{"id":101026,"date":"2016-04-03T05:39:00","date_gmt":"2016-04-03T04:39:00","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101026"},"modified":"2016-04-03T05:39:00","modified_gmt":"2016-04-03T04:39:00","slug":"fosterlandet-tyvarr-for-lang-och-saknar-tempo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=101026","title":{"rendered":"Fosterlandet – tyv\u00e4rr f\u00f6r l\u00e5ng och saknar tempo"},"content":{"rendered":"

\"Fosterlandet<\/a><\/p>\n

Fosterlandet<\/strong>
\nAv Lucas Svensson
\nRegi Anna Takanen
\nScenografi och kostym Annika Nieminen Bromberg
\nLjus och video Joonas Tikkanen
\nMask Pirjo Ristola och Elisabeth Wigander
\nKomposit\u00f6r Matti Ollikainen
\nKoreografi Reija W\u00e4re
\nNypremi\u00e4r p\u00e5 Stockholms stadsteater 2 april 2016<\/p>\n

Ordet Fosterland \u00e4r lika m\u00e5ngtydigt och komplicerat som pj\u00e4sen i sig d.v.s. d\u00e4r vi kommer ifr\u00e5n m\u00e5ste inte automatiskt f\u00e5 oss att k\u00e4nna oss som hemma. Det land vi \u00e4r f\u00f6dda i kanske inte alls blir en plats d\u00e4r vi passar in \u00e4ven om v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrar kommer d\u00e4rifr\u00e5n. I dagsl\u00e4get ett mycket aktuellt \u00e4mne med tanke p\u00e5 de flyktingstr\u00f6mmar vi har till v\u00e5r nation, moder Svea idag.<\/p>\n

\"Fosterlandet<\/a>Det \u00e4r tre generationers finnar, finlandssvenskar och svenskar vi f\u00e5r m\u00f6ta. Ber\u00e4ttelsen har inte en rak ber\u00e4ttarform utan tiderna och \u00f6verg\u00e5ngarna blandas fritt med varandra. I viss m\u00e5n ger de kreativa tankar, men skapar ocks\u00e5 konflikter kring n\u00e4r vad h\u00e4nder. Det \u00e4r inte f\u00f6rr\u00e4n i slutet av f\u00f6rsta akten som n\u00e5gra sj\u00e4lvklarheter i pj\u00e4sen faller n\u00e5gorlunda p\u00e5 plats.<\/p>\n

Pj\u00e4sen \u00e4r fyra och en halv timme med tv\u00e5 pausar. Ett dramatiskt verk som ska ge den tiden r\u00e4ttvisa som syfte, m\u00e5ste ge starkare sk\u00e4l \u00e4n vad vi fick se. Tyv\u00e4rr \u00e4r pj\u00e4sen alldeles f\u00f6r l\u00e5ng och saknar tidvis det tempo som beh\u00f6vs f\u00f6r att orka vara helt n\u00e4rvarande. Ber\u00e4ttelserna har alldeles f\u00f6r m\u00e5nga avsidessp\u00e5r som inte den stora handlingen egentligen beh\u00f6ver. Genom att sk\u00e4ra ner med minst en timme hade budskapen blivit mer fokuserade och m\u00e5linriktade. Jag tror jag hade blivit mycket mer r\u00f6rd inf\u00f6r det faktum att det bli komplicerat med unga som kommer hit och skapar sig ett nytt liv och som sedan inte vill \u00e5ka tillbaka till sina \u201driktiga\u201d f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n

Snyggast under kv\u00e4llen \u00e4r den vackra scenografin. V\u00e4derlek och traditioner, ger intryck av Finlands 1940-tal och tydligt k\u00e4nner man att \u201dFinlands sak \u00e4r v\u00e5r sak\u201d. Man byter ocks\u00e5 snabbt fr\u00e5n d\u00e5tid, nutid och framtid. Vid flera tillf\u00e4llen f\u00e5r vi ocks\u00e5 se hur en yngre version av en rollkarakt\u00e4r f\u00f6renar sig med den \u00e4ldre och bildligt f\u00f6rst\u00e5r vid f\u00f6r\u00e4ndringar, men ocks\u00e5 grunder f\u00f6r rollkarakt\u00e4rernas val och utveckling. Vi ser sm\u00e4rta, gl\u00e4dje, r\u00e4dsla och sorg som drivkrafter och livskriser. Med hj\u00e4lp av ljus och r\u00f6rligt scengolv kan avst\u00e5nd f\u00f6rl\u00e4ngas och t.o.m. fj\u00e4rilar och f\u00e5gels\u00e5ng \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n

\"Fosterlandet<\/a>Sv\u00e5rast att f\u00f6rnimma sig med under kv\u00e4llen \u00e4r manusets kategoriska sk\u00e4mt p\u00e5 finl\u00e4ndares bekostnad. Ibland \u00e4r det mycket t\u00e4nkv\u00e4rda och inneh\u00e5ller, b\u00e5de ironi och satir som \u00e4r rimliga. Men i m\u00e5nga fall blir de i ensp\u00e5rigaste laget. Svordomar, k\u00f6nsord, nakenhet, alkoholmissbruk och v\u00e5ld, \u00e4r ju inte n\u00e5got finnar \u00e4r ensamma om. Dock s\u00e4ger myterna oss det om finnar, i alla fall om du \u00e4r svensk. Att skapa klyschor kring detta p\u00e5 ett \u00f6verdrivet s\u00e4tt, ger inget merv\u00e4rde i f\u00f6rest\u00e4llningen. Jag vet inte hur m\u00e5nga g\u00e5nger det var t\u00e4nkt att vi skulle skratta \u00e5t den berusade och tystl\u00e5tna finska mannen (tappade r\u00e4kningen).<\/p>\n

Upps\u00e4ttningen g\u00f6r ett viktigt st\u00e4llningstagande, n\u00e4r den tydligt po\u00e4ngterar ett tufft dilemma som kontingenter av finska barn till Sverige innebar. Hur m\u00e5r f\u00f6r\u00e4ldrarna och barnen som blivit deporterade till ett annat land!? Hur m\u00e5r de syskon som fick var kvar? och hur m\u00e5r fosterf\u00f6r\u00e4ldrarna til barnen n\u00e4r de finska barnen skulle tillbaka till sitt Fosterland? Alla parter lider ohyggligt och inte p\u00e5 n\u00e5got vis kan alla s\u00e5r med enkelhet l\u00e4kas. Alla verkar betala n\u00e5gon form av pris som \u00e4r f\u00f6r h\u00f6gt. Arma m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Pj\u00e4sen ger exempel p\u00e5 hur skadorna av r\u00e4ddandet av 72.000 finl\u00e4ndska barn som kom till Sverige har p\u00e5verkat generationer d\u00e4refter. Barn blir vuxna f\u00f6r fort, vuxna blir f\u00f6rkrossade och f\u00e5 parter kan leva vidare som f\u00f6rr. Alla inblandade fylls med skuld, skam och utanf\u00f6rskap. N\u00e4r allt landar, krigen tar slut och tiden g\u00e5r, s\u00e5 vet man \u00e4nd\u00e5 inte vems liv som ska ha f\u00f6rtur. F\u00f6r de finlandssvenska barnen kan inte k\u00e4nna ett gemensamt Fosterland n\u00e4r de knappt kan sitt eget modersm\u00e5l l\u00e4ngre.<\/p>\n

P\u00e5 scenen:<\/strong>
\nLussa Tanja Lorentzon
\nDen gamla Elsa Birgitta Ulfsson
\nDen unga Elsa Alma P\u00f6ysti
\nV\u00e4in\u00f6 Mikko Virtanen
\nLeevi\/Erik Robert Noack
\nPetteri\/Hannu Mitja Sir\u00e9n
\nUnto Andreas Luukinen
\nAino\/Sk\u00f6terska Stella Laine
\nFru Haapa\/ MonaKajsa Reingardt
\nEero Dennis Nylund
\nFru Laho\/ kvinna i bokhandel Sue Lemstr\u00f6m
\nJohn Iwar Wiklander
\nAntti Thomas Backlund
\nLauriJohan Gry
\nAnita\/bokhandelsbitr\u00e4det Emilie Strandberg
\nJuhani som barn Miro Pesonen och Kassel Ulving
\nAntti som barn Dante Fleischanderl och \u00c5ke Gustafsson
\nBarnstatister
\nMannerheims r\u00f6st Rabbe Smedlund
\nMusiker Matti Ollikainen och Elina Ryd<\/p>\n

Foto: Ola Kjelbye<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fosterlandet Av Lucas Svensson Regi Anna Takanen Scenografi och kostym Annika Nieminen Bromberg Ljus och video Joonas Tikkanen Mask Pirjo Ristola och Elisabeth Wigander Komposit\u00f6r Matti Ollikainen Koreografi Reija W\u00e4re Nypremi\u00e4r p\u00e5 Stockholms stadsteater 2 april 2016 Ordet Fosterland \u00e4r lika m\u00e5ngtydigt och komplicerat som pj\u00e4sen i sig d.v.s. d\u00e4r vi kommer ifr\u00e5n m\u00e5ste inte […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[11870,4955,5420,7643],"class_list":["post-101026","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-fosterlandet","tag-scenkonst","tag-stockholms-stadsteater","tag-teaterkritik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101026","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=101026"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101026\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":101033,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/101026\/revisions\/101033"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=101026"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=101026"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=101026"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}