Bild: Erik Berg
Khairos ett operaverk som utspelar sig på en oljeplattform
Musik: Knut Vaage. Libretto Torgeir Rebolledo Pedersen
Säsongens sista operaresa är nu avklarad och denna gång gick resan med Swebus t o r till Oslo och dess Nasjonaloperaen eller kanske heter det Den Norske Opera & Ballett. När jag gör dessa återkommande operaresor brukar jag vanligtvis vara borta ett par dagar, vilket helt och hållet beror på att jag då får ett bra pris på hotellövernattningarna. Att bo en natt på ett centralt hotell i Oslo är nästan ogörligt. Överhuvudtaget är det mycket dyrt att vistas i Oslo så det blir tyvärr inte så många resor som önskat.
Anledningen till just denna resa var att få möjlighet att se sista föreställningen av Knut Vaage´s verk Khairos – en on & offshore-opera. Verket hade urpremiär några veckor tidigare nämligen den 10 maj. Från början var det meningen att jag skulle se premiärföreställningen, men det stöp på att det inte gick att ordna rent praktiskt, men nu så här i efterhand blev det ju bra ändå särskilt som jag på så sätt fick möjlighet att också uppleva Stefan Herheim´s version av Richard Strauss Salome.
Handlingen utspelar sig på oljeplattform ute till havs. Huvudpersonen, Bo Berg, slår av misstag ihjäl en person och döms till åtta års fängelse vilket han får avtjäna genom att hållas inspärrad längst ner i plattformen.
Efter att ha avtjänat sitt straff får han arbete på oljeplattformen tack vare sin eminenta hörsel ställer sig i kapitalets tjänst. Samtidigt träffar han Bea som liksom han själv har besvärliga minnen att bära med sig och de försöker tillsammans skapa ett nytt liv.
Det är också en berättelse om den ständiga jakten på allt högre avkastning, en jakt som inte värjer för målet att tjäna mer pengar och där tanken på tiden efter det att oljan är slut aldrig tänks.
Vi upplever att vi är närvarande där genom att ett några fotografer filmar modeller av en oljeplattformen akvarier och andra skeenden i handlingen, som samtidigt kunde ses på en storbildsskärm.
Det var på många sätt en märklig upplevelse dels beroende på att jag hade vissa svårigheter att förstå den sjungna norskan dels upplevde jag det flitiga bruket av olika ljuseffekter som mycket besvärande.
Musikaliskt var det ju inte heller någon större upplevelse även om musiken tog tag i mig efter pausen, och så är det ju oftast, åtminstone för mig i nyskrivna verk. De vackra smeksamma klanger typ Puccini eller någon annan av de mer kända kompositörerna under förra århundradet och tidigare lyser helt med sin frånvaro.
Samtidigt är detta ju huvudanledningen till att jag väljer att också se nyskrivna verk eftersom det är intressant att höra nya klanger och kanske framförallt få möjlighet att uppleva verk som beskriver en modern tillvaro.
Vokalt lät det mycket bra och detta omdöme gäller samtliga även om Håvard Stensvold, Tone Kummervold, Ketil Hugaas utmärkte sig särskilt väl. Det är beundransvärt att sångare kan sjunga till denna typ av musik och det verkar som de dessutom verkar trivas med sin uppgift. Operakoret svarade också för en fin insats precis som även övriga ej namngivna sångare och orkester.
Det var en rätt fin musikdramatisk upplevelse och kanske blir det möjligt för andra att åter se verket på en scen någonstans i Skandinavien i en nära framtid. Det är verket värt och det underliggande budskapet i verket kommer förmodligen också tyvärr att vara aktuellt även i framtiden.
Produktionsteam
Musikalisk ledelse: Pierre-André Valade
Regi: Kjersti Horn
Dramaturgi: Bibbi Moslet
Scenografi/kostymerLjusdesign: Erika Magnusson
Videoprojektioner: Sutoda
Ljuddesign: Thorolf Thuestad/BEK
Medverkande
Bo Berg: Håvard Stensvold
Alun O. All: Tone Kummervold
Bea: Elisabeth Teige
Godpa/Commonsensus: Nils Harald Södal
Atlantis: Ketil Hugaas
P. Trilling:Svein Erik Sagbråten
D.Trilling: Svein Erik Sagbråten
Lönning: Jörgen Backer
Alm: Mette Bjaerang
Nanna: Thale Bergsaune
Vekkersen: Frida Johansson
Brannvarsler-fallbryder 1 : Frida Johansson
Brannvarsler-fallbryder 2: Mathias Gillebo
Lille-Bo: Andreas Johan Augustinius
Operakoret, Operaorkestret