• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Opera Vega

Maria Stuart i Opera Vegas version blev ingen berörande operaupplevelse

15 april, 2012 by Redaktionen

Operapremiär Maria Stuart

Musik: Gaetano Donizetti

Libretto: Giuseppe Bardari

Svensk textbearbetning av: Anna Louise Johansson

med Lasse Zilliacus översättning om grund

Regi: Håkan Starkenberg

Musikalisk ledning: Alexander Nordwall

Förra året såg jag Opera Vega´s version av Giuseppe Verdi´s ”Maskeradbalen” också på Teater Pero i Stockholm. Det var en mycket fin operaupplevelse och faktiskt första gången jag upplevde en uppsättning i en så liten intim lokal som Teater Pero ju faktiskt är. För musiken svarade en person nämligen en pianist. Sedan dess har jag upplevt flera liknande föreställningar runt om på olika scener i Kungliga huvudstaden, men också i andra städer .

När jag fick reda på att Opera Vega skulle sätta upp ”Maria Stuart” så blev jag mycket glad för det är ett verk som jag inte har sett att något av våra svenska operahus har satt upp. Men jag har faktiskt sett en uppsättning med vår egen Katarina Karnéus, på en av operascenerna i Berlin och det var under den tiden som Karnéus sjöng på alla de stora scenerna ute i Europa.

Verket ingår i det man vanligtvis kallar Donizettis drottningoperor och är en belcanto-opera, som bl a  är en paradroll Montserrat Caballe .

I Opera Vegas version framförs den i en kammarmusikalisk form och som regissör hade gruppen valt tenoren Håkan Starkenberg och det blev ju extra spännande eftersom det bara är några veckor sedan jag upplevde hans version av ”Tosca” – Fascist Javisst, som sattes upp i Reaktorhallen på KTH här i Stockholm.

Premiären i kväll blev dock något av en besvikelse, trots att flera av premiärföreställningens sångare även var  med  i  ”Maskeradbalen”. Av uppsättningens fem sångare var det bara ett par stycken som var bra. Annars var det sceniskt ganska bra och ett lyckat sätt att låta de kungliga kusinerna mötas på scen, något som jag inte tror skedde i verkligheten.

Huvudpersonen, Maria Stuart, sjöngs av Johanna Ringarp och hon hade några fina arior, men som helhet var hennes röst en besvikelse. Talbot sjöngs av barytonen Thomas Vestlund, vilket var en helt ny bekantskap för mig, men inte heller hans röst  imponerade på mig även om han stundtals var ganska bra särskilt i ett par arior i andra akten.  Christian Håkansson hade en hård och osentimental röst, men både han och Thomas Vestlund är ju relativt unga så de har alla möjligheter att utveckla sina röster och de hoppas jag i alla fall på.

Bäst på plan var utan tvekan drottning Elisabeth som sjöngs av Ann Louise Johansson. Bra var också tenoren,John Haque, om än inte från början, i Leicesters parti, men han kan betydligt bättre än han visade på denna premiär.

För den musikaliska ledningen svarade Alexander Nordwall och han och Ann Louise Johansson får dela på kvällens bästa prestation, men sceniskt anser jag att samtliga skötte sig trovärdigt och bra och det får ju vara ett gott betyg åt regissören, Håkan Starkenberg.

Det återstår fyra föreställningar och dessa äger rum 17, 20, 22 och 25 april. Har du möjlighet så uppmanar jag dig gärna att se föreställningen och du skall absolut inte låta dig avskräckas av min subjektiva uppfattning, som tyvärr inte är så positiv som jag hade hoppats på från början.

 

Recensioner

Sara Norling i DN

Medverkande

Maria Stuart: Johanna Ringarp

Elisabeth I: Anna Louise Johansson

Leicester: John Haque

Cecil: Christian Håkansson

Talbot: Thomas Vestlund

Arkiverad under: Scen Taggad som: Maria Stuart, Opera Vega, premiär på Teater Pero

”Maskeradbalen” en klar succé på Teater Pero i ett gästspel från Opera Vega

6 mars, 2011 by Redaktionen

I går var jag på två alldeles speciella operaupplevelser dels Opera Vegas gästspel på Teater Pero med Giuseppe Verdis ”Maskeradbalen” eller som den heter på originalspråket ”Un Ballo in maschera” dels nypremiären på ”Tosca” på Kungliga Operan. (Mina intryck från den föreställningen kommer i ett separat inlägg under morgondagen.)

Det var med stor spänning som jag begav mig till Stockholm och resan dit var mer än timme försenat,och tanken på hemresan med nattbuss hade redan börjat infinna sig, men jag hade bestämt för att se just denna premiär och huvudskälet var att jag ansåg att det var spännande att höra en opera där musiken framfördes av en pianist. På så sätt blev det en dubbel premiär för mig.

Operan har sin handling förlagd i två olika versioner främst på grund av att den dåtida italienska censuren inte kunde acceptera ett kungamord inte ens på scenen. Ibland ges operan som ett mord på en guvernör i ett främmande land.

I Opera Vegas version, regisserad av Catarina Gnosspelius, som på sommaren arbetar med Läckö slottsteater, är en något förkortad version av Erik Lindegrens svenska nyöversättning som hade premiär på Kungliga Teatern, tror jag, 1958.

Ensemblen kom som jag tidigare nämnde från Opera Vega och några av sångarna känner jag sedan tidigare eftersom de båda medverkade i radioprogrammet Sopoperastudion som gick vid lunchtid några måndagar för ett par år sedan, nämligen tenoren John Haque och barytonen Thomas Sepp. John Haque sjöng förra året Nemorino i Donizettis ”Kärleksdrycken” på turné i Skåne med Skånska Operan.

Teater Pero är en liten teaterscen med plats för ett hundratal personer belägen mittemot Stockholms stadsbibliotek på Sveavägen.

Scenografin eller rättare sagt scengolvet bestod av ett antal stolar av ungefär samma modell plus en särskild stol för Gustaf III. I den andra änden stod ett piano och det var pianisten Alexander Nordwall som svarade för det musikaliska – med den äran.

Sångarna var alla klädda i tidstypiska kläder och det upplevde jag som ett extra plus och det gjorde hela föreställningen så mycket mer levande och intressant.

Sångarna gjorde överlag ett mycket bra intryck och mest imponerad av tenoren. Är vi inte det alla? John Haque gjorde ett fantastiskt bra insats såväl sångligt som sceniskt. Det är utan tvekan den bästa prestation som jag har sett av honom och det är ju ändå en både stor och dominerande parti.

I andra akten imponerade Thomas Sepp storligen, vilken röst och med ett mycket trovärdigt scenisk utstrålning ja det var också en av höjdpunkterna i föreställningen. Jag ryser fortfarande i kroppen när jag hör hans greve Holberg.

Bland damerna, Amelia som sjöngs av Anna-Louise Johansson, Otto kungens page, sjöngs av kolaratursopranen Johanna Ringarp och Ulrika spåkvinnan sjöngs av Stina Lindberg. Här är det absolut helt omöjligt att utse en segrare och det är ju inte heller nödvändigt. Alla tre var helt perfekta i sina respektive partier och kompletterade varandra och övriga i ensemblen på ett helt perfekt sätt.

De övriga herrarna Jaakko Kerola som sjöng Greve Horns parti och Christian Håkansson som sjöng Kapten Anckarström här blev jag mest imponerad av den sistnämnde, men samtidigt skall det ju påpekas att de har relativt små partier, så här är bedömningen svårare att göra. Ett bra ensemblespel anser jag ändock att jag kan konstatera. Särskilt bra blev det när vi fick se att det faktiskt var just Anckarström som mördade Gustav III, egentligen.

Sammanfattningsvis kan jag uppmana alla operaintresserade stockholmare och övriga ute i landet boende att bege sig till Teater Pero och det nu pågående gästspelet av Opera Vega. Det ges ytterligare fyra föreställningar och nästa är nu på måndag och sista föreställningen ges måndagen den 14 mars. Gör det!

Avslutningsvis får jag också hoppas att kulturministern inte satt i salongen för då kanske hon skulle få argument att skjuta på beslutet att bygga ett nytt operahus i Kungliga huvudstaden och det är ingen önskvärd utveckling.

Här kan du lyssna på ett litet utdrag c:a 6:30 in i programmet

Svd:s recension kan du läsa här

Vill du veta mer om Opera Vega besök deras hemsida

Vill du veta mer om Teater Pero kan du besöka deras hemsida

Arkiverad under: Scen Taggad som: Maskeradbalen, Opera Vega, Teater Pero i Stockholm

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Annonser

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Utländska casino med Zimpler
Hitta och jämför casino utan svensk licens hos CasinoUtanGränser.se/casino-utan-licens/


Vill du veta allt om casino utan svensk licens gå in på Casinofia
nya casinon utan svensk licens
Sugen på att testa nya casinon utan svensk licens? Gamers.nu/casino-utan-svensk-licens/ har all info du behöver innan du sätter igång.


Hos casino-utan-svensk-spellicens.com hittar du de senaste spelsajterna som inte har licens i Sverige.

Nytt

Ernst Josephsons verk visas på Waldemarsudde i höst

Hösten 2023 öppnar konstmuseet Prins … Läs mer om Ernst Josephsons verk visas på Waldemarsudde i höst

Filmrecension: Asteroid City – Wes Andersons lika lågmälda som estetiska rymdkomedi

Asteroid City Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Asteroid City – Wes Andersons lika lågmälda som estetiska rymdkomedi

Recension av tv-serie: Barracuda Queens – ett underhållande blottläggande av överklassens inte särskilt diskreta charm och gräddfil

Barracuda Queens Betyg 4 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: Barracuda Queens – ett underhållande blottläggande av överklassens inte särskilt diskreta charm och gräddfil

Nightwish på Evenew Arena: Knock-out-show med värme och humanism

Nightwish Medlemmar: Tuomas Holopainen … Läs mer om Nightwish på Evenew Arena: Knock-out-show med värme och humanism

Sweden Rock Festival 30 år

På onsdag brakar det loss! Årets upplaga … Läs mer om Sweden Rock Festival 30 år

Dansmuseet 70 år

3 juni 2023 var det på dagen 70 år sedan … Läs mer om Dansmuseet 70 år

Filmrecension: Normal – gripande och berörande om ett barn som måste vara förälder åt sin pappa

Normal Betyg 3 Svensk biopremiär 3 juni … Läs mer om Filmrecension: Normal – gripande och berörande om ett barn som måste vara förälder åt sin pappa

Övertygande debut från efterfrågad basist spetsad med superba solon – Harmonia av Jon Henriksson

Jon … Läs mer om Övertygande debut från efterfrågad basist spetsad med superba solon – Harmonia av Jon Henriksson

Filmrecension: The Boogeyman – talangfull personregi

The Boogeyman Betyg 3 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: The Boogeyman – talangfull personregi

Filmrecension: Spider-Man: Across The Spider-Verse – årets hittills bästa film

Spider-Man: Across The … Läs mer om Filmrecension: Spider-Man: Across The Spider-Verse – årets hittills bästa film

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casinogringos
Jämför casino utan licens på onlinecasinos.se
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Balett
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 
Kurs i Lenormand med internationellt intyg

Shiba - urhunden med stil

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2023 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in