{"id":100884,"date":"2016-03-20T18:04:35","date_gmt":"2016-03-20T17:04:35","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=100884"},"modified":"2016-03-20T18:04:35","modified_gmt":"2016-03-20T17:04:35","slug":"faglarna-forsta-halvan-helt-masterlig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=100884","title":{"rendered":"F\u00e5glarna &#8211; f\u00f6rsta halvan helt m\u00e4sterlig"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna10.jpg\" rel=\"attachment wp-att-100889\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna10-195x300.jpg\" alt=\"faglarna10\" width=\"195\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-100889\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna10-195x300.jpg 195w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna10-768x1183.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna10-665x1024.jpg 665w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna10.jpg 1920w\" sizes=\"auto, (max-width: 195px) 100vw, 195px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>F\u00e5glarna<\/strong><br \/>\nAv Tarjei Vesaas<br \/>\n\u00d6vers\u00e4ttning Marie Lundquist<br \/>\nDramatisering Nils Sletta och Ole Anders Tandberg<br \/>\nRegi Ole Anders Tandberg<br \/>\nScenografi Erlend Birkeland<br \/>\nKostym Maria Geber<br \/>\nLjus Ellen Ruge<br \/>\nMusik Fl\u00e4skkvartetten<br \/>\nPeruk och mask Anne-Charlotte Reinhold<br \/>\nSverigepremi\u00e4r den 19 mars, Elverket<\/p>\n<p>Om att inte passa in, om  att inte klara de krav samh\u00e4llet st\u00e4ller f\u00f6r det du kan \u00e4r inte eftertraktat i den v\u00e4rlden du lever i, \u00e4r vad F\u00e5glarna skildrar. Den g\u00e5r ocks\u00e5 att se som en skildring av en ensamhet vi egentligen alla har i livet. <\/p>\n<p>Dramatens upps\u00e4ttning av den norske f\u00f6rfattaren Tarjei Vesaas roman F\u00e5glarna \u00e4r sv\u00e5r att gl\u00f6mma. Handlingen kretsar kring den 37-\u00e5rige Mattis som bor med sin tre \u00e5r \u00e4ldre syster som tar han om honom och f\u00f6rs\u00f6rjer honom &#8211; han \u00e4r inte stark nog f\u00f6r att kunna jobba. Samtidigt \u00e4r han oerh\u00f6rt medveten om hur udda han \u00e4r. Han lider och funderar \u00f6ver livets mening och st\u00e4ller de existentiella fr\u00e5gor som vi alla har men inte alltid kan formulera eller skulle v\u00e5ga yppa. S\u00e5 p\u00e5 sitt s\u00e4tt \u00e4r han en m\u00e4stare, f\u00f6r han kan formulera sig. Han har ocks\u00e5 en annan stor styrka, han \u00e4r j\u00e4tteduktig p\u00e5 att ro en b\u00e5t. Men p\u00e5 deras lilla ort finns det inte n\u00e5got behov av en f\u00e4rjekarl, annars skulle kan ju kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig som det &#8211; och d\u00e4rmed passa in i samh\u00e4llet.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna11.jpg\" rel=\"attachment wp-att-100894\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna11-215x300.jpg\" alt=\"faglarna11\" width=\"215\" height=\"300\" class=\"alignright size-medium wp-image-100894\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna11-215x300.jpg 215w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna11-768x1074.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna11-733x1024.jpg 733w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna11.jpg 1920w\" sizes=\"auto, (max-width: 215px) 100vw, 215px\" \/><\/a>Ber\u00e4ttelsen utspelar sig n\u00e5gon g\u00e5ng ute p\u00e5 landsbygden f\u00f6r femtio till hundra \u00e5r sedan. Mattis har inga muskler, kan inte koncentrera sig utan g\u00e5r helst omkring och dr\u00f6mmer. Omgivningen flinar bakom ryggen p\u00e5 honom och han tas om hand av sin syster Hege. En dag flyger en morkulla \u00f6ver deras stuga och det flyger ofta rakt \u00f6ver deras flyga. I Mattis v\u00e4rld blir detta n\u00e5got stort, n\u00e5got betydelsefullt som m\u00e5ste inneb\u00e4ra att livet \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6r\u00e4ndras. <\/p>\n<p>Magnus Roosmann \u00e4r helt suver\u00e4n i rollen som Mattis. Han \u00e4r sk\u00f6r och han \u00e4r trov\u00e4rdig och som publik \u00e4r det Mattis jag ser och inte Roosmann som spelar Mattis. Magnus Roosmann \u00e4r en av dessa duktiga nutida svenska sk\u00e5despelare som kan spela det mesta, f\u00f6r han g\u00e5r in i rollen och g\u00f6r inte stor plats f\u00f6r sig sj\u00e4lv.<\/p>\n<p>F\u00f6rsta delen fram till pausen var f\u00f6rest\u00e4llningen bland det b\u00e4sta jag sett p\u00e5 mycket l\u00e4nge p\u00e5 en svensk teaterscen. Magnus Roosmann och Melinda Kinnaman som hans syster Hege \u00e4r b\u00e5da s\u00e5 r\u00e4tt i sina roller. Scenl\u00f6sningen \u00e4r enkel och elegant med en l\u00e5ng mur som g\u00e5r l\u00e4ngs med scenen och en stor scen till h\u00f6ger. Den bakre scenv\u00e4ggen anv\u00e4nds f\u00f6r att applicera bilder p\u00e5 digitalt.<\/p>\n<p>Det var s\u00e5 trov\u00e4rdigt och b\u00e5de vackert och sorgligt. Hege f\u00e5r offra s\u00e5 mycket i livet f\u00f6r att ta hand om sin bror. En bror som b\u00e5de \u00e4r sn\u00e4ll men ocks\u00e5 jobbig, han har utbrott och \u00e4r inte alls smidigt eller diplomatisk. Hege \u00e4lskar sin bror men samtidigt f\u00e5r hon f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e5 mycket av eget liv f\u00f6r hans skull. Mattis vet det och skulle vilja kunna tillf\u00f6ra hush\u00e5llet n\u00e5got. Han vet att han \u00e4r udda, han vet att han inte kan jobba som de andra, han vet att han aldrig kommer att f\u00e5 en flickv\u00e4n &#8211; men \u00e4nd\u00e5 dr\u00f6mmer han. Varf\u00f6r \u00e4r livet s\u00e5? Varf\u00f6r \u00e4r just han just s\u00e5dan? Det \u00e4r fr\u00e5gor m\u00e5nga st\u00e4ller sig dagligen runt om i v\u00e4rlden, varje dag. Varje har just Pelle autism? Varf\u00f6r har Emma Asperger, varf\u00f6r har Johan adhd, varf\u00f6r super Nillas f\u00f6r\u00e4ldrar, varf\u00f6r fastnade Kia och Ante i drogmissbruk, varf\u00f6r, varf\u00f6r, varf\u00f6r &#8230;<\/p>\n<p>Efter paus f\u00f6r\u00e4ndrade sig st\u00e4mningen, det hotfulla n\u00e4rmade sig, utvecklade sig och tog \u00f6ver. D\u00e4r f\u00f6ll det n\u00e5got av upps\u00e4ttningen, det blev lite f\u00f6r f\u00f6ruts\u00e4gbart och m\u00f6rkt &#8211; \u00e4ven om det rent scenografiskt var snyggt och imponerande. Jag vet inte varf\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen efter paus inte talade till mig lite stark. Kanske blev det f\u00f6r precist, k\u00e4nslan att detta kunde handla om mycket mer \u00e4n bara Mattis och Hege tappades bort delvis.<\/p>\n<p>Tarjei Vesaas (1897-1970) \u00e4r en av den norska litteraturhistoriens giganter och var m\u00e5nga g\u00e5nger tippad och f\u00f6reslagen Nobelpristagare i litteratur. F\u00e5glarna hyllades som ett m\u00e4sterverk av nordiska kritiker n\u00e4r den gavs ut 1957 och Vesaas anses vara en av Norges mest framst\u00e5ende f\u00f6rfattare genom tiderna.1964 bel\u00f6nades han med Nordiska r\u00e5dets litteraturpris f\u00f6r romanen Isslottet (1964).<\/p>\n<p>Dramaten ber\u00e4ttar i ett pressmeddelande att f\u00f6rfattaren Tarjei Vesaas v\u00e4xte upp som \u00e4ldst bland tre br\u00f6der p\u00e5 en g\u00e5rd i Telemark och f\u00f6rv\u00e4ntades ta \u00f6ver lantbruket. Men de f\u00f6rv\u00e4ntningarna svek han. Det str\u00e4vsamma och praktiska bondelivet passade honom inte, en ensling som i st\u00e4llet f\u00f6redrog att dr\u00f6mma och fantisera. N\u00e4r han skrev om Mattis skrev han ocks\u00e5 om sig sj\u00e4lv. <\/p>\n<p>Regiss\u00f6ren Ole Anders Tandberg r\u00f6r sig mellan opera- och teaterscenerna. Han har under senare \u00e5r regisserat en rad f\u00f6rest\u00e4llningar p\u00e5 Kulturhuset Stadsteatern som Kung Lear, Othello, Jag \u00e4r vinden och storsucc\u00e9n Min kamp. P\u00e5 Kungliga Operan i Stockholm har han bland annat satt upp Don Giovanni, Cos\u00ec fan tutte, Figaros br\u00f6llop och Trollfl\u00f6jten. P\u00e5 de internationella operascenerna har Ole Anders Tandberg haft framg\u00e5ng med bland annat Lady Macbeth fr\u00e5n Mtsensk i Berlin.<\/p>\n<p><strong>Medverkande<\/strong><br \/>\nMattis Magnus Roosmann<br \/>\nHege Melinda Kinnaman<br \/>\nJ\u00f6rgen Filip Alexanderson<br \/>\nFlickan Sofia Pekkari<br \/>\nPojken Marcus V\u00f6geli<br \/>\nMannen Magnus Ehrner<br \/>\nKvinnan Jennie Silfverhjelm<br \/>\nAnna Lina Leandersson<br \/>\nInger Emma Broom\u00e9<\/p>\n<p>Foto Roger Stenberg<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna14.jpg\" rel=\"attachment wp-att-100895\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna14-200x300.jpg\" alt=\"faglarna14\" width=\"200\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-100895\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna14-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna14-768x1150.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna14-684x1024.jpg 684w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna14.jpg 1920w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna15.jpg\" rel=\"attachment wp-att-100896\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna15-200x300.jpg\" alt=\"faglarna15\" width=\"200\" height=\"300\" class=\"alignright size-medium wp-image-100896\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna15-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna15-768x1150.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna15-684x1024.jpg 684w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna15.jpg 1920w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna16.jpg\" rel=\"attachment wp-att-100897\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna16-200x300.jpg\" alt=\"faglarna16\" width=\"200\" height=\"300\" class=\"alignright size-medium wp-image-100897\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna16-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna16-768x1150.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna16-684x1024.jpg 684w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/faglarna16.jpg 1920w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00e5glarna Av Tarjei Vesaas \u00d6vers\u00e4ttning Marie Lundquist Dramatisering Nils Sletta och Ole Anders Tandberg Regi Ole Anders Tandberg Scenografi Erlend Birkeland Kostym Maria Geber Ljus Ellen Ruge Musik Fl\u00e4skkvartetten Peruk och mask Anne-Charlotte Reinhold Sverigepremi\u00e4r den 19 mars, Elverket Om att inte passa in, om att inte klara de krav samh\u00e4llet st\u00e4ller f\u00f6r det du [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[1366,1493,12720,4955,7643],"class_list":{"0":"post-100884","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"tag-dramaten","10":"tag-elverket","11":"tag-faglarna","12":"tag-scenkonst","13":"tag-teaterkritik","14":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/100884","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=100884"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/100884\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":100898,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/100884\/revisions\/100898"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=100884"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=100884"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=100884"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}