Häxorna
Regi Aurelia Le Huche
Musik Giacomo Puccini
Libretto Ferdinando Fontana
Översättning Birgitta Prejborn
Scenografi Erika Sjödin
Kostym Marie Moberg och Maria Peterson
Mask Angelica Ekeberg
Musikalisk ledning Anna Christensson
Årsta teater
Premiär 18 juni 2016
Operapremiär mitt I sommaren? Jo, det fungerar alldeles utmärkt en regnig och småruggig junikväll. Så kliv in i den svarta skogen och följ legenden om Vilierna som sprider skräck i alla trolösa älskare. Om en ung flicka dör av kärlek, samlas varje natt häxorna I skogen för att dansa. Och de väntar på förrädaren …
Årsta Folkets hus invigdes 1953 och här tycks tiden stått stilla sedan dess. Teatersalongen känns mer som en skolaula och miljön andas inte direkt konstnärligt skapande. Lite småtrist och “kommunalgrått.” Men inom några minuter kommer publiken att glömma denna verklighet.
För sjätte året I rad sätter teatergruppen Kamraterna upp opera på Årsta teater. Nu har turen kommit till den italienska operan Le Villi (Häxorna) av Giacomo Puccini från 1884. I denna version av Puccinis allra första opera, finns även nyskrivna textpartier utifrån en feministisk läsning, inspirerad av det under romantiken rådande intresset för naturens mörka sida och ockultism.
I ”Häxorna” utforskar teatergruppen Kamraterna synen på kopplingen mellan kvinnan, naturen och ondskan i förhållande till frigörelse och uppror. Vi rör oss i gränslandet mellan det brutala, blodtörstiga och hämndlysta och den feministiska utopin där ett annat system, styrt av mjuka värden, gemenskap och solidaritet, råder. Det vackra mot det groteska, gott mot ont, konventioner mot anarki. Världsordningen vänds uppochner och väcker frågor kring kring tro, etik och moral i förhållande till uppror.
Temat är klassiskt och tycks följa oss människor i alla tidsåldrar. En ung kvinna blir bedragen och dör i väntan på sin älskade, som återvänder alltför sent. Mannen hon älskade blir dansad till döds av häxorna. En djävulskt effektiv hämnd.
Denna uppsättning, endast cirka 70 minuter lång, berör, omsluter och engagerar. Sånginsatserna håller en jämn och hög profesionell klass, koreografi och kostym sitter perfekt, De sju musikanterna får det att låta som om de var delar av en hel symfoniorkester, de ljuva tonerna fyller upp lokalen. Scenografin är (som så ofta numera) mycket sparsmakad. Men det fungerar effektivt med olika avsatser och stora hängande kokonger (!). En liten anmärkning, dock, när det gäller ljussättningen. Det blir aningen ”platt” och skulle behöva justeras. Kanske finns inte alla moderna tekniska resurser att tillgå?
När jag lämnar förtrollningen och kommer tillbaka ut i regnet, vill jag helst snabbt vända om och kliva in i magin igen. Det är beroendeframkallande med god teater.
Bakgrundsfakta: Kamraterna bildades 2006 och spelade sommarteater tre år i Norrköping. 2010 flyttade gruppen till Stockholm och verksamheten inriktade sig på opera. På Årsta teater sätter Kamraterna upp otippade verk som ändå ska kännas lättillgängliga. Gruppen söker alltid ett inkluderande tilltal som tar upp frågeställningar för människor idag. Med kraftfull gestaltning duckar de inte för det mörka och svårbegripliga i samhället och i människan. Kamraterna vill, utan att göra avkall på operans särart, bevisa att opera är en levande och samtida konstform och ett komplement till de stora institutionerna. Teatergruppen Kamraterna firar alltså tio-årsjubileum 2016.
Medverkande:
Heddie Färdig – Anna. Daniel Ralphsson – Roberto. Karolina Blixt – Carilina. Hanna Edh – Myrtha.
Bybor/Vilier: Maria Hartman – Sopran. Birgitta Larsson – Sopran. Gloria Kisekka Ndawula – Alt. Ingrid Rådholm – Alt. William Davis Lind – Tenor. Peter Nyqvist – Tenor. Fredrik Essunger – Bas. Andreas Olsson – Bas. Elinor Tollerz Bratteby – Rörelse. Jenny Jernberg – Rörelse.
Orkester:
Ylva Larsdotter – Violin. Maria Winiarski – Viola. Zéphyrin Rey-Bellet – Cello. Per Björkling – Kontrabas. Madeleine Johansson – Flöjt. Andreas Lundmark – Valthorn.
Foto: José Figueroa.
