Nu är året över och en sak jag kommer att minnas är alla band jag intervjuade. 2011 var året jag träffade fler band än någonsin tidigare. Här är ett urval av alla de band jag hade turen att få intervjua 2011. [Läs mer…] om Kulturbloggens bästa intervjuer från 2011
The Drums
The Drums till Lund och Stockholm i mars
The Drums kommer till till Lund och Stockholm i mars 2012.
Datum och plats:
08 mars 2012 – Lund, Mejeriet
09 mars 2012 – Stockholm, Berns
Arrangören berättar mer:
På samma sätt som The Smiths, till ytan, oförargerliga pop var dränkt i bitterhet och avsky för allt som var lagom kan man följa dess blodspår till Brooklyn och den unga skuggan i The Drums. I allt som doftar sol och strand kunde man ana skuggor i mossen och precis i detta ambiguösa gränsland har de funnit sin gyllene nisch. Och med den skapar de stor pop.
Exil-floridianerna som liftade till New York fullständigt översköljdes av meterhöga spalter av superlativ när deras självbetitlade debut gled in i medvetandet på gemene man för något år sedan. ”Let’s Go Surfing” är en modern klassiker. Nuff said. När sen album nummer två, ”Portamento”, dök upp för bara några månader sen blev man lika tagen då som innan. Reverbdränkt svärta i all dess strålande jovialitet. Svårt att slå, svårt att må bättre.
Vi var en del som var lyckliga nog att få se The Drums på Way Out West förra sommaren men vi var många fler som missade tåget. Tacksamt är det då att vi bjuds på en ny chans när The Drums nu ställer in siktet mot Mejeriet i Lund och Berns i Stockholm, för vad som kommer bli två fruktansvärt minnesvärda kvällar. Vi vet det och ni vet det.
Du har väl inte missat Kulturbloggens intervju med The Drums?
Läs även andra bloggares åsikter om The Drums, indie, musik, Lund, Stockholm
Den största skillnaden är att The Drums inte längre sjunger om att surfa
The Drums, Portamento
Betyg: 3
Portamento är en musikalisk term då en ton glider från en ton till en annan. En förändring. Ändå känns det inte som att det skett några större förändringar på The Drums andra skiva. De har, på gott och ont, ett omisskänneligt sound som de, trots vissa indikationer, inte verkar vilja förändra så mycket på.
Ljudmässigt har The Drums om möjligt skalat av sitt sound ytterligare. De förlitar sig inte på reverb i samma utsträckning som på den fantastiska självbetitlade debutskivan. Ibland utforskar de elektroniska territorium men överlag är det de simpla, medryckande riffen som står i fokus.
Personligen tycker jag att de nya låtarna passar bäst att lyssna på var för sig. Helhetsintrycket blir rätt så platt och enformigt. Kanske beror det på avsaknaden av hits eller att de riktigt minnesvärda låtarna uteblir. Den lågmälda Days och den briljanta singeln Money i all ära, men de bleknar i jämförelse med Forever And Ever Amen, Best Friend och Let’s Go Surfing.
Portamento är en bra skiva. Inget snack om saken. Den är bara inte i närheten av den första skivan. Den största skillnaden är att de inte längre sjunger om att surfa
Bästa spår: Days
Albumaktuella The Drums: ”Göteborg är vårat Graceland”
Trots att bandet var nära att splittras under processen har The Drums nu avslutat inspelningen av sin andra skiva Portamento. Albumet släpps i september men första singeln Money har redan börjat dyka upp på nätet. Kulturbloggen mötte upp de grundande medlemmarna Jonathan Pierce, Jacob Graham och Connor Hanwick efter deras spelning på Hultsfredsfestivalen, det lär ungefär så här.
Hur var det att spela i regnet?
Jonathan: Det var antagligen första gången vi spelade i regn men det var rörande att se att så många av ungarna stannade kvar under hela spelningen.
Ni hyllade The Embassy under spelningen, vad mer tycker ni om med Sverige?
Jonathan: Vi tycker om Sverige, det är väldigt vackert här. Band som The Embassy och The Tough Alliance influerade både EP:n och delar av vår första skiva.
Jacob: Första gången jag besökte Göteborg var för tre år sedan och det kändes som att komma till Graceland.
Money är första singeln från nya skivan, tycker ni att den representerar resten av albumet?
Jonathan: Det var ganska självklart att Money skulle bli den första singeln eftersom det var den enda låten som var poppig och upptempo. Resten av skivan är mörkare.
Jacob: Den nya skivan skiljer sig från den förra i flera avseenden. Vi skriver fortfarande enkla poplåtar men vi har nått nya djup. Den första skivan var mer filmisk, vi var inte riktigt medvetna om vilka vi var men nu är vi mer verkliga.
Jonathan: Jag skulle säga att de nya låtarna är mer direkta.
Jacob: Vi närmar oss musiken på ett annorlunda musikaliskt sätt. Detaljerna är tydligare eftersom vi på första skivan gömde oss bakom massa reverb. Den nya skivan är mer ”in your face”.
Har det faktum att ni numera har en publik spelat in i arbetet med nya skivan?
Jonathan: Jag skulle vilja vara romantisk och säga att det inte har påverkat oss överhuvudtaget, men om sanningen ska fram så har vi varit medvetna om att det här är vår andra skiva och att det kommer finnas folk som vill lyssna på det vi gör. Om vi hade gjort exakt vad fansen ville ha skulle det ha blivit ytterligare en skiva om att surfa men vi ville göra något som vi själva skulle vara stolta över.
Så nya skivan handlar alltså inte om att surfa?
Jacob: Nej, det finns inget centralt tema överhuvudtaget på den nya skivan förutom möjligtvis relationer.
Jonathan: Men i stort sätt alla våra låtar handlar om relationer. Det är det enda temat som verkligen är intressant. Ju simplare det är desto mer genomslagskraft får det. Det är nog därför jag inte kan förmå mig att tycka om Bob Dylan. Jag önskar verkligen att jag tyckte om honom mer än vad jag gör.
Påverkades ni av att er gitarrist Adam Kessler hoppade av bandet?
Jacob: Det har inte direkt påverkat vår musik men vi var tvungna att omvärdera våra liveshower. Vi har inte längre samma säkerhet. Saker och ting kan gå fel men det gör det också mer intressant och spännande.
—
Så här kommer omslaget till deras nya skiva Portamento se ut. Bilden föreställer en ung Jonathan Pierce.
Indiepop och regn inleder Hultsfredsfestivalen
Kulturbloggen befinner sig på klassisk mark. Sveriges mest anrika festival har återuppstått och de första rapporterna tyder på succé med tusentalts besökare. Men en genomgående trend under första dagen är att artisterna spelar inför betydligt färre personer än vad de flesta hade räknat med, vilket naturligtvis beror på regnet. Ett glädjande besked är att banden överlag levererar. Här kommer våra första recensioner från festivalen.
Band: The Drums
Scen: Green Stage
Betyg: 4
Jonathan Pierce och hans manskap såg som vanligt lika charmiga och bekymmerslösa ut trots att regnet började bli outhärdligt och att antalet personer i publiken var nästintill oförskämt få. Men regnet hindrade inte den trogna skara som dykt upp från att sjunga med i så pass somriga låtar som Best Friend, Let’s Go Surfing och Forever And Ever Amen. Bandet passade även på att hylla svenska The Embassy som också spelar på årets Hultsfredsfestival.
Vi ser alla fram emot den kommande skivan som släpps i september, och enligt bandet själva ska vara mörkare än debutskivan från förra året. Nya singeln Money är en favorit men det är den kanske mest otypiska The Drums-låten Down by the Water som är spelningens höjdpunkt.
Sämst? Regnet.
Band: Foster the People
Scen: Red Stage
Betyg: 4
Influgna från Los Angeles stränder gjorde Foster the People en Sverigedebut som bäst beskrivs som professionell. Iförda skjorta och slips gjorde de ett välpolerat intryck. Det märks inte att Mark Foster, bandets sångare och huvudsakliga låtskrivare, har problem med halsen för rösten låter lika fantastisk som på skivan. Även om konserten håller en förhållandevis jämn nivå så är det de två sista låtarna Pumped Up Kicks och Helena Beat som publiken går igång på. Jag var knappast ensam om att dra en lättnadens suck över att scenen var placerad under ett tält vilket innebar att regnet inte längre var ett irritationsmoment.
Sämst? Att det krockade med Cut Copy.
Foto: Oda Carlsson