{"id":101323,"date":"2016-04-14T09:30:02","date_gmt":"2016-04-14T08:30:02","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101323"},"modified":"2016-04-30T11:06:10","modified_gmt":"2016-04-30T10:06:10","slug":"moki-cherry-pa-moderna-museet-nostalgitripp-tillbaka-till-sextiotalet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101323","title":{"rendered":"Moki Cherry p\u00e5 Moderna Museet, nostalgitripp tillbaka till sextiotalet"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8825.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-101324\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8825-300x225.jpg\" alt=\"DSCN8825\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8825-300x225.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8825-768x576.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8825.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><br \/>\n<strong>Moki Cherry, \u201dMoment\u201d p\u00e5 Moderna Museet i Stockholm<\/strong><\/p>\n<p>Var du med d\u00e5, p\u00e5 60- och 70-talet?\u00a0Det var\u00a0Pontus Hult\u00e9ns tid, med\u00a0Carlo Derkert, Ulf Linde, amerikanska pop-konsten\u00a0och Andy Warhol. Robert Rauschenberg (geten med bild\u00e4ck runt kroppen och skapare av Moderna Museets logotype, som ursprungligen bara var en textad adress p\u00e5 ett kuvert fr\u00e5n Robert till museet) och svensk-amerikanske Claes Oldenburg. Niki de Saint Phalles gigantiska \u201dHon\u201d, en kvinna av papier mach\u00e9 och h\u00f6nsn\u00e4t (1966). Jag var arton \u00e5r n\u00e4r jag klev in i henne&#8230; N\u00e5ja, mina tankar far iv\u00e4g. Den h\u00e4r texten skall ju handla om Moki Cherry!<\/p>\n<p>Jazzmusikern Don Cherry k\u00e4nner v\u00e4l m\u00e5nga till, men Moki Cherry (Monika Marianne &#8221;Moki&#8221; Karlsson Cherry (1943-2009) kan vara en ny bekantskap. H\u00e4r f\u00e5r hon stort utrymme, sju \u00e5r efter sin d\u00f6d. Den nu aktuella utst\u00e4llningen l\u00e4gger tonvikt p\u00e5 70-talet, men inneh\u00e5ller verk fr\u00e5n 1967 till 2007. Det \u00e4r ett m\u00e5ngfasetterat konstn\u00e4rskap som presenteras. H\u00e4r finns inga skarpa linjer mellan design, konst, teater och musik. Moki var b\u00e5de typisk f\u00f6r sin tid och gick samtidigt sin egen v\u00e4g.<\/p>\n<p>I den omtalade sjuttiotalsr\u00f6relse som uppstod i Stockholms konstliv och upproriskt angrep \u201dmakten\u201d stack Moki Cherry ut. Konstn\u00e4rskapet inspirerades av experiment som gr\u00f6na v\u00e5gen, sj\u00e4lvhush\u00e5llning och barnkulturprojekt.<\/p>\n<p>Utst\u00e4llningen \u201dMoment\u201d visar upp en blandning av originalverk, dokumentation, musik och scenbilder. H\u00e4r f\u00e5r bes\u00f6karen f\u00f6lja med p\u00e5 en f\u00e4rd mellan liv, pop, jazz, politik och allkonstverk.<\/p>\n<p>1962 flyttade Moki Cherry fr\u00e5n Sk\u00e5ne till Stockholm f\u00f6r att studera mode p\u00e5 Anders Beckmans skola. N\u00e5gra \u00e5r senare tr\u00e4ffade hon den amerikanske jazzmusikern Don Cherry (1936\u20131995) och ett t\u00e4tt samarbete uppstod. Var f\u00f6r sig och tillsammans gjorde de happenings, musik, konst, affischer och skivomslag. Don och Moki turnerade och upptr\u00e4dde ihop, p\u00e5 scenen m\u00f6ttes de olika uttrycksformerna i tid och rum. F\u00f6r att beskriva detta sammanhang skapade de 1967 konceptet Movement Incorporated, som senare bytte namn till Organic Music.<\/p>\n<p>1970 flyttade Moki och Don Cherry till T\u00e5garps gamla skola i Sk\u00e5ne och skapade en vardag med \u201dscenen som hem och hemmet som scen\u201d. T\u00e5garp blev efterhand en social samlingspunkt, i perioder n\u00e4stan som ett kollektiv. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 engagerades Moki och Don f\u00f6r att driva en \u00f6ppen scen som en del av Moderna Museets stora utst\u00e4llning Utopier &amp; visioner 1871\u20131981. Projektet tog avstamp i den revolution\u00e4ra stadsstyrelsen i Paris v\u00e5ren 1871, den s\u00e5 kallade Pariskommunen. Samarbetet blev s\u00e5 lyckat att n\u00e4r utst\u00e4llningens curator, Pontus Hult\u00e9n, fick uppdraget att starta upp Centre Pompidou i Paris bj\u00f6d han in paret Cherry till att skapa en tillf\u00e4llig \u201dAtelier des enfants\u201d (atelj\u00e9 f\u00f6r barn) i v\u00e4ntan p\u00e5 att institutionen skulle st\u00e5 f\u00e4rdig.<\/p>\n<p>Som konstn\u00e4r b\u00f6rjade Moki Cherry med textil och blev senare multikonstn\u00e4r. Hon arbetade med b\u00e5de typiska samtidstecken och eviga symboler. Punkare med spretigt h\u00e5r, kvinnliga v\u00e4sen omgivna av ormar, medicinm\u00e4n och voodoout\u00f6vare var n\u00e5gra motiv som f\u00f6rekom i hennes verk. Cherry hade utst\u00e4llningar i s\u00e5v\u00e4l Sk\u00e5ne och Stockholm som New York och p\u00e5 Martinique.<\/p>\n<p>Hon formgav \u00e4ven flera av maken Don Cherrys skivomslag, till exempel \u201dWhere is Brooklyn?\u201d fr\u00e5n 1966 och \u201dOrganic Music&#8221; 1973. Under de sista \u00e5ren i livet var bildcollage hennes specialitet. 2006 portr\u00e4tterades hennes v\u00e4nskap med konstn\u00e4rerna Tonie Roos och Susanne Beckman i SVT:s program K-Special. Hennes sista utst\u00e4llning var sommaren 2009 p\u00e5 Galleri Kleerup i Stockholm.<\/p>\n<p>S\u00e5 vrid tillbaka tiden f\u00f6r n\u00e5gon timme och ta steget in i den epok som blev s\u00e5 betydande f\u00f6r svenskt kulturliv. Det \u00e4r inte utan, att man l\u00e4ngtar tillbaka. S\u00e5 mycket fantasi, lekfullhet och energi skulle beh\u00f6va \u00e5terf\u00f6das. Mycket var naivt, men dagens samh\u00e4lle saknar ofta denna lustfyllda milj\u00f6.<\/p>\n<p>Vilken lycka att Moderna Museet t\u00e4nder gnistan p\u00e5 nytt!<\/p>\n<p>Curator f\u00f6r utst\u00e4llningen \u00e4r Fredrik Liew.<\/p>\n<p><em>Bilderna nedan \u00e4r delvis beskurna i min kamera.<\/em><strong> Foto: Lars Wickberg<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8827.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-101325\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8827-225x300.jpg\" alt=\"DSCN8827\" width=\"225\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8827-225x300.jpg 225w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8827.jpg 750w\" sizes=\"auto, (max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8831.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-101326\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8831-225x300.jpg\" alt=\"DSCN8831\" width=\"225\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8831-225x300.jpg 225w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8831.jpg 750w\" sizes=\"auto, (max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8833.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-101327\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8833-225x300.jpg\" alt=\"DSCN8833\" width=\"225\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8833-225x300.jpg 225w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/04\/DSCN8833.jpg 750w\" sizes=\"auto, (max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Moki Cherry, \u201dMoment\u201d p\u00e5 Moderna Museet i Stockholm Var du med d\u00e5, p\u00e5 60- och 70-talet?\u00a0Det var\u00a0Pontus Hult\u00e9ns tid, med\u00a0Carlo Derkert, Ulf Linde, amerikanska pop-konsten\u00a0och Andy Warhol. Robert Rauschenberg (geten med bild\u00e4ck runt kroppen och skapare av Moderna Museets logotype, som ursprungligen bara var en textad adress p\u00e5 ett kuvert fr\u00e5n Robert till museet) och [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[3009,3740,12769],"class_list":{"0":"post-101323","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"tag-konst","8":"tag-moderna-museet","9":"tag-moki-cherry","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101323","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=101323"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101323\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":101418,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101323\/revisions\/101418"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=101323"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=101323"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=101323"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}