde en del r\u00f6rligt material p\u00e5 filmduken bytts ut mot stillbilder och ersatts med mer prat av honom sj\u00e4lv.<br \/>\nFast vi vet ju inte vad han hade f\u00f6r sig bakom scenen n\u00e4r filmerna rullade.<br \/>\nHan kanske gick en match med hj\u00e4rtstartaren.<br \/>\nKarln \u00e4r ju 77 \u00e5r snart och \u00e4r n\u00e4ra d\u00f6den.<\/p>\n<p>Men han levde i alla fall ig\u00e5r kv\u00e4ll n\u00e4r jag l\u00e4mnade teatersalongen\u2026<\/p>\n<p>John Cleese tal p\u00e5 begravning av Graham Chapman<br \/>\n<iframe loading=\"lazy\" width=\"420\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/8o9-E-eMUHs\" frameborder=\"0\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n<p>Graham Chapmans urna p\u00e5 turn\u00e9.<br \/>\n<iframe loading=\"lazy\" width=\"420\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/utHmeN31RT0\" frameborder=\"0\" allowfullscreen><\/iframe> <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Last time to see me before i die med John Cleese China Teatern, Stockholm 21 april 2016 En regnig torsdagskv\u00e4ll satt vi d\u00e4r. Lite drygt 1.000 personer p\u00e5 Chinateatern och v\u00e4ntade p\u00e5 John Cleese och p\u00e5 d\u00f6den. Redan innan \u201dv\u00e4rldens roligaste man\u201d \u00e4ntrade scenen gav han en fingervisning om vad som skulle vara den r\u00f6da [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20],"tags":[7224,11650,2984,4955],"class_list":["post-101535","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","tag-chinateatern","tag-john-cleese","tag-komedi","tag-scenkonst","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101535","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=101535"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101535\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":101540,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101535\/revisions\/101540"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=101535"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=101535"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=101535"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}