{"id":100283,"date":"2016-02-15T18:46:17","date_gmt":"2016-02-15T17:46:17","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=100283"},"modified":"2016-02-15T18:46:17","modified_gmt":"2016-02-15T17:46:17","slug":"artificiell-intelligens-pa-stark-frammarsch","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=100283","title":{"rendered":"Artificiell intelligens p\u00e5 stark frammarsch"},"content":{"rendered":"

\"unnamed\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6r tio \u00e5r sedan var det inte m\u00e5nga som pratade om artificiell intelligens om det inte n\u00e4mndes i samma andetag som Terminator-filmerna eller Hondas robot Asimo. De senaste \u00e5ren har omr\u00e5det emellertid exploderat och riskkapitalister \u00f6ser pengar \u00f6ver den konstgjorda intelligensens framtid. KTH-professorn Stefan Carlsson forskar om artificiell intelligens och vet varf\u00f6r artificiell intelligens g\u00e5r segert\u00e5g v\u00e4rlden \u00f6ver.<\/p>\n

Ett pressmeddelande tar upp \u00e4mnet:<\/p>\n

Mycket vatten har flutit under broarna sedan Skynet blev sj\u00e4lvmedvetet i fiktionens v\u00e4rld, superdatorn Watson vann \u00f6ver m\u00e4nniskor i Jeopardy och Asimo tog sina f\u00f6rsta stapplande steg.<\/p>\n

Idag \u00e4r artificiell intelligens (AI) p\u00e5 frammarsch. Stefan Carlsson, professor i datavetenskap p\u00e5 KTH och ledare f\u00f6r forskningsgruppen Datorseende vid avdelningen Computer Vision and Active Perception (CVAP) p\u00e5 universitetet, ber\u00e4ttar att AI som \u00e4mnesomr\u00e5de utvecklats n\u00e5got kopi\u00f6st den senaste tiden. Han menar att det skett en revolution p\u00e5 omr\u00e5det.<\/p>\n

\u2013 AI har delvis flyttat fr\u00e5n akademin till industrin. Idag \u00e4r det f\u00f6retag som Google, Facebook och Microsoft som driver utvecklingen fram\u00e5t. Ta bara startupf\u00f6retaget OpenAI som Elon Musk med flera investerat en miljard dollar i. Den enskilda investeringen befinner sig i paritet med vad det gigantiska europeiska forskningsprojektet The Human Brain Project har i budget, s\u00e4ger Stefan Carlsson.<\/p>\n

Han ber\u00e4ttar att den absolut enklaste beskrivningen av AI \u00e4r att f\u00e5 datorer att g\u00f6ra det m\u00e4nniskor g\u00f6r. Fram till nyligen har dock datorerna blivit tilldelade de arbetsuppgifter m\u00e4nniskor inte klarar av, till exempel avancerade ber\u00e4kningar. Anledningen till detta \u00e4r att det har visat vara mycket sv\u00e5rt f\u00e5 datorer att apa efter m\u00e4nniskan.<\/p>\n

De senaste \u00e5ren har emellertid stora framsteg gjorts p\u00e5 omr\u00e5det. Datorer har blivit otroligt mycket b\u00e4ttre p\u00e5 att tillgodog\u00f6ra sig m\u00e4nskliga egenskaper, till exempel f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 bilder. Anledningarna \u00e4r bland andra att s\u00e5 kallade neurala n\u00e4tverk skalats upp och blivit mycket st\u00f6rre och mer avancerade \u00e4n f\u00f6r 20 \u00e5r sedan samt att det finns en stor tillg\u00e5ng till data. Att grafikprocessorns visat sig vara mycket l\u00e4mplig f\u00f6r den h\u00e4r typen av uppgifter har f\u00f6rst\u00e5s gjort sitt till.<\/p>\n

F\u00f6r att g\u00f6ra datorn smart s\u00e5 bygger dagens AI p\u00e5 maskininl\u00e4rning. Man visar en bild p\u00e5 en elefant f\u00f6r datorn och s\u00e4ger att det \u00e4r en elefant. Sedan visar man 1 000 elefantbilder till. Till slut visar man en tidigare ok\u00e4nd elefantbild f\u00f6r datorn och den ber\u00e4ttar vad det \u00e4r f\u00f6r djur man visar upp.<\/p>\n

\u2013 De h\u00e4r datorerna eller neurala n\u00e4tverken som jobbar med s\u00e5 kallad ”Deep Learning” \u00e4r enormt djupa, med miljoner och \u00e5ter miljoner parametrar. Man l\u00e4r dem helt enkelt saker, s\u00e4ger Stefan Carlsson, som till vardags forskar om just AI och datorseende.<\/p>\n

Det handlar dock inte bara om automatisk bildf\u00f6rst\u00e5else. \u00c4ven tal och text ing\u00e5r som komponenter. Att kunna prata, skriva och f\u00f6rst\u00e5 det talade ordet och den skrivna texten. AI inneb\u00e4r bland annat att kombinera naturligt spr\u00e5k och bilder. En mix av automatisk text- och spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else samt tal- samt bildigenk\u00e4nning. Att automatisera all m\u00e4nsklig kommunikation.<\/p>\n

Vad ska datorerna med all denna kunskap till d\u00e5? Vilka t\u00e4nkbara applikationer \u00e5terfinns runt h\u00f6rnet? Massor, visar det sig.<\/p>\n

\u2013 M\u00e4nniskor spenderar mycket tid framf\u00f6r datorn. Man kan s\u00e4ga att de hela tiden ”v\u00e4xelverkar med data”. Den ultimata till\u00e4mpningen \u00e4r allts\u00e5 att datorn sk\u00f6ter allt surfande \u00e5t dig. Du pratar med datorn med naturligt spr\u00e5k och den h\u00e4mtar samt presenterar informationen f\u00f6r dig. Du f\u00e5r en kognitiv assistent. Man kan s\u00e4ga att du f\u00e5r v\u00e4rldens b\u00e4sta s\u00f6kmotor som sorterar s\u00f6ksvaren s\u00e5 att de verkligen passar just dig. Det blir som att prata med en intelligent och kunnig r\u00e5dgivare, s\u00e4ger Stefan Carlsson.<\/p>\n

Ett annat omr\u00e5de d\u00e4r AI kommer att \u00e5terfinnas \u00e4r i sj\u00e4lvk\u00f6rande bilar.<\/p>\n

\u2013 Detta \u00e4r en omfattande till\u00e4mpning. Du s\u00e4tter en kamera i framrutan och datorn k\u00e4nner av s\u00e5 v\u00e4l v\u00e4gen och bilarna som g\u00e5ngtrafikanter och cyklister. AI har ocks\u00e5 en stor betydelse f\u00f6r alla synsvaga. Det kan handla om hj\u00e4lp att hitta till n\u00e4rmaste bussh\u00e5llplats, l\u00e4sa tidtabellen eller en vanlig bok. Detta \u00e4r viktigt eftersom en stor del av jordens \u00e4ldre befolkning har synproblem, s\u00e4ger Stefan Carlsson.<\/p>\n

\u00c4ven inom medicinsk data kan AI ta en framtr\u00e4dande plats inom en inte alltf\u00f6r snar framtid.<\/p>\n

\u2013 Vad g\u00f6r l\u00e4kare idag? Jo, de samlar in data och intervjuar patienter. AI kan allts\u00e5 i sin enklaste form hj\u00e4lpa till med att st\u00e4lla diagnoser och l\u00e4ngre fram till slut ta \u00f6ver l\u00e4karrollen. Beslutst\u00f6dssystem? Nja, det handlar snarast om att samla in information och fatta beslut. Det vill s\u00e4ga mer intellektuella problem. N\u00e4r det g\u00e4ller framtida yrken s\u00e5 har f\u00f6rmodligen en snickare betydligt b\u00e4ttre framtidsutsikter \u00e4n en revisor, s\u00e4ger Stefan Carlsson.<\/p>\n

Hur \u00e4r det d\u00e5 med automatiserad \u00f6vers\u00e4ttning i realtid? En verklig babelfisk, det vill s\u00e4ga den fiktiva fiskarten fr\u00e5n boken Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams.<\/p>\n

\u2013 S\u00e5dana automatiska \u00f6vers\u00e4ttningar finns redan idag. Just \u00f6vers\u00e4ttningar \u00e4r faktiskt ett ganska enkelt problem att l\u00f6sa. Det \u00e4r spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5elsen som \u00e4r det kluriga. Att f\u00e5 datorn att begripa inneb\u00f6rden av naturligt spr\u00e5k. Det kan till exempel inneb\u00e4ra att datorn l\u00e4ser en text och sedan, med egna ord, summerar vad som st\u00e5r d\u00e4r. Som ett referat. Ett annat exempel \u00e4r att datorn j\u00e4mf\u00f6r tv\u00e5 texter f\u00f6r att se om de har samma ursprung och betydelse trots att de inte liknar varandra ord f\u00f6r ord, s\u00e4ger Stefan Carlsson.<\/p>\n

Stefan Carlsson och hans KTH-kollegor har jobbat med datorseende sedan b\u00f6rjan av 1980-talet. Han ber\u00e4ttar att n\u00e5gonting h\u00e4nde runt \u00e5r 2012. Det var d\u00e5 tekniken globalt tog ett rej\u00e4lt steg fram i utvecklingen.<\/p>\n

\u2013 Sedan 2006 har det funnits t\u00e4vlingar i datorseende d\u00e4r forskare och andra skrivit datorprogram som k\u00e4mpat mot varandra. I b\u00f6rjan blev dessa program n\u00e5gra procent b\u00e4ttre f\u00f6r varje \u00e5r p\u00e5 att k\u00e4nna igen bilder, men f\u00f6r tv\u00e5-tre \u00e5r sedan blev programmen pl\u00f6tsligt 10-15 procent b\u00e4ttre mellan varje t\u00e4vling. Nu har det gjorts stora framsteg inom AI och intresset har som sagt fullkomligt exploderat. Varf\u00f6r? F\u00f6r att det bland annat handlar om att f\u00f6retag som Facebook och Google vill ta kontroll \u00f6ver internet, s\u00e4ger Stefan Carlsson.<\/p>\n

P\u00e5 tal om avancemang s\u00e5 \u00e4r det inte bara omr\u00e5det bildigenk\u00e4nning – d\u00e4r Facebooks funktion att sortera ut ansikten i ett fotografi och tilldela dessa namn kanske \u00e4r det mesta k\u00e4nda exemplet – som gjort stora framsteg. \u00c4ven utvecklingen inom taligenk\u00e4nning har g\u00e5tt fram\u00e5t med besked. Algoritmerna k\u00e4nner igen naturligt tal lika bra som bilder, men har \u00e4ven gjort framsteg inom ytterligare ett omr\u00e5de.<\/p>\n

\u2013 Forskare anv\u00e4nder algoritmerna f\u00f6r att kunna hitta mutationer i DNA-sekvenser som \u00e4r cancerframkallande. Det som f\u00f6renar tal, skrift och bilder och att man kan hitta generiska m\u00f6nster \u00e4r de stora datam\u00e4ngderna som finns, s\u00e4ger Stefan Carlsson.<\/p>\n

Om han ser n\u00e5gra faror med AI? Inte direkt. Att AI p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skulle ta \u00f6ver v\u00e5rt samh\u00e4lle \u00e4r ungef\u00e4r lika sannolikt som att vi f\u00e5r finbes\u00f6k fr\u00e5n yttre rymden.<\/p>\n

\u2013 Det som kommer att h\u00e4nda \u00e4r att datorer kommer att bli s\u00e5 bra p\u00e5 m\u00e4nsklig kommunikation att du till slut inte kommer att veta om det \u00e4r en m\u00e4nniska eller dator du pratar med. Jag s\u00e4ger inte att att det \u00e4r n\u00e5gon fara, men man kan fundera \u00f6ver vilka konsekvenser det f\u00e5r, s\u00e4ger Stefan Carlsson.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r tio \u00e5r sedan var det inte m\u00e5nga som pratade om artificiell intelligens om det inte n\u00e4mndes i samma andetag som Terminator-filmerna eller Hondas robot Asimo. De senaste \u00e5ren har omr\u00e5det emellertid exploderat och riskkapitalister \u00f6ser pengar \u00f6ver den konstgjorda intelligensens framtid. KTH-professorn Stefan Carlsson forskar om artificiell intelligens och vet varf\u00f6r artificiell intelligens g\u00e5r […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[62],"tags":[11885,1609,3109],"class_list":{"0":"post-100283","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-medie-och-kulturpolitik","7":"tag-artificiell-intelligens","8":"tag-existens","9":"tag-kulturpolitik","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/100283","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=100283"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/100283\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":100285,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/100283\/revisions\/100285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=100283"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=100283"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=100283"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}