Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Polen

Musikfestival i Polen – ett prisvärt alternativ för musikälskaren

by

Precis hemkommen från en fantastisk musikfestival i dagarna fyra i Polen, på ett stort före detta militärfält i Gdynia, precis granne med staden Gdansk i norra Polen sitter jag och summerar mina intryck och tankar.

Festivalen Opener Festival som också fått ett annat namn efter sin huvudsponsor, kallas för Heineken Opener, är en stor festival som har stora band och artister bokade och som vill ta upp konkurrensen med Roskilde. I år var den tävlingen så uppenbar att festivalerna pågick samtidigt. När det gäller antalet festivalbesökare vann Roskilde rätt tydligt med sina 120.000 festivalbesökare. Men Opener Festival skulle lugnt kunna locka lika många. Där finns gott om utrymme på det gigantiska gräsområdet.

Jag pratade med några engelsmän som var där. De berättade att avgiften för festivalen plus flygresan blev billigare för dem än att köpa enbart festivalbiljett till exempelvis den stora brittiska festivalen Glastonbury.

Priset för en fyradagarsbiljett med tältplats kostar lite drygt 800 svenska kronor. En endagarsbiljett kostar cirka 300 kronor. Där finns både tvådagars- och tredagarsbiljetter också, med och utan camping.

En mycket bra service är också att för 45 svenska kronor kan du köpa ett åkband som gäller för de lokala tåget. Bra att ha ifall du väljer att på på hostel eller hotell, exempelvis. Då visar du bara upp bandet och åker gratis under festivalen.

Festivalbussarna som kör besökare till festivalområdet avgår från Gdynia tågtstation hela tiden. De fyller på bussarna och kör i ett.

Öl och mat är väldigt billigt. En öl i festivalområdet kostar 20 svenska kronor och mat får du från 30 kronor.

Självklart finns det filmvisningar och till och med teatervisningar i festivalområdet och där finns en del annat att göra, som att dansa på disco.

Engelsmännen bodde i tält under festivalen och passade på att turista några dagar efteråt i Gdansk där de hittat ett hostel för 50 kronor per natt.

Så jag undrar lite varför festivalen inte är så känd? I minglet pratade jag med en del festivalbesökare från Polen som menade att arrangörerna inte verkar särskilt engagerade i att göra den känd. De arbetar inte särskilt aktivt gentemot medier och de är dåliga på att använda sociala medier. Om de har något Twitterkonto så har det inte märkts. Deras Facebooksida har inte mer än cirka 500 likes och de tycks inte använda den aktivt. Vi som mailat de pressansvariga flera gånger har aldrig ens fått ett svar. Det är helt enkelt en nonchalant inställning, på något sätt.

Festivalen borde ju ha enorm potential med sitt läge, mitt i Europa, kan den locka festivalbesökare från både västra som östra Europa och Skandinavien. Priserna är så bra i Polen att det är överkomliga priser och plats finns det ju i området.

Den är bra arrangerad på många sätt med flera scener varav tältscenen är en stor scen med tak och plats för mer än tiotusen åskådare.

Maten är bra och inte dyr och vi behövde aldrig köa länge för vare sig mat eller för att gå på toaletter.
Däremot var toaletterna som under de flesta festivaler rätt grisiga fram emot kvällen och toapapper måste man se till att bära med sig själv.

Festivalen var lugn och jag såg inte särskilt många som var starkt påverkade av droger eller alkohol och inga slagsmål.

Det finns många sätt att ta sig till Gdynia/Gdansk. Det går billiga flyg med till exempel lågprisbolaget Wizzair och det går båtar från Karlkrona och från Stockholm med olika prislägen.

Här kan du läsa några av konsertrecensionerna vi på Kulturbloggen gjorde från Opener festival:
Opener Festival: The XX – en värdig final – här är filmklipp
Opener Festival: Mumford & Sons – video och recension
Opener Festival: Public Enemy – årets tyngsta hiphopspelning
Opener Festival: Franz Ferdinand – fullt ös – bilder, recension, filmklipp
Opener Festival: Cardigans spelar Gran Turismo – Moto Boy höjer soundet
Opener Festival: Bloc Party
New Order – bilder, recension och filmklipp
Opener Festival: Justice
Opener Festival: Wiz Khalifa – recension och filmklipp
Opener Festival: Intryck från Björk 

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Opener Festival: Franz Ferdinand – fullt ös – bilder, recension, filmklipp

by

Franz Ferdinand
Opener Festival: Main Stage
6 juli 2012
Betyg 4

Det skotska indierockbandet Franz Ferdinand är populärt i Polen. Det var uppenbart när de slog de första ackorden på stora scenen på Opener Festival i Polen på fredagskvällen. Folk bara vällde in medan soundet av gitarrer, trummor och Alexander Kapranos sträva sångröst flödade ut över området.
Under festivalen har den riktiga känslan av att vara på en stor festival inte riktigt infunnit sig för alla tiotusentals besökarna har varit utspridda på de olika scenerna och framför allt har många minglat i mat- och ölområden. Men äntligen var det en spelning som drog riktigt många av festivalbesökarna.

Franz Ferdinand bjöd på energiskt ös från start med en av deras stora hitlåtar: ”The Dark of the Matinée”.

Paul Thomson på trummor, Robert Hardy med basen, Nicholas McCarthy på gitarr och klaviatur och Alexander Kapranos med gitarr och sång bjöd på fullt ös. Ett riktigt gitarrparty där inte många kunde stå still. Bandets sångare och gitarrist for dockså runt på scen och det verkar som att bandmedlemmarna trivs ihop. De samspelade bra.

Det är skönt med band som kör på och inte slösar bort den ganska korta tiden på scenen med en massa prat. Alexander Kapranos ställde i stort sett bara den obligatoriska frågan: ”Hello guys how are you?” och sade att han var glad över att vara tillbaka på polsk mark. Det var några år sedan de spelade där senast –  2006.

Det var som sagt full fart och mycket ös. Publiken hoppade och dansade och viftade med i takten. En stund i mitten av spelningen blev det lite enformigt eftersom de satsade mer på fart än något finlir. Men då kom låten ”Can+t stop feeling” och konserten lyfte igen.

Sista extranumret var en äkta klimax med en lång version av ”The Fire” som bjöd på sköna trumsolon och publiken sjöng med spontant.

Det känns som att det börjar bli dags att få Franz Ferdinand till Sverige igen. Sist jag såg dem var jag lite besviken men nu har de återupprättat sitt rykte för mig.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Opener Festival: Bon Iver – överraskande bra på en festivalscen

by

Bon Iver
Opener Festival, main stage
5 juli 2012
Betyg 4

Förra året fick Bon Iver med dess frontman Justin Vernon ganska dålig kritik för sina livespelningar, så det var med låga förväntningar jag gick till stora scenen på den polska stora festivalens största scen på torsdagskvällen. Jag lyssnar gärna och mycket på Bon Ivers melodiösa, mjuka sånger på skiva men hur skulle denna finstämda musik fungera på stora scenen på en festival? En tät dimma hade dessutom lagt en slöja av mystik runt hela festivalområdet. Det gick inte ens att se scenen på  avstånd.

Bon Iver överraskade stort. Med första sången ”Perth” visade bandet direkt var skåpet skulle stå. Bon Ivers musik passar bra med högre volym. Spelningen var lite råare, med trummor och elgitarrer som fick mer utrymme och trumsolon som lyfte publiken. Bon Iver är mycket bra när musiken får framträda mindre tillrättalagd.

Niomannabandet med stråkar och fiol har en bredd och det var spännande att se vilka ljud som kan tas fram med en fiol.

Justin Vernon är fascinerad av alla möjligheter med ljud och han leker med sin röst. Under spelningens gång sjöng han med tre olika uttryck, nästan som om han var tre olika sångare. Han växlande mellan två olika mikrofoner och den utan filter uppskattade jag mest. Den fångade hans röst ärligt och rakt, som den är utan krusiduller. De hade dock problem med ljudet under halva första låten då ljudet lät väldigt bulkigt, men det rättade ljudteknikerna till snabbt – så det är förlåtet.

Spelningen hade ett bra upplägg, med bra variation mellan finstämda mjuka sånger och fartfyllda låtar. Publiken hängde på och svarade direkt: på de fartfyllda delarna dansade de och till de finstämda höll människor om varandra. På sista extranumret fick Justin Vernon lätt igång publiken att sjung med, åtminstone den delen av publiken där jag stod.

Mer från Opener festival:

New Order – bilder, recension och filmklipp
Opener Festival: Justice
Opener Festival: Wiz Khalifa – recension och filmklipp
Opener Festival: Intryck från Björk

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Opener Festival: Wiz Khalifa – recension och filmklipp

by

Wiz Khalifa
Opener Festival, World Stage
4 juli 2012
Betyg: 4

Samtidigt som New Order rockade loss på festivalens största scen samlades polska hiphophisters runt World Stage för att avnjuta konsert med amerikanske rapparen Wiz Khalifa. Ca 30minuter scen ramlar Wiz upp på scenen. Publiken blir helt vild och händer och spliffs fyller luften runt mig. Wiz öppnar med When I’m gone och alla i publiken sjunger med. Folkhavet runt scenen blir snabbt enormt och jag undrar om det ens kan vara någon på New Order, folkmassan tycks inte ha ett slut.

Det är andra gången jag ser Wiz och det som slår mig med honom är hans otroliga energi på scen. Han skrattar, ler, skojar, dansar och bjuder på sig själv på ett sånt otroligt skönt sett. Han försöker varken vara ghetto eller speciellt cool, han är nästan lite nördig. Publiken är den vildaste jag sett hittills, mest ungdomar med supreme kepsar, men det funkar också.

Låtlistan är väldigt blandad, låtar som No Sleep, Young, Wild and Free, Wake up, Roll up och On my level rivs av med liveband, vilket gör helheten riktigt bra. Folk sjunger med i alla refränger och klappar hysteriskt, även om man inte är ett fan av denhär typen av musik så tror jag definitivt att man kan uppskatta en spelning som denna. Det är en galen fest och alla är bjudna. Wiz bjuder på en grym, grym konsert och jag tvivlar på att någon i publiken tyckte annat. Under Black and Yellow var jag förmodligen den ända personen som inte hoppade högt, vilket jag skyller på mina gummistövlar som skavde. Den ända lågpunkten är Payphone, en låt med Maroon 5 där Wiz rappar sticket. Låten i sig är helt fruktansvärd, men att tvingas höra den dunka ur högtalarna är ren plåga, jag vill ha dom tre minuterna av mitt liv tillbaka.

Men summan av kardemumman, Wiz Khalifa är en väldigt bra liveartist och får du chansen att se honom, ta den för du kommer inte att ångra dig. Wiz hade två spelningar i Sverige förra året, så det kan ta ett tag innan han kommer tillbaka, men jag lovar er att väntan är värd.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Nisse Widlund, svensk hjälte på Kung Fu-festivalen

by

Nisse Widlund blev svensk hjälte på Kung Fu-festivalen som arrangerades i Eriksdalshallen i Stockholmden 18 maj 2012. Nio elitmatcher med kinesiska, polska och svenska wushu-utövare hölls under Kung Fu-festivalen i Eriksdalshallen i Stockholm den 18 maj – och den sista matchen där Nisse Widlund mötte den polske mästaren Robert Rajewskii i 65 kg- klassen blev den enda svenska segern. I övrigt dominerade de kinesiska och de polska kampsportare, både herr- och i dammatcher.

Det var ett imponerande arrangemang med kinesisk kampsport på schemat från tidig morgon till sena kvällen. 10.00 drog SM i Wushu igång – och svenska mästare korades. På kvällen var det uppvisningar av kinesiska framstående Wushu-utövare och därefter var nio matcher med kampsportare ut den internationella eliten inom kinesisk kampsport.

På plats i publiken fanns representanter både från den polska och den kinesiska ambassaden. Polen och Kina hade män och kvinnor som var med och tävlade.

Innan det var dags för matcher hölls uppvisningar.

Först ut i uppvisningen var Team Sweden, av namnet förstår ni att det var svenska Wushu-utövare. Uppvisningsteamet bestod av både tjejer och killar och några av medlemmar var väldigt unga, säkert inte ens tonåringar.
Som väntat var de duktiga och de framförde bland annat en gemensam form. Det som är tydligt i dessa kinesiska kampsporter är att den som ska kunna bli riktigt bra måste ha en vig och mjuk kropp, av typen gymnast. De har låga ställningar och nästan kryper på golvet och det är volter och en och annan som går ned i spagat.

Ett av kvällens huvudnummer var uppvisningarna av den kinesiska truppen som bestod av studenter från en teknisk högskola. Med dräkter i klara färgar och guldbroderier gjorde de volter och visade sin skicklighet i wushu, både med sparkar och slag och med olika traditionella kinesiska vapen. Det lör finnas 18 olika vapen i den kinesiska wushutraditionen, bland annat flera svärd, som det raka svärdet och kroksvärdet.

För min del var jag allra mest imponerad av den kinesiska kvinnan som visade upp den långsamma kampkonsten Tai Chi. Hon hade sådan balans och sådan fokus och plötsligt, mitt i det oerhört långsamma kunde hon explodera i några rörelser.

En annan intressant del av uppvisningen var när studenterna utförde olika rörelseformer från djur. Det är formen där de wushu-munkar som skapat rörelsemönstren hämtat inspiration från djur som ormen, björnen, hunden, tiger och syrsan.

Nå åter till de nio matcherna. De tävlande är barfota och i några av matcherna hade männen bara kortbyxor på sig. Damerna hade bröstskydd och huvudskydd.

Tävlingsformen tillät både slag och sparkar och mer brottning och tillät också de tävlande att knuffa eller lyfta ut motståndaren från tävlingsmattan. Nisse Widlund som tävlade för Sverige i kvällens sista match var imponerande smidig, stark och snabb. Han hade suverän tajming och visste precis när han skulle ta tag i motståndaren och få ner honom på matten eller när han skulle placera en poänggivande spark. Trots att polacken hade fina meriter och var duktig var han chanslös mot Nisse Widlund.

Det var tyvärr den enda matchen där de svenska tävlande var suveräna. Men det var inte att vänta så mycket annat: de kineser och polacker som tävlade hade långa meritlistor och tillhör eliten. För de svenska tävlande var det ett bra tillfälle att få matchrutin.

Om du vill veta mer om Kung Fu-festivalen och se bilder därifrån kan du kika på deras hemsida.
Själv har jag för tillfället ingen bra kamera så det blev helt värdelösa bilder med min iPhone, tyvärr.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,