Alla som har med ungdomar att göra vet att ungdomsarbetslösheten är ett gissel. Det handlar både om de unga människor som vill arbeta heltid och de som vill komplettera studier med extrajobb. Jag har själv kontakt med massor av ungdomar – och det är få som lyckats få ett sommarjobb.
Att inte kunna försörja sig är ett gissel. Att inte kunna skaffa eget boende, inte kunna stå på egna ben.
Jag minns det glasklart: nuvarande högerregering gick till val på jobbfrågan. Det lovades att alla skulle kunna få jobb och kunna komma ut ur utanförskapet.
Av detta bidde ingenting.
Det är lågkonjunktur och det är finanskris. Sägs det. Jag tror att det är flera saker på en gång: västvärldens länder står inför en strukturförvandling och måste satsa på rätt slags jobb. Och det är finanskris inom vissa områden, men inte inom andra. Oljekris kan vara på väg, och det kan stoppa upp ekonomin. Men å andra sidan: Det finns en miljard att spendera på en försäkring på en fotbollsspelare, till exempel. Finanskris? Kanske lika mycket kris i fördelning av finanser?
Jag tänker inte förenkla denna svåra ekonomiska problematik: det finns många delar som samverkar och skapat detta svåra ekonomiska läge. Men det skrämmande är att så få högerbloggare ens verkar bry sig om jobbfrågan. Vad beror det på? Vill de att en stor grupp ska vara utan jobb för att klyftorna ska öka? Eller bryr de sig bara om ifall de själva och deras närmaste har det bra?
Alliansfritt Sverige har granskat högerbloggarna och kommit fram till att jobbfrågan knappt berörs av högerbloggarna.mAV mer än 7.000 inlägg har bara en dryg procent handlat om arbetslösheten.
När vi ändå har högermedier på tal och pratar jobbfrågan har Expressen en artikel idag om jobbångesten och hur man ska hantera det förfärliga att gå tillbaka till jobbet efter semestern.
Lite absurt och nästan rent av osmakligt med tanke på att det är många som varken har jobb ellerl har kommit in på den studieplats de ansökt till.
