• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Pusseldeckare

Bokrecension: Jag kommer att hitta nyckeln av Alex Ahndoril – seg och ointressanta karaktärer

6 januari, 2024 by Rosemari Södergren

Jag kommer att hitta nyckeln
Författare Alex Ahndoril
Serie Nyckelserien (del 1)
Utgivningsdatum 2023-11-01
Förlag Albert Bonniers Förlag
Medarbetare Sokcic, Miroslav (form)
ISBN 9789100802165

Suck. Jag minns att jag läste en gång för länge sedan att den berömda barnboksförfattaren Enid Blyton skrev att läsare gärna vill läsa detaljer om maten som äts i en berättelse. Det är ett berättarknep som används ofta, speciellt av författare som uppenbart skriver för att få många läsare/köpare. Suck, igen. Det är något om författarparet bakom pseudonymen Alex Ahndorils anammat till överdrift. Det blir  segt med alla beskrivningar av mat: av förrätt, varmrätt, dessert, tilltugg plus alla detaljer om alla drinkar som insups. Eftersom det är kötträtter som äts hela tiden är det många avsnitt som alla vi som är veganer eller vegetarianer helst hoppar över. Det är rätt otidsenligt ändå att ingen i berättelsen ens är vegetarian eller laktos- eller glutenintolerant.

Ovanpå detta får vi miljöbeskrivningar som onödigt detaljrika där vi får reda på träslag i bokhyllor och material i fåtöljer, med mera, med mera. Nej det är mycket som är utfyllnad i denna bok och som hellre kunde utnyttjats till att öka spänningen eller fördjupa de oerhört ytliga karaktärerna.

Hur kommer det sig att en stort bokförlag som Bonniers gärna ger ut sådana här böcker? Jag behöver nog inte ge något svar på vad som styr Bonniers.

Bakom pseudonymen ligger författarparet bakom Lars Kepler, som slog igenom stort redan med deras första kriminalroman, Hypnotisören, som i september 2009 nådde försäljningslistans första plats i Sverige och blev den mest sålda kriminalromanen i Sverige år 2010. Den har sedan dess kommit att bli en av de mest sålda kriminalromanerna i Sverige genom tiderna.

”Jag kommer att hitta nyckeln” är första delen i en planerad serie pusseldeckare av Alex Ahndoril, det nya namnet på författarduon som är känd som Lars Kepler. Lars Kepler är pseudonymen för svenska författarparet Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril.

Denna deckare är tänkt vara en pusseldeckare. Den stora mästarinnan när det gäller pusseldeckare är förstås Agatha Christie. Det märks att Alex Ahndoril till formen är inspirerad av Agatha Christie. Huvudpersonen är privatdetektiven Julia Stark som för ett uppdrag av en stenrik man som är ägare till ett familjeföretag i Västernorrland som försörjer sig på skogar. Han hade haft bolagsstämma på godset och på morgonen hittade han ett fotografi i sin telefon på en bunden, blodig man med en säck över huvudet. Han har inget minne alls av vad som hänt, han var så stupfull under kvällen. Han vet inte vet mannen på fotot är eller om den som är fotograferad är död eller inte. Stark får uppdraget att undersöka vad som hänt innan polisen kopplas in. Julia Stark ber sin ex-man Sidney, som är polis, att följa med och undersöka fallet.

Julia och Sidney tas emot på godset och där är det välbeställt med lyxiga miljöer, en kock som lagar och serverar mat för finsmakare och drycker av alla de slag. Mat och dryck beskrivs in i detalj, som jag redan nämnt och det gör att berättelsen tappar fart.

Det är bara några personer som var närvarande under bolagsstämman och bland dessa ska Julia och Sidney klura ut om mord skett och vem som i så fall är mördaren. Deras utredning och förhör av de misstänkta beskrivs så vi som läsare ska kunna försöka lista ut svaret på gåtan och i slutet samlar Julia alla för att i klassisk Agatha Christie-stil berätta vad som hänt och vem som ligger bakom.

Men, nja, för min del blir det aldrig intressant och det engagerar mig aldrig. Det är alldeles för meningslösa skildringar av människornas karaktärer. De skildras mest bara som depressiva och sorgliga. Det är svårt att engagera sig i människor som är stenrika och ändå tycker att allt är meningslöst och att det är så orättvist behandlade. När någon reagerar är reaktionerna inte underbyggda ordentligt, som när Julia får ett utbrott i de sista kapitlen och beger sig till en nattklubb.

Del 2 i Nyckelserien kommer i april i år, 2024. Men för min del kommer jag att avstå. Jag tycker att detta författarpar skrev intressantare som Lars Kepler.  Nyckelserien kommer jag inte att följa. Man måste prioritera sin tid.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Alex Ahndoril, Boikrecension, Pusseldeckare

Bokrecension: Dolken från Tunis av Agatha Christie – puzzeldeckarnas puzzeldeckare

2 september, 2019 by Rosemari Södergren

Dolken från Tunis
Författare Agatha Christie
Originaltitel The Murder of Roger Ackroyd
Utgivningsår 1926
Författare: Agatha Christie
Språk: Svenska
Nyutgiven: 2019-09
Översättare: Gudrun Ullman
ISBN: 9789189007130
Förlag: Bookmark Förlag
Serie: Poirot

Dolken från Tunis är Agatha Christies genombrottsroman. Boken har utnämnts av British Crime Writer’s Association till den bästa kriminalromanen genom tiderna. Det är en puzzeldeckarnas puzzeldeckare och jag tror inte läsare listar ut vem mördaren är förrän mot slutet.

Den belgiske detektiven Hercule Poirot har hamnat i en brittisk landsortsby där skvaller är bybornas huvudintresse. Ett mord inträffar och byns läkare får bistå Poirot i utredningen. Allt som händer under utredningen bollas mellan Poirot och läkaren och som läsare får vi höra deras summeringar av vad som hänt och vi kan själva följa med under utredningen och hela tiden sammanfatta och dra slutsatser.

En man vid namn Roger Ackroyd har hittats död i sitt arbetsrum med en mycket ovanlig dolk i ryggen. Mysteriet tätnar när alla i huset är lika övertygande oskyldiga som skyldiga – och det är en typisk utgångspunkt för denna form av puzzeldeckare som Agatha Cristie var så skicklig med.

Dolken från Tunis som ursprungligen publicerades 1926 är ett klassiskt låsta rummet-mysterium och ses som en grundsten inom kriminallitteraturen. På grund av sitt originella slut har boken haft en signifikant påverkan på deckargenrens utveckling i stort. Det är också en av anledningarna till att British Crime Writer’s Association 2013 röstade fram Dolken från Tunis till den bästa kriminalromanen genom tiderna.

Boken har omarbetades till en teaterpjäs 1928 under namnet Alibi. Pjäsen filmatiserades år 1931 och blev den första ljudfilmen baserad på en bok av Agatha Christie. En TV-film baserad på romanen, med David Suchet i rollen som Poirot, hade premiär i januari 2000.

Boken är lättläst med bra flyt men det jag var mest fascinerad av var miljöerna, det samhälle som Agatha Christie skildrar med de stora klassklyftorna och kvinnornas förtryckta roll, som hur en kvinna som fött ett barn måste dölja det för att få ha kvar sitt arbete.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Bokrecension, Deckare, Kriminalroman, Litteraturkritik, Pusseldeckare, Recension

Filmrecension: Det tredje mordet – enastående

23 april, 2018 by Rosemari Södergren

Det tredje mordet
Betyg 4
Svensk biopremiär 27 april 2018

Vad är sanning och vad är en människa beredd att göra för att respektera sig själv? Och vem är fri, egentligen? Den japanske regissören Hirokazu Kore-eda har skapat en film som på ytan kan kategoriseras som en pusseldeckare men är mycket mer än så. Det tredje mordet är helt enastående och ger publiken mycket att fundera på. Den talar till publiken på flera plan, med dialog och drama, med foto och bildvinklar.

Detta drama/pusseldeckare skildrar juridikens förhållningssätt till sanningen – men för den som är öppen för vad som förmedlas på andra nivåer är det också en film om de existentiella frågorna, om synd och skuld och vad en människa är och med en hel del buddhistiskt tankesätt inblandat.

Handlingen kretsar kring den framgångsrike advokaten Shigemori som kallas in för att försöka rädda en man från dödsstraff. Takashi Musimi är en man i övre medelåldern som för trettio år sedan dömdes till fängelse för två rånmord. Nu väntar Misumi på rättegång för ett nytt mord som han erkänt. Att lyckas på domare och jury inte döma till dödsstraff är näst intill en omöjlig uppgift. Det är något som inte stämmer, känner Shigemori. Något i Musimis historia skaver. Dessutom ändrar Musimi sin historia varje gång de träffas. Shigemori gräver djupare för att hitta sanningen.

Egentligen borde Musimi fått dödsstraff redan då han dömdes för de två rånmorden trettio år tidigare, menar till och med den domare som tog beslutet att döma till fängelse istället för dödsstraff. Den domaren är Shigemoris pappa: Om han hade fått dödsstraff så hade han inte kunnat mörda igen.

Att leva i samhället som en före detta fånge är inte det lättaste. Vem ger arbete åt kriminellt belastade? Kanske är det bättre att låta sig bli dömd till livstids fängelse än att vara den allra svagaste i arbetslivet? Det japanska arbetslivet är hårt och krävande redan för den som har ett fläckfritt förflutet.

Shigemori gräver och hittar flera versioner av sanningen. Men är det sanningen han som jurist ska företräda eller ska han använda bästa möjliga strategi för att hans klient ska undslippa dödsstraff?

Fotot, bilderna, är en del av det mästerliga. Vad är en människa och hur stor skuld har vår miljö till vart vi hamnar i livet? Och vem är fri, egentligen?

Hirokazu Kore-eda har tidigare skapat starka familjedraman som Still Walking och Sådan far, sådan son. När han nu återvänder med en film finns samma stämnings-fyllda människoskildringar kvar även om filmen till formen är en pusseldeckare.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Deckare, Japan, Japanfilm, juridik, Pusseldeckare, Recension, Scen

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Ida-Lova – Kollektivet Livet – Intimt, närgånget och självsäkert i miniatyrformat

Ida-Lova kliver upp på scenen på … Läs mer om Ida-Lova – Kollektivet Livet – Intimt, närgånget och självsäkert i miniatyrformat

Folkoperan firar 50 med två urpremiärer; Jonas Karlsson som Nietzsche och en operakabaré där Ulla Winblad får upprättelse

Jonas Karlsson som Friedrich Nietzsche i … Läs mer om Folkoperan firar 50 med två urpremiärer; Jonas Karlsson som Nietzsche och en operakabaré där Ulla Winblad får upprättelse

Filmrecension: Eternity – en trevlig filmupplevelse

Eternity Betyg 3 Svensk biopremiär 28 … Läs mer om Filmrecension: Eternity – en trevlig filmupplevelse

Boko Yout – Förband till Viagra Boys och fullt ös i 30 minuter.

Fullt ös och på väg rakt in i på stora … Läs mer om Boko Yout – Förband till Viagra Boys och fullt ös i 30 minuter.

Exceptionell kammarkonsert blir nog ett minne för livet – Musikens mellanrum i Gatenhielmska huset

23/11 2025 Gatenhielmska huset vid … Läs mer om Exceptionell kammarkonsert blir nog ett minne för livet – Musikens mellanrum i Gatenhielmska huset

Filmrecension: Det var bara en olycka – ännu ett mästerverk av Jafar Panaji

Det var bara en olycka Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Det var bara en olycka – ännu ett mästerverk av Jafar Panaji

Filmrecension: Egghead Republic – en svidande uppgörelse med journalistik som är redo att gå över lik

Egghead Republic Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Egghead Republic – en svidande uppgörelse med journalistik som är redo att gå över lik

Recension: Viagra Boys – Att rulla i gyttjan med stil

Avicii arena Stockholm - Betyg … Läs mer om Recension: Viagra Boys – Att rulla i gyttjan med stil

Filmrecension: Ett liv med paus – ett skrämmande drama som troligen ingen kan se utan att reagera

Ett liv med paus Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Ett liv med paus – ett skrämmande drama som troligen ingen kan se utan att reagera

Hundbio blir ny satsning på Göteborg Film Festival

På 2026 års filmfestival introduceras … Läs mer om Hundbio blir ny satsning på Göteborg Film Festival

Filmrecension: Zootropolis 2 – en underbar åktur som briljerar i konsten att roa

Zootropolis 2 Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Zootropolis 2 – en underbar åktur som briljerar i konsten att roa

Vital swinging spelning under ledning av formtoppad trumpetare – Björn Ingelstam kvartett på Unity

21/11 2025 Jazzkrogen Unity i … Läs mer om Vital swinging spelning under ledning av formtoppad trumpetare – Björn Ingelstam kvartett på Unity

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in