• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

shoegaze

Kulturbloggen utser My Bloody Valentines tio bästa låtar

31 januari, 2013 by Jonatan Södergren

mbv

I dessa tider när ett nytt My Bloody Valentine-album faktiskt ser ut att kunna komma i stort sett när som helst (för tre dagar sedan sa Kevin Shields att den så efterlängtade uppföljaren till Loveless kunde ges ut om två-tre dagar) tänkte vi på Kulturbloggen passa på att utse våra tio favoritlåtar av bandet. Du kan lyssna på alla låtarna längst ned i inlägget.

10. To Here Knows When

Den här låten från Loveless visar My Bloody Valentine när de är som mest eteriska och överjordiska, med ljud som låter att de kommer från en annan värld. Det finns en längre och ännu mer drömlik version av låten på Tremolo-EP:n för den som vill jämföra.

9. Strawberry Wine

Det var först när Bilinda Butcher anslöt sig till bandet i samband med Strawberry Wine-EP:n som bitarna föll på plats och My Bloody Valentine började hitta sitt sound. De jangliga gitarrerna gör EP:n visserligen något 60-talsosande, men det är bara charmigt att i efterhand kunna se hur bandet utvecklats och hittat sig själva.

8. Thorn

Den där perfekta balansen mellan noise och lockande popmelodier som lagt grunden för så många shoegaze-influerade band har aldrig kommit fram så tydligt som på den här låten.

7. Lose My Breath

En av bandets lugnare och mer gotiska låtar där kombinationen av Shields akustiska gitarr och Butchers röst inger en närmast spöklik känsla.

6. You Never Should

Ytterligare en låt från Isn’t Anything, fast You Never Should är något av Lose My Breaths motsats. Det är betydligt högre tempo och – precis som på The Jesus and Mary Chains debutsingel Upside Down – dränks gitarrerna i rundgång.

5. When You Sleep

Nu återvänder vi till magnum opuset Loveless från 1991 för att hämta detta spår som tillhör bandets mest välstrukturerade poplåtar. Shields och Butchers röster smälter samman till den grad att det knappt går att urskilja texten bakom den drömska ljudmattan, hooken blir istället den återkommande flöjtlika melodislingan.

4. Blown a Wish

Det oförglömliga ögonblicket då My Bloody Valentine möter Cocteau Twins i ett hav av kakofoni och drömlika toner.

3. You Made Me Realise

Helt enkelt den ultimata låten att avsluta en konsert med, vilket framgick när My Bloody Valentine spelade på Way Out West för fyra år sedan och det instrumentala breaket – i takt med att ljudnivån ökades – utvecklades till ett flera minuter långt monster.

2. Only Shallow

Öppningsspåret från Loveless, det dröjer bara någon sekund innan man överrumplas av en ljudmatta som inte påminner om något annat. Butchers släpande röst är ständigt på väg att halka efter det forcerade gitarr-riffet, resultatet är ett pekfinger mot all annan musik som gjorts såväl tidigare som senare.

1. Sometimes

Jag överdriver inte när jag säger att Sometimes är den mest romantiska låten som My Bloody Valentine någonsin skrivit. Någonstans mitt emellan det akustiska och det distade gitarrstrummandet sjunger Shields om väntan på sann kärlek och synthen som kommer in fram emot slutet är ren perfektion.

—

Arkiverad under: Musik Taggad som: Blown a Wish, Kevin Shields, Lose My Breath, My Bloody Valentine, Only Shallow, shoegaze, Sometimes, Strawberry Wine, Thorn, To Here Knows When, When You Sleep, You Made Me Realise, You Never Should

Intervju med gitarristen och låtskrivaren i Sad Day For Puppets

30 augusti, 2010 by Rosemari Södergren

Stockholmsbaserade popbandet ”Sad Day For Puppets” har ett nytt album – “Pale Silver & Shiny Gold”- på gång, en blandning av skira fina popsånger och rivigare noisepop.
Jag skulle ha svårt att skriva ett album med tio likadana sånger, säger Martin Källholm, gitarrist och låtskrivaren när Kulturbloggen träffar honom i ett litet fik på Södermalm nära Slussen.
Martin bor i Blackeberg så det var smidigt att stämma träff någonstans längs tunnelbanelinjen.
Överallt där det berättas om bandets historia står det att bandets startades i Blackeberg.

Det är både rätt och fel. När bandet bildades bodde Martin i Blackeberg, men ingen av de andra. Egentligen är det bara Martin och Markus Sandgren, som överhuvudtaget är från Västerort, namnet för den del av Stockholm där Blackeberg ligger. Anna Eklund, sångerskan, är från Småland.

När vi träffades för ett möte i min lägenhet och bestämde att vi skulle satsa var vi ju i Blackeberg, så på så sätt stämmer det, säger Martin.

”Sad Day For Puppets” beskrivs ofta som shoegaze och noisepop. Rockband som The Jesus and Mary Chain, Dinosaur Jr, Lemonheads och The Breeders har varit viktiga influenser och det är mixen mellan 90-talsdoftande indiepop, shoegaze och rock som utmärker gruppens stil. Men bandet har också flera låtar som är mjukare pop, som framhävs extra av Anna Eklunds sång.

Martin skriver alla låtar.
All ledig tid hemma ligger jag på soffan med gitarren eller knallar omkring i lägenheten med gitarren nästan hela tiden. Då och då kommer det något vettigt som blir en sång, berättar han.
När han sedan tar med sången till bandet händer det förstås något.
Själva låten är färdig när jag presenterar den för bandet, men sedan händer det ju mycket när vi repar och det gör det de gör.

Även om nuvarande bandmedlemmar träffades hos Martin för lite drygt två år sedan och bestämde sig för att satsa mer seriöst är bandet en slags naturlig vidareutveckling av kamratskapet mellan Martin och Marcus Sandgren, bandets andra gitarrist.

Vi har känt varandra sedan vi var barn och vi började spela tillsammans när vi var 14 år, berättar Martin.

För tio år sedan träffade de Anna Eklund, bandets sångerska och för drygt två år sedan bildades nuvarande sättning. Senaste året har ”Sad Day For Puppets” uppmärksammats också utomlands och de har turnerat en hel del och varit förband åt bland annat Editors, MGMT, A Place To Bury Strangers och The Raveonettes.

Kulturbloggen frågade vilket band som var roligast att vara förband för?

A Place To Bury Strangers , svarade Martin utan tvekan.
De är vansinnigt roliga. Vi var förband åt dem mer än en spelning och då har man chansen att lära känna varandra mer, säger Martin.

Att ”Sad Day For Puppets” spelat mycket ihop, tror Martin, märks på kommande albumet.

Vi har spelat jättemycket ute tillsammans, lärt känna varandra väldigt mycket musikaliskt. Det tror jag hörs, säger han.
En annan skillnad är trummorna och basen.
– Förut hade vi trummaskin, nu har vi en trummis, Micael Back, och vi har fått Alex på bas.

Nu väntar fler turnéer, med start 8 september, ger de sig av till Spanien, Tyskland, Frankrike, Belgien, Holland och Storbritannien. I Sverige gör de en spelning på Strand i Stockholm 9 oktober,

– Sedan är det väl dags att gå in i studion och spela in nästa skiva, säger Martin.

Sad day for puppets är:

Anna Eklund, sång
Martin Källholm, gitarr
Marcus Sandgren, gitarr
Micael Back, trummor
Alex Svenson-Metés, bas

Tre korta frågor till Martin Källholm, gitarrist och låtskrivare för Sad Day For Puppets
Vad inspirerar dig?
Antar att det är det man lyssnat på när man växte upp och tyckte om. Som barn var det mycket hårdrock och sedan blev det mer Smashing Pumkins och The Cure.

Bästa festivalupplevelsen?
Neil Young på Roskilde någon gång i början av 2000-talet. Han har skrivit så sjukt många låtar, men den gången lyckades han pricka in de jag gillar mest.
Vad gör du när du inte sysslar med musik?
Vi har en baby hemma. Faktum är att tre i bandet fick baby inom loppet av två månader, så nu är både Martin, Micke och Alex småbarnspappa.

Här kan du lyssna på Sad Day for Puppets på MySpace.

Tidigare bloggposter på Kulturbloggen om Sad day for puppets:

Lyssna på ny singel från Sad day for Puppets

Sad day for Puppets erövrar England

Sad Day For Puppets “Unknown Colors”

Läs även andra bloggares åsikter om Sad day for puppets, intervjuer, musik, Blackeberg, låtskrivare, popmusik, shoegaze, noisepop

Arkiverad under: Intervju Taggad som: Blackeberg, intervjuer, låtskrivare, Musik, noisepop, Popmusik, Sad day for puppets, shoegaze

The Big Pink definierar vad musik oftare borde handla om

17 juli, 2010 by Jonatan Södergren


En lyckad revolution handlar om att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det är precis vad The Big Pink gör. De revolutionerar musikvärlden med sin digitalisering av shoegaze. Detta leder till att de till skillnad från sina föregångare även kan skapa en tydlig ljudbild i live-sammanhang.

“Velvet” kanske är 2000-talets bästa låt. Den definierar vad musik oftare borde handla om: innovation. Att väcka känslor på sätt ingen annan gjort tidigare.

De lyckas till och med att få en Beyonce-cover att framstå som fin och drömlik.
Publikfavoriterna “Tonight” och den självklara avslutningen med “Dominos” är båda exempel på hur The Big Pink lyckas göra perfekta poplåtar av My Bloody Valentines kvarlevor.

Publiken stannade kvar långt efter att konserten avslutades och sjöng på “Dominos”.

Någon bredvid mig i publiken ber att få låna min penna och skriver 4+ i min anteckningsbok med det bifogade meddelandet: Den bästa konserten hittills.

Själv tycker jag det är tjänstefel att ge konserten något mindre än 5+.

Fakta om The Big Pink från Wikipedia:

The Big Pink are an electro-rock duo from London, England, comprising multi-instrumentalists Robbie Furze and Milo Cordell. The duo signed to the 4AD label in 2009, and won the prestigious NME Philip Hall Radar Award for best new act.
To date, they have released five singles, with their debut album A Brief History of Love released in September 2009.

The Big Pink på Myspace.

The Big Ping – hemsida.



Mer hos Kulturbloggen från Arvika

Per Egland på Arvikafestivalen
Regina Spektor och Kent på Arvikafestivalen
[ingenting] på Arvikafestivalen
Johnossi
Yeasayer

Läs även andra bloggares åsikter om musik, musikfestivaler, Arvika, shoegaze, The big pink

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Arvika, Musik, shoegaze

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casino utan svensk licens

Nytt

Lyssna: Foo Fighters – Waiting On A War

Foo Fighters har släppt ”Waiting On A … Läs mer om Lyssna: Foo Fighters – Waiting On A War

Henrik Schyfferts “Spring Uje spring” får Svenska Filmkritikers pris för bästa film 2020

Svenska Filmkritikerförbundet tilldelar … Läs mer om Henrik Schyfferts “Spring Uje spring” får Svenska Filmkritikers pris för bästa film 2020

Filmrecension:

Om Inga Titel: Om Inga Betyg: 3 Visas på … Läs mer om Filmrecension:

Lyssna: Passenger – Songs for the Drunk and Broken Hearted

Mike Rosenberg, känd under artistnamnet … Läs mer om Lyssna: Passenger – Songs for the Drunk and Broken Hearted

Lyssna: The Confusions – Tangerine Sky

The Confusions har släppt en ny singel: … Läs mer om Lyssna: The Confusions – Tangerine Sky

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in