Det är ingen modernt med att sänka ungdomars löner och låta gamla ligga på nedkissade blöjor.
Håkan Juholt, Socialdemokraternas partiledare talade på lördagsförmiddagen för 120 aktiva socialdemokrater som samlas i Stockholm två dagar för ett arrangemang som kallas Förtroenderådet.
Ämnet för konferensen är ”Nystart”.
Det är klart att ordet ”Nystart” är en lek med ord och en anpassning till mediavärlden och den politiska marnadsföringen som styrs av reklambyråer. Högerpartiet Moderaterna har ju lyckats rätt väl med i denna genre genom att kalla sig ”Nya Moderaterna” och nya arbetarepartiet.
Hur lättlurade är människor egentligen? Nya?
Finns det egentligen något nytt i världen? Är det inte samma gamla kamp? Precis som Håkan Juholt tog upp i sitt tal. Det är ingen nytt i att de grupper som har allra mest vill ha mer och att de som har minst har svårt att få bättre villkor.
Konstigt egentligen, för den som har lång och fin utbildning får ju inte sämre utbildning för att fler får chansen att utbilda sig. Den som har ett fint stort hus bor ju inte sämre för att fler får bostad. Den som har bra sjukvård får ju inte sämre för att andra som är sjuka får bra vård.
Nystart är förstås bara ett sätt att anpassa sig till medieliturgin. Det handlar inte om att starta med något nytt, det handlar om att formulera politiken för människor idag.
På vägen hit samtalade jag med en man som berättade att i hans kommun, Sundbyberg, bor många välbärgade som inte förstår det vi berättar om att barnfattigdom och hur illa människor far när de blir sjuka under längre tid eller blir arbetslösa. Men de som inte ser hur samhället raseras när fler hamnar i det som kallas ”utanförskap” begår flera misstag. Alla mår sämre av ett samhälle som inte ger alla människor tillträde och samma möjligheter. Men de kan själva falla och det kan gå snabbt.
Jag träffade en kvinna för några dagar som i tjugofem år arbetat på bokförlag och haft bra lön och betalat in mycket i skatt. Bokförlaget skar ned på verksamheten för några år sedan och den här kvinnan startade då eget företag som konsult och projektledare. Det gick bra i drygt ett år men sedan blev det sämre tider och hon fick inte lika många uppdrag utan levde på sina sparpengar. Nu är hon arbetslös och a-kassan hon får är 4.000 kronor i månaden. Trots att hon arbetar i så många år.
Högerpartierna i regeringen har dragit ned rejält på sjukförsäkring, a-kassa och liknande. Avgrunden kan stå bakom nästa hörn och vänta på vem som helst. Vill vi ha ett samhälle där det betyder katastrof att bli sjuk eller arbetslös?
Staffan Lindström rapporterar också härifrån:
Äntligen stod partiledaren i talarstolen.
Predikandes för redan frälsta, något han är van vid efter senaste tidens turné runt i partidistrikten.
Han levererade ett tal långt utöver det manus ni kan läsa på nätet.
En hel del hård kritik mot Reinfeldt och moderaterna med utgångsläge i Reinfeldts varning för visioner.
Johan Westerholm har också skrivit:
Var det något jag saknade? Naturligtvis massor men vägen Håkan Juholt nu anträder känns som den är i rätt riktning. Realistiskt, ansvarstagande och pragmatiskt i dagspolitiken. Nu återstår de skarpa förslagen, de konkreta och begripliga förslagen och den resan kommer inte bli smärtfri. Olika behov kommer behöva vägas mot varandra och som alltid. Att prioritera mellan två angelägna behov innebär att vi måste ibland välja bort. Och här kommer jag att kanske främst ge Tommy Waidelich motstånd, jag är inte helt övertygad om hans resonemang kring Euron. Som stöd har jag stora delar av finansmarknaden som med fasa ser hur vi förespråkar ekonomiska massförstörelsevapen.
Det är klart att det vimlar av pressfolk här. Det lustiga är att allt Aftonbladet får ut av arrangemanget här är att S-ledaren inte har förtroende bland sitt folk. Man kan undra om Aftonbladet befinner sig på samma plats?
Mer i medierna:
SVT, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, nystart, ord, politik, samhälle, Juholt, Aftonbladet