Pussy Riot

Pussy Riot – en punkbön
Av Irena Kraus
Regi Malin Stenberg

Punk- och rebellrörelsen Pussy Riot är välkänd i väst – och i Dramatens uppsättning får vi följa tre unga kvinnor, aktivister i Pussy Riot, ett drama skrivet av Irena Kraus och är baserad på den ryskamerikanska journalisten Masha Gessens bok Ord kan krossa betong.

Dramat griper tag i mig, det är skrämmande att få denna rättsröta som råder i Ryssland, ett land som vi gränsar till med Östersjön emellan.

Huruvida det var rätt gjort av Pussy Riot att göra ett perfomance i en kyrka kan diskuteras. Många svenska sympatisörer med Pussy Riot tycker nog att det är helt fel att de dömdes för detta. Deras performance borde ingå i yttrandefrihet. Av någon outgrundlig anledning är det som sympatiserar med denna performance ofta samma personer som tycker det var fel av Lars Vilks att göra rondellhundar. ”Bara för att vi har yttrandefrihet behöver vi inte alltid använda den, inte när vi sårar en dels religion”, ungefär så brukar de argumentera.
Men, stopp och belägg. Det är ju precis samma argument som används mot Pussy Riot.

Huruvida det var ett brott att utföra en protestsång inne i kyrkan eller inte är inte det viktiga. Det skrämmande är hur rättsväsendet behandlar dem därefter. Det är läskigt hur rättsväsendet går hand i hand med den ryska kyrkan och med Putin. Hur protester mot Putin och mot kyrkans stöd till Putin straffas.

Och detta är ett grannland, så nära oss. Men … Vid närmare eftertanke är det svenska rättssystemet inte helt oantastligt det heller. I den svenska systemet är det inte kyrkan som går hand i hand med de högsta domarna och vårt system, det är exempel de stora kommersiella intressena, ofta företrädda av internationella företag med bas i USA. För ärligt talat: domen mot de unga männen bakom piratbyrån är inte något svenskt rättsväsende kan vara stolt över. Det kommer att i läroböcker om hundra år att beskrivas som en mycket korrupt dom.

Jag kan dra upp andra inte lika kända fall inom det svenska rättsväsendet. För några månader sedan gjorde en ung man en örfil i luften framför en vakt till en danslokal. Vakten slog ned den unge mannen så han fick blåmärken och trasiga byxor, vakten dödshotade den unge mannen. Polisväsendet lade ner anmälan om våld utfört av vakten men gick vidare till åklagare med den örfil den unge mannen gjorde i luften framför Securitasvakten.

Ja sådant ägnar svenskt rättsväsende tid och engagemang för. Jag kan inte låta bli att ta upp detta, fast det kanske inte har med uppsättningen av Pussy Riot att göra. Fast jag tycker att det har det, i förlängningen. Dramat om Pussy Riot skildrar ett ruttet rättsväsende där unga människor blir illa behandlade och det bygger på verkligheten, på sanna händelser om dock omvandlade till drama. Föreställningen ingår Dramatens verksamhet för ungdomar, jag gissar att ungdomar på högstadiet och gymnasiet är målgruppen. Föreställningen kommer att ge dem insyn i det ryska samhället och jag hoppar verkligen att skolorna ser till att ge ungdomarna tillfälle att diskutera vidare. För om vi tänker efter och höjer blicken omkring oss handlar det inte bara om Ryssland. Det finns korrupta delar inom alla rättssystem och vi behöver ta upp detta till debatt.

Pussy Riot bygger alltså på verkliga händelser, fast dramatiserade. Det är alltid en stor risk att göra drama av verklighet, manusförfattare och regissör kan fastna i tvånget att redovisa allt. Den fällan har inte författare och inte regissör fastnat i. Föreställningen är stark och väl regisserad och skådespelarna som växlar mellan olika roller gör det med stor skicklighet.

Regissören, Malin Stenberg, säger om sina tankar om uppsättningen i ett pressmeddelande:
– Vi skildrar tre kvinnors politiska kamp. Genom sin konst och sitt politiska ställningstagande så hävdar de sin yttrandefrihet och hamnar på så vis i en oresonligt djup konflikt med Putins Ryssland och blir straffade för det. Det handlar om förändring och motstånd. Och om modet att driva sina åsikter kring demokratifrågor så hårt att man är beredd att sitta i fängelse för det. Vi ställer frågan – är Pussy Riots agerande rätt eller fel?

För min del känner jag att dramat säger mig mer än bara vad som händer och hänt i Ryssland i fallet Pussy Riot, det handlar om gamla rättssystem i hela världen och hur unga protester slås ned, om förändring och motstånd.