Alceste, opera med musik av C W Gluck och text Raniero da Calzabigi efter Euripides tragedi.
Den Kongelige Opera, Gamle Scene
Premiär 17 januari 2012
Årets första operapremiär blev C W Gluck´s ”Alceste” på Det Kongelige Teater, Gamle scene, i Köpenhamn i går kväll.
Det skall direkt sägas att barockoperor som bygger på ett antikt grekiskt drama inte tillhör min favoritsysselsättning, men eftersom jag ju i grunden är en ganska nyfiken person så var det inga problem att bestämma mig för att se föreställningen.
Dessutom är det ju alltid lockande att se en föreställning med ett verk som jag inte tidigare har sett och hit räknas ”Alceste”. Det är inte en opera som vanligtvis sätts upp på operahusen i Sverige, men verket har säkert kunnat setts till exempel på Drottningholms Slottsteater. Det var även första gång för Det Kongelige Teater, men det sägs att operan har getts på en annan teater i Köpenhamn redan några år efter urpremiären i Wien 1767. I kungliga huvudstaden gavs den på Bollhuset 1781
Jag är naturligtvis bekant med själva historian nämligen att operan handlar om att ”Alceste” dör så att hennes älskade make kan få fortsätta att leva. Det är alltså ett grekiskt drama eller om man så önskar en grekisk tragedi, med en rad olika gudar som spelar en avgörande roll i handlingen tillsammans med det sörjande folket.
För en dryg månad sedan såg jag Christof Loy´s uppsättning av Puccini´s ”Flickan från västern” och det var ju en oerhört fin operaupplevelse, så detta var ytterligare en anledning till att uppleva gårdagens föreställning.
Enligt programbladet så hade regissören låtit sig inspireras av Ingmar Bergman´s film ”Fanny och Alexander” och det är naturligtvis fullt möjligt men jag hade dock svårt att uppfatta detta, särskilt som grundhistorian ju handlar om makarnas kamp mot de grekiska gudarna och folket.
I vilket fall som helst var det en fantastisk fin operaupplevelse och där huvudrollen spelades av Den Kongelige Operakör som här inte bara visade att de kan sjunga väl, mycket samstämt, men också att de är oerhört skickliga rent sceniskt. Jag tänker inte här avslöja alltför mycket för jag tror att det är viktigt att komma till denna föreställning oförberedd. Det är ett oerhört fint regigrepp som Christof Loy tar till när han förlägger handlingen av detta antika drama i nutid. En särskilt eloge bör också tillfalla såväl scenografi som kostymdesignen.
Det är också mycket goda solistinsatser och här vill jag särskilt framhålla de inhemska förmågorna. Bo Kristian Jensen var absolut en av höjdpunkterna väl förstärkt av körens magnifika insatser. Jacob Vad gjorde också en mycket bra insats och frågan är om inte hans insats som rubriceras som en direkt succé. Audun Iversen svarade också för en utmärkt men kort insats och hans entré tillhör onekligen en av de mer roliga jag har sett.
Det var inget större fel på övriga insatser men eftersom de ju är internationellt kända sångare, om än helt okända för mig, så skulle det ju vara anmärkningsvärt om jag inte uppfattade deras insats som bra, men jag har medvetet valt att lägga huvudpunkten på de danska insatserna.
För att sätta pricken över i:et så måste jag ju ge en särskilt varm eloge till Concerto Copenhagen, CC, under ledning av sin dynamiske dirigent lars Ulrik Mortensen.
Operaåret 2012 kunde nog inte börja mycket bättre, men då undantar jag naturligtvis uppsägningsturerna på Det Kongelige teater och gårdagkvällens föreställning visade med all önskvärd tydlighet hur viktig operakörens insatser är för en fullödig kväll på operan.
