Artist: Wild Beasts
Titel: Present Tense
Betyg: 3
På sitt fjärde album låter den numera London-baserade kvartetten det elektroniska ta en större plats. Vid en första anblick känner vi visserligen igen det teatraliska soundet från 2011 års Smother; samspelet mellan Hayden Thorpes falsett och Tom Flemings djupa stämma är fortfarande distinkt Wild Beasts, men det har fått en mörkare och mer detaljrik inramning.
Stundtals glimrar det av svulstig pop — inte minst i Sweet Spot, A Simple Beautiful Truth och den känslosamma finalen med Palace — men överlag är det de mörkare låtarna som sticker ut. För även om Present Tense är behaglig att lyssna igenom — och ja, den växer för varje lyssning — är det bara ett fåtal låtar som verkligen fastnar. Resten passerar liksom. Även om det för det mesta både är fängslande och välskrivet är det långt ifrån alla låtar som sätter sig. Och detta är en tendens som på sätt och vis även gäller bandets tidigare album.
En låt som verkligen fastnar är dock öppningsspåret Wanderlust, som med den brutalt direkta textraden ”don’t confuse me with someone who gives a fuck” visar ett band som kan göra direkt pop av ett såpass komplext tema som klasskillnader. Present Tense är ett album som bjuder på stunder av storhet, men bitvis blir ojämnt — från ett band med mängder av potential.
Bästa spår: Wanderlust, Daughters, Palace