{"id":101496,"date":"2016-04-20T18:08:52","date_gmt":"2016-04-20T17:08:52","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101496"},"modified":"2016-04-20T18:09:09","modified_gmt":"2016-04-20T17:09:09","slug":"filmrecension-hermelinen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101496","title":{"rendered":"Filmrecension: Hermelinen &#8211; en film som ger hopp om m\u00e4nskligheten"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/hermelinen.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/hermelinen-210x300.jpg\" alt=\"hermelinen\" width=\"210\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-101497\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/hermelinen-210x300.jpg 210w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/hermelinen.jpg 600w\" sizes=\"auto, (max-width: 210px) 100vw, 210px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Hermelinen<br \/>\nBetyg 3<br \/>\nSvensk biopremi\u00e4r 29 april 2016<\/p>\n<p>Hermelinen \u00e4r en film som \u00e4r sv\u00e5r att betygs\u00e4tta. Som alla bra franska filmer har den djup och talar till oss p\u00e5 flera niv\u00e5er. P\u00e5 Venedigs filmfestival 2015 fick den pris b\u00e5de f\u00f6r b\u00e4sta manus och b\u00e4sta manliga huvudroll (Fbrice Luchini). P\u00e5 Ces\u00e1r Awards i \u00e5r fick den pris f\u00f6r b\u00e4sta kvinnliga biroll. Ja filmen har en m\u00e4ngd duktiga sk\u00e5despelare och den \u00e4r fint filmad, fin dialog och b\u00e4st av allt: den serverar inte allt, vi drar sj\u00e4lva v\u00e5ra slutsatser. Och det \u00e4r en film som ger hopp om m\u00e4nskligheten, en s\u00e5dan d\u00e4r film jag g\u00e5r hem fr\u00e5n biosalongen efter\u00e5t med l\u00e4ttare steg.<\/p>\n<p>Handlingen utspelar sig till stor del i ett r\u00e4ttssal i Paris. Michel Racine \u00e4r en \u00f6k\u00e4nt h\u00e5rd domare som s\u00e4llan d\u00f6mer n\u00e5got till kortare straff \u00e4n tio \u00e5r i f\u00e4ngelse. Nu \u00e4r det en ny r\u00e4tteg\u00e5ng och han \u00e4r p\u00e5 om m\u00f6jligt \u00e4nnu uslare humor. Han \u00e4r sedan en tid tillbaka utkastad fr\u00e5n sitt hus, hans fru har beg\u00e4rt skilsm\u00e4ssa och han bor p\u00e5 hotell och drar sin lilla miniresv\u00e4ska fr\u00e5n hotellet till r\u00e4ttssalen dag ut och dag in. Han \u00e4r en sur gubbe i \u00f6vre medel\u00e5ldern och nu har han f\u00e5tt influensa dessutom. Men ligga kvar i hotellrummet f\u00f6r att bli frisk, nej det finns inte p\u00e5 kartan f\u00f6r honom. Han ser till att f\u00e5 n\u00e5gon spruta som h\u00e5ller honom ig\u00e5ng och s\u00e5 \u00f6ser han i sin medicin f\u00f6r att kunna genomf\u00f6ra r\u00e4tteg\u00e5ngen.<\/p>\n<p>En ung, arbetsl\u00f6s man st\u00e5r \u00e5talad, misst\u00e4nkt f\u00f6r att ha sparkat ihj\u00e4l sin baby som var sju m\u00e5nader. Allt pekar p\u00e5 att denna unge man kommer att bli d\u00f6md till minst tjugo \u00e5rs f\u00e4ngelse. Det \u00e4r v\u00e4ldigt tragiskt att se vilket liv de fattiga och utslagna m\u00e4nniskorna i de utblottades kvarter i Paris lever under. Mamman till babyn \u00e4r helt f\u00f6rst\u00f6rd, av sorg och alla mediciner hon f\u00e5r.<\/p>\n<p>N\u00e4r de personer som kallas in f\u00f6r att sitta i juryn blir Michel Racine helt tagen. En av kvinnorna i juryn \u00e4r narkosl\u00e4karen Ditte. Michel tr\u00e4ffade henne sex \u00e5r tidigare, d\u00e5 hon v\u00e5rdade honom p\u00e5 sjukhuset efter en olycka han r\u00e5kat ut f\u00f6r. Michel inser att Ditte \u00e4r den enda kvinna han n\u00e5gonsin f\u00f6r\u00e4lskat sig i. Och nu m\u00f6ts de igen i r\u00e4ttssalen.<\/p>\n<p>Ja vad h\u00e4nder? Kan k\u00e4rlek f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e4nniskor? Den fr\u00e5gan st\u00e4ller denna fina underfundiga franska film.<\/p>\n<p>Christian Vincent har regisserat, k\u00e4nd tidigare f\u00f6r Fyra stj\u00e4rnor och Bon app\u00e9tit!. Michel Racine spelas av Fabrice Luchini, flerfaldigt nominerad till Ces\u00e1rpriset (f\u00f6r bland annat Cykla med Moli\u00e8re) och Ditte spelas av danska Sidse Babett Knudsen, k\u00e4nd bland annat f\u00f6r sin roll i Borgen och The Duke of Burgundy.<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" width=\"560\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/-KLX-wa16fQ\" frameborder=\"0\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/player.vimeo.com\/video\/149885176\" width=\"450\" height=\"260\" frameborder=\"0\" webkitallowfullscreen mozallowfullscreen allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/vimeo.com\/149885176\">Hermelinen &#8211; Svensk officiell trailer (1080p)<\/a> from <a href=\"https:\/\/vimeo.com\/njutafilmsstudios\">Njutafilms\/Studio S<\/a> on <a href=\"https:\/\/vimeo.com\">Vimeo<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hermelinen Betyg 3 Svensk biopremi\u00e4r 29 april 2016 Hermelinen \u00e4r en film som \u00e4r sv\u00e5r att betygs\u00e4tta. Som alla bra franska filmer har den djup och talar till oss p\u00e5 flera niv\u00e5er. P\u00e5 Venedigs filmfestival 2015 fick den pris b\u00e5de f\u00f6r b\u00e4sta manus och b\u00e4sta manliga huvudroll (Fbrice Luchini). P\u00e5 Ces\u00e1r Awards i \u00e5r fick [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20],"tags":[1738,1858,12800,12286],"class_list":["post-101496","post","type-post","status-publish","format-standard","category-filmfilm","category-filmer","category-recension","category-film","tag-filmrecension","tag-frankrike","tag-hermelinen","tag-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101496","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=101496"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101496\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":101499,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101496\/revisions\/101499"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=101496"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=101496"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=101496"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}