{"id":101197,"date":"2016-04-09T17:42:00","date_gmt":"2016-04-09T16:42:00","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101197"},"modified":"2016-04-16T07:32:24","modified_gmt":"2016-04-16T06:32:24","slug":"ordvig-polarisering-hanteras-stralande-de-skyddsbehovande-pa-folkteatern-i-goteborg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101197","title":{"rendered":"Ordvig polarisering hanteras str\u00e5lande \u2013 De skyddsbeh\u00f6vande p\u00e5 Folkteatern i G\u00f6teborg"},"content":{"rendered":"

\"deskyddsbehovande\"<\/a><\/p>\n

De skyddsbeh\u00f6vande<\/strong>
\nAv Elfriede Jelinek
\n\u00d6vers\u00e4ttning\/Bearbetning Magnus Lindman
\nRegi Yngve Dahlberg
\nScenografi\/Kostymdesign Nina Fransson
\nKomposit\u00f6r\/livemusiker Albin \u201dNibla\u201d Hallberg
\nFolkteatern i G\u00f6teborg den 7 mars 2016<\/p>\n

F\u00f6rvisso okoventionellt, men mycket ber\u00e4ttigat ska f\u00f6rst Magnus Lindman hyllas. Den ganska nya dramaturgen p\u00e5 Folkteatern har \u00f6versatt. Han har vanan inne i, gjort flera \u00f6vers\u00e4ttningar av den tungrodda nobelpristagaren, om vilken dramaturgen skrivit upplysande i programmet. Denna g\u00e5ng har han lyckats klockrent, \u00e5stadkommit en ymnig \u00f6vers\u00e4ttning som b\u00e5de roar och oroar. Ibland for tanken till Montecore av Jonas Hassen Khemiri, vars roman \u00e4r till br\u00e4dden fylld av liknande spr\u00e5klekar. <\/p>\n

\"deskydds2\"<\/a>\u00c4r likaledes befogat att str\u00f6 lovord till prologen. N\u00e4mnde Lindman, antagligen i samarbete med regiss\u00f6ren en\u00e4r b\u00e5da ansvarar f\u00f6r bearbetning, ger den tyv\u00e4rr f\u00e5taliga publiken en dr\u00f6s roliga blinkningar medelst stora pappskivor f\u00f6rest\u00e4llandes Elfriede Jelinek respektive Lars Nor\u00e9n. Efter den lustiga konversationen anmodas vi h\u00e5lla i hatten. Och sedan avl\u00f6ser tabl\u00e5erna varann med st\u00e4ndiga byten av perspektiv. Pj\u00e4sen cirklar kring flyktingstr\u00f6mmarna till Europa och \u00e4r som v\u00e4ntat uttalat kritisk mot v\u00e4stv\u00e4rldens h\u00e5llning och strategi. Absoluta styrkan med De skyddsbeh\u00f6vande ligger i att det dubbla perspektivet \u2013 vi och dom \u2013 st\u00e4ndigt skiftar. Ensemblen \u00e4r antingen priviligerade karakt\u00e4rer som kommenterar och ger uttryck f\u00f6r sina \u00e5sikter, eller s\u00e5 framst\u00e4ller och ber\u00e4ttar de om totalt utsatta flyktingar, utl\u00e4made till de v\u00e4lm\u00e5endes goda vilja. Manuset \u00e4r i sin bearbetade form hyperaktuellt, samtidigt som det \u00e4r tidl\u00f6st med \u00e5tskilliga historiska utvikningar. Den svenska politikens valh\u00e4nthet och tv\u00e4ra kast klarg\u00f6rs \u00e5sk\u00e5dligt, medan vissa referenser till Aiscylos, tjuren Europa och drifternas f\u00f6respr\u00e5kare Freud ger oss lager p\u00e5 lager av inte helt sj\u00e4lvklara analysmodeller. <\/p>\n

Yngve Dahlberg har tagit sig an den oformliga textmassan p\u00e5 ett intelligent s\u00e4tt med en slags montageteknik. Pj\u00e4sen best\u00e5r av minst lika mycket f\u00f6rel\u00e4sande\/ kommenterande som gestaltande. M\u00e5nga talk\u00f6rer skickligt utf\u00f6rda i f\u00f6rsta halvan, n\u00e5gra avbrott f\u00f6r s\u00e5nger och en oerh\u00f6rd blandning av stilar. Jelinek \u00e4r oftast inte intresserad av intriger, d\u00e4rf\u00f6r saknar pj\u00e4sen naturligt slut, trots att Anders Tolerg\u00e5rd meddelar att s\u00e4cken ska knytas ihop. Om jag minns r\u00e4tt h\u00f6r vi som final en kortare monolog om medlidande. Hade redan minst en g\u00e5ng tidigare trott att vi sett sista scenen. Vad den \u00f6sterrikiska obehagsm\u00e4staren g\u00f6r, \u00e4r att problematisera genom att blottl\u00e4gga svulster p\u00e5 den v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llskroppen. <\/p>\n

I vad som f\u00f6rst verkar vara en gigantisk nonfigurativ m\u00e5lning med gyllene ram, ger hon publiken sin f\u00f6rklaring till att 60 miljoner tvingats p\u00e5 flykt, n\u00e5gra av dessa flimrar f\u00f6rbi inom den omvandlade tavelramen. Eftersom stilar och tidsplan korsas spretar ocks\u00e5 scenografin med s\u00e5v\u00e4l antika pelare som elegant soffa i troligen rokoko. Nina Fransson har ocks\u00e5 valt sk\u00e5despelarnas outfit. Deras kl\u00e4der signalerar trygghet, ger dem auktoritet, i flera fall som n\u00e5gon slags f\u00f6rlegad adel. <\/p>\n

Det m\u00e4rkliga \u00e4r att de i princip beh\u00e5ller medaljdtyngda uniformer och glittrande l\u00e5ngkl\u00e4nningar oavsett vad de portr\u00e4tterar. Egentligen malplacerade blir kl\u00e4dernas trygghet en egendomlig, fast smart konstrastverkande markering.<\/p>\n

Albin Hallberg draperad i \u00f6verklasskostymering, utkristalliserar sig efterhand inte bara som komposit\u00f6r, utan som lite excentrisk musiker vid pianot. F\u00f6rutom sp\u00e4nnande musik som faktiskt \u00e4r ganska diskret, har han f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt nog l\u00e4rt sig de texter som skanderas unisont. En remarkabel prestation! Fyra personer ur teaterns team \u00e4r f\u00f6rresten ocks\u00e5 med och l\u00e4ser en snutt med rytmiskt tonfall, vilket \u00e4ven g\u00e4ller f\u00f6r g\u00e4startisten Birgitta Ulfsson (varje f\u00f6rest\u00e4llning ska ha n\u00e5gon g\u00e4st). Tycker dock inte att hennes korta insats fyllde n\u00e5gon vital funktion. \u00d6verlag m\u00e5ste sk\u00e5despelarna beundras f\u00f6r sin g\u00e4rning. Den osedvanligt lilla ensemblen utr\u00e4ttar storverk. Man \u00e4r avsiktligt chosefria och beh\u00e4rskar till fullo alla blixtsnabba \u00f6verg\u00e5ngar. Den framv\u00e4llande ordmassan har fastnat hos dem, vilket betyder att de verkligen lyckats ta till sig manus, inklusive eventuella scenanvisningar Kvar fr\u00e5n det gamla gardet \u00e4r Elisabeth G\u00f6ransson, vars r\u00f6relseschema och vacklande karakt\u00e4rer k\u00e4nns igen. <\/p>\n

De p\u00e5 Folkteatern relativt nya ansiktena imponerar mest. Benjamin Moliner, som setts flera g\u00e5nger p\u00e5 G\u00f6teborgs stadsteater, \u00e4r p\u00e5 god v\u00e4g att bli en ny favorit. Det samma g\u00e4ller f\u00f6r paret fr\u00e5n Revisorn? I h\u00f6stas, det vill s\u00e4ga Anders Tolerg\u00e5rd och Evin Ahmad. De agerar och levererar repliker med utstuderad s\u00e4kerhet. Kan inte vara enkelt att komma till Folkteatern som k\u00e4mpar med sin f\u00f6rnyelse, samtidigt som man \u00f6nskar beh\u00e5lla kontaktytorna till sina \u00e4gare i arbetarr\u00f6relsen. Men den n\u00e4mnda trion tillskott har varit v\u00e4ldigt v\u00e4lg\u00f6rande f\u00f6r teatern. Hoppas att kommande f\u00f6rest\u00e4llningar f\u00e5r v\u00e4lfyllda salonger. Detta var f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag inte bara klarade av en pj\u00e4s av Jelinek, utan dessutom berikades av inneh\u00e5ll och framf\u00f6rande. <\/p>\n

Sk\u00e5despelare:<\/strong>
\nEvin Ahmad, Anders Tolerg\u00e5rd, Elisabeth G\u00f6ransson och Benjamin Moliner<\/p>\n

Foto: Peter Lloyd<\/strong><\/p>\n

\"deskydds3\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De skyddsbeh\u00f6vande Av Elfriede Jelinek \u00d6vers\u00e4ttning\/Bearbetning Magnus Lindman Regi Yngve Dahlberg Scenografi\/Kostymdesign Nina Fransson Komposit\u00f6r\/livemusiker Albin \u201dNibla\u201d Hallberg Folkteatern i G\u00f6teborg den 7 mars 2016 F\u00f6rvisso okoventionellt, men mycket ber\u00e4ttigat ska f\u00f6rst Magnus Lindman hyllas. Den ganska nya dramaturgen p\u00e5 Folkteatern har \u00f6versatt. Han har vanan inne i, gjort flera \u00f6vers\u00e4ttningar av den tungrodda nobelpristagaren, […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[1820,2159,4955,12288,7643],"class_list":{"0":"post-101197","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"tag-folkteatern","11":"tag-goteborg","12":"tag-scenkonst","13":"tag-teater","14":"tag-teaterkritik","15":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101197","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=101197"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101197\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":101201,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101197\/revisions\/101201"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=101197"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=101197"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=101197"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}