du kan l\u00e4sa h\u00e4r.<\/a><\/strong><\/p>\nAnton Johansson som studerar mediekommunikation p\u00e5 Mittuniversitetet i Sundsvall har f\u00f6rdjupat sig i detta \u00e4mne ocks\u00e5 delar med sig av sina tankar i en artikel h\u00e4r:<\/p>\n
Fyra milstolpar uppn\u00e5dda f\u00f6r artificiell intelligens<\/strong>
\nVetenskapen kring artificiell intelligens har alltid fascinerat oss och det syns tydligt n\u00e4r man kollar tillbaka flera \u00e5rtionden. I Tillbaka till framtiden-filmerna s\u00e5 \u00e5kte Michael J Fox runt p\u00e5 en sv\u00e4vande skateboard och i Star Wars s\u00e5 fick vi se lasersv\u00e4rd samt avancerade robotar. Redan d\u00e5 s\u00e5 hade man h\u00f6ga tankar om den m\u00e4nskliga utvecklingen n\u00e4r det handlar om teknologi. Vi lever nu i en tid d\u00e4r vi tar stora kliv fram\u00e5t rent teknologiskt sett, v\u00e5rt driv f\u00f6r nyskapande tar oss hela tiden l\u00e4ngre fram. En av m\u00e4nsklighetens senaste och mest intressanta projekt handlar just om robotar och p\u00e5 vilket s\u00e4tt man kan skapa artificiell intelligens. Vi \u00e4r inte l\u00e5ngt borta fr\u00e5n att kunna leva i ett samh\u00e4lle med sj\u00e4lvt\u00e4nkande robotar med egna k\u00e4nslor och f\u00f6rm\u00e5gor. Tack vare dessa milstolpar som f\u00f6ljer \u00e4r det m\u00f6jligt att vi f\u00e5r uppleva detta inom en snar framtid.<\/p>\nF\u00f6rm\u00e5gan att uppleva sj\u00e4lvk\u00e4nnedom<\/strong>
\nEtt nytt experiment som utf\u00f6rdes utav New Yorks Polytekniska Institut ger oss den f\u00f6rsta punkten p\u00e5 listan, och resultatet \u00e4r n\u00e4st intill skr\u00e4mmande. I vad som kan uppfattas som ett farligt omr\u00e5de inom artificiell intelligens, s\u00e5 har en robot lyckats slutf\u00f6ra ett test i sj\u00e4lvk\u00e4nnedom. Detta \u00e4r ett steg m\u00e5nga tidigare trott varit begr\u00e4nsat till m\u00e4nniskor, men nu har utvecklingen g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt att vi har bevisat motsatsen. Tre robotar anv\u00e4ndes i experimentet, d\u00e4r allihop var programmerade att veta om att tv\u00e5 av dem tre hade blivit f\u00f6rstummade. N\u00e4r sedan professorn st\u00e4llde fr\u00e5gan: \u201dVem av er har inte blivit f\u00f6rstummad?\u201d s\u00e5 var det allts\u00e5 bara en robot som hade m\u00f6jligheten att svara \u201dJag vet inte\u201d. Det gjorde ocks\u00e5 den roboten som var kapabel att tala. Genom att g\u00f6ra detta och h\u00f6ra sitt eget svar, s\u00e5 kunde roboten lista ut att det var just den sj\u00e4lv som inte var stum. Med andra ord s\u00e5 identifierade den sig som annorlunda fr\u00e5n dem andra genom en logisk slutsats. Den upplevde sj\u00e4lvk\u00e4nnedom.<\/p>\nF\u00f6rm\u00e5gan att ta in k\u00e4nslor<\/strong>
\nF\u00f6rest\u00e4ll dig en slags teknik som f\u00f6rst\u00e5r vad du k\u00e4nner endast genom att kolla p\u00e5 ditt ansikte. Nyligen utvecklades mjukvaran \u201dEmotient\u201d som l\u00e4ser av dina ansiktsuttryck i 30 bilder per sekund f\u00f6r att sedan analysera dem och sedan utv\u00e4rdera dina k\u00e4nslor. Kanske t\u00e4nker du att det l\u00e4tt g\u00e5r att vidh\u00e5lla ett neutralt ansikte utan uttryck f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka d\u00f6lja det du k\u00e4nner, men detta \u00e4r sv\u00e5rare \u00e4n vad man tror, ber\u00e4ttar Emotients utvecklare Ken Denman. Teknologin har skapats s\u00e5 att den \u00e4ven kan se den minsta sortens ryckningar i ansiktet som andra m\u00e4nniskor missar. D\u00e4rf\u00f6r har den f\u00f6rm\u00e5gan att se igenom vilket pokerface som helst, med en tr\u00e4ffs\u00e4kerhet p\u00e5 \u00f6ver 90 % i sina avl\u00e4sningar. Denna avancerade teknik hoppas man i framtiden kunna anv\u00e4nda som l\u00f6gndetektor och d\u00e4rmed s\u00e4tta dit fler brottslingar.
\nF\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4ra<\/p>\nN\u00e4sta milstolpe \u00e4r n\u00e5gonting minst lika imponerande. P\u00e5 Carnegie Mellon Universitetet i Pittsburgh s\u00e5 har man hj\u00e4lpt en robot f\u00f6rst\u00e5 hur man greppar saker. Detta l\u00e5ter kanske inte s\u00e5 sv\u00e5rt, men faktum \u00e4r att man inte har programmerat in funktionen utan man har ist\u00e4llet l\u00e5tit roboten l\u00e4ra sig det sj\u00e4lv. Den fick armar som kunde f\u00f6rl\u00e4ngas samt roteras f\u00f6r att kunna ta tag i f\u00f6rem\u00e5l. Roboten visste, genom en sensor i handflatan, att den hade en uppgift att plocka upp f\u00f6rem\u00e5let framf\u00f6r sig. Sedan l\u00e4mnades roboten att p\u00e5 egen hand f\u00f6rs\u00f6ka lista ut hur den skulle l\u00f6sa uppgiften. Under flera dagar s\u00e5 gjorde den \u00f6ver 50,000 f\u00f6rs\u00f6k och testade sig fram med flera olika metoder. Varje g\u00e5ng den misslyckades s\u00e5 tog den in informationen och fick sedan t\u00e4nka fram ett s\u00e4tt som kunde fungera b\u00e4ttre. Fr\u00e5n att i b\u00f6rjan bara se klumpig ut s\u00e5 lyckades roboten till slut utveckla en strategi som gjorde att den greppade tag i sakerna framf\u00f6r den 70 % utav alla g\u00e5nger. Kanske l\u00e5ter det som ett litet steg, men faktum \u00e4r att i framtiden s\u00e5 kanske det mer handlar om vad robotarna vill l\u00e4ra sig, snarare \u00e4n hur de kommer l\u00e4ra sig.<\/p>\n
F\u00f6rm\u00e5gan att k\u00e4nna<\/strong>
\nEn hj\u00e4rnstyrd robothand har gett en paralyserad man m\u00f6jligheten att \u00e5terf\u00e5 lite av livet innan handikappet. P\u00e5 handens fingrar sitter sm\u00e5 sensorer som, n\u00e4r de vidr\u00f6r ett f\u00f6rem\u00e5l, s\u00e4nder ut elektriska signaler till hj\u00e4rnan med liknande initiationer som v\u00e5ra hj\u00e4rnor f\u00e5r n\u00e4r vi k\u00e4nner p\u00e5 n\u00e5gonting. Man testade detta med bindel f\u00f6r mannens \u00f6gon, och han lyckades med n\u00e4stan 100 % tr\u00e4ffs\u00e4kerhet ber\u00e4tta vilket av fingrarna som vidr\u00f6rde n\u00e5gonting. Otroligt nog s\u00e5 kan han \u00e4ven styra den konstgjorda armen med tankekraft, tack vare de elektroder som placerats i mannens k\u00e4nsel- och r\u00f6relsecentrum. Denna teknik anv\u00e4nds bevisligen till att f\u00f6rb\u00e4ttra m\u00e4nniskors liv och ger \u00e4ven hopp f\u00f6r andra syften. Man vet dock inte riktigt vad detta kan leda till f\u00f6r framtida robotar, kommer dem verkligen kunna uppleva k\u00e4nsel som vi g\u00f6r det eller kommer dem l\u00e4sa av k\u00e4nseln som de g\u00f6r just nu? Detta leder oss ocks\u00e5 in p\u00e5 teorin om att robotarmar i framtiden kommer kunna \u00f6vergl\u00e4nsa den m\u00e4nskliga. Kanske b\u00f6rjar man operera in robotarmar p\u00e5 oss i syfte att ge oss mer styrka och flexibilitet \u2013 eller varf\u00f6r inte en arm som skulle kunna anv\u00e4ndas som ett vapen? En mycket rimlig framtid \u00e4r hybriden mellan m\u00e4nniskor och robotar. <\/p>\nHur sp\u00e4nnande det \u00e4n m\u00e5 verka med artificiell intelligens s\u00e5 m\u00e5ste man ocks\u00e5 vara medveten om de m\u00f6jliga konsekvenser som kommer med utvecklingen. Redan nu varnar olika forskare f\u00f6r att m\u00e5nga jobb i framtiden kommer f\u00f6rsvinna f\u00f6r m\u00e4nniskor, d\u00e5 robotar kommer vara fullt kapabla och framf\u00f6rallt billigare p\u00e5 att genomf\u00f6ra dem. Stephen Hawking har sj\u00e4lv sagt att artificiell intelligens kan bli slutet f\u00f6r m\u00e4nskligheten om vi inte \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00f6rsiktiga. Man fruktar att robotar en dag inser att m\u00e4nniskan \u00e4r en \u00f6verfl\u00f6dig ras som inte beh\u00f6vs f\u00f6r framtiden. Men till dess s\u00e5 kan vi forts\u00e4tta tycka att id\u00e9n om hotell och restauranger som enbart drivs utav robotar \u00e4r v\u00e4ldigt intressant. <\/p>\n
Text: Anton Johansson<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Artificiell intelligens \u00e4r p\u00e5 frammarsch, menade KTH-professorn Stefan Carlsson som forskar om artificiell intelligens och vet varf\u00f6r artificiell intelligens g\u00e5r segert\u00e5g v\u00e4rlden \u00f6ver. Kulturbloggen rapporterade om detta i en artikel du kan l\u00e4sa h\u00e4r. Anton Johansson som studerar mediekommunikation p\u00e5 Mittuniversitetet i Sundsvall har f\u00f6rdjupat sig i detta \u00e4mne ocks\u00e5 delar med sig av sina […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[62],"tags":[11885],"class_list":["post-100723","post","type-post","status-publish","format-standard","category-medie-och-kulturpolitik","tag-artificiell-intelligens","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/100723","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=100723"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/100723\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":100735,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/100723\/revisions\/100735"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=100723"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=100723"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=100723"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"artificiellintelligensscreen\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/artificiellintelligensscreen.jpg\")
<\/p>\n