Titel: Stockholm Östra
Betyg: 3
Biopremiär 21 oktober 2011
Stockholm Östra är en kärleksfilm med Mikael Perbrandt i den ena huvudrollen och danska stjärnan Iben Hjelje. Filmen har stark anknytning till tågstationen för Roslagsbanan i Stockholm, alltså Stockholm Östra.
Mikael Persbrandt spelar Johan, som kör på en nioårig flick som dör. Johan blev helt förstörd av att ha orsakat flickans död, även om han blir frikänd i en rättegång och inte anses kunnat avvärja olyckan. Han orkar inte arbeta, är sjukskriven och börjar hänga kring den döda flickans föräldrars hus. Han vill ta kontakt och prata med dem, men vågar ändå inte.
Iben Hjejle spelar Anna, den döda flickans mamma. Av en händelse får hon och Johan kontakt vid Östra station. De börjar umgås. Fast med lögner. Anna låtsas att hon har en dotter, hon låtsas att dottern Tove lever och berättar om henne för Johan. Därmed blir det omöjligt för Johan att berätta vem han är, att det är han som kört ihjäl dottern.
Att kunna låtsas att dottern lever är på något sätt läkande för Anna. Det kan hon ju inte göra hos sina vänner och bekanta, där alla känner till det tragiska som hänt.
Att en relation som bygger på så stora lögner obönhörligen går mot katastrof är väl inte särskilt oväntat.
Simon Kaijser da Silva är regisserat filmen som har blivit utvald till öppningfilm av kritikerveckan på den 68:e upplagan av Venedigs Filmfestival.
Fotot är vackert och suggestivt. Regissören jobbar med närmast litterära medel emellanåt, där människornas tankar skildras istället för dialogerna.
Betyg 3 är ett bra betyg och filmen är snyggt paketerad och skådespelarna gör absolut bra ifrån sig. Det som drar ner betyget är en viss seghet i berättelsen men framför allt några händelser i slutet, under upplösningen, som tidsmässigt inte stämmer. För att inte göra en spoiler kan jag inte utveckla detta mer.
Läs även andra bloggares åsikter om Mikael Persbrandt, film, Stockholm Östra, filmrecension