För säkerhets skull
Av: Per Naroskin
Regi: Fredrik Meyer
Scenografi: Sven Haraldsson
Kostym: Gudrun Rösnes
Urpremiär 9 september 2015 på Klara soppteater, Stockholm
Går det att förebygga problem i en relation? Eller är parterapi förödande för ett kärleksförhållande? Soppteatern på Stockholms stadsteater tittar lite närmare på hur det kan gå till hos en familjerådgivare i ett roligt men träffande och tankeväckande drama om ett par som beställer tid för att gå i terapi i tid, i förväg, innan problemen dyker upp.
Lina och Anna har varit ihop i ett och ett halvt år och de är jätteförälskade. Åldersskillnaden mellan dem är 13 år, men de är väl inget som påverkar relationen? De är så kära och så förälskade och nej, de har inga problem i sitt förhållande. De har inte ens bråkat någon gång, inte direkt i alla fall.
Det brukar sägas att många par som går på parterapi gör det för sent. Förhållandet har redan spruckit för mycket när de bestämmer sig för att gå i terapi för att försöka rädda det som fått för många törnar. Därför kommer Lina och Anna på idén att förebygga framtida problem genom att gå i parterapi redan nu, innan de fått någon fnurra på tråden.
Annika Hallin och Angelika Prick spelar övertygande, det är lätt att leva sig in i dem. Hela föreställningen vilar på att de är så trovärdiga och äkta i sina roller.
Allt börjar mycket fint och lugnt men sakta närmar sig en jobbig sanning, eller i vilket fall en krävande situation. Hur klarar de att ta sig ur detta? Dramat ställer intressanta frågor som vi i publiken kan fundera vidare på och prata om.
Är terapi lösningen? Gräver terapin fram saker som skulle kunna ordnat sig med tidens gång men nu kommer fram för snabbt, för abrupt? Kan man använda terapi som vaccin?
Föreställningen ger inte svaren, dessa svar får vi söka själva – och det är helt klart meningen. Varför skulle en kort föreställning ge oss svar på en av livets stora frågor: hur vi lever tillsammans och klarar att hålla en relation vid liv länge. Föreställningen ställer viktiga frågor och det gör den bra, mycket bra. Det finns flera bottnar i spelet och mycket är upp till oss betraktare hur vi vill tolka och se det som sker på scenen.
Medverkande: Annika Hallin och Angelika Prick
Foto: Petra Hellberg