Shima Maniee är bosatt med sin familj i Uppsala och är verksam inom ABF Musikverksamheten Musikfabriken där hon visserligen inte är anställd men ändå är verksam just nu som regissör och repar in den egna teaterpjäsen ”Bayte Zainab” som också är namnet på den bordell där pjäsen utspelar sig (och enligt koranen betyder det ”helig plats” vilket gör pjäsen otroligt kontroversiell) men i denna pjäs kallas det inte prostitution utan korta förhållanden.
Pjäsen vill påvisa hur det kan se ut i en iransk bordell, men också hur mäns generella kvinnosyn är i landet. Pjäsen förväntas ha premiär i juni i år. Men hon är även verksam som poet och riskerar nu att bli utvisad till sitt hemland Iran, där hon själv är övertygad om att fängelse och kanske tortyr till döds väntar.
Under augusti 2010 anlände Shima Maniee till Sverige för att besöka sin syster och berätta för henne att deras pappa har gått bort. Shima anländer då med ett visum som varar två och en halv månad, men efter ungefär en månad fick hon ett samtal från en av sina söner som berättade om hur polisen kommit hem till dem och frågat efter Shima på grund av att hon sju månader innan hon anlände till Sverige konverterade till kristendomen. Eftersom kristendom inte är tillåtenhar de träffats hemma hos varandra för att utöva sin tro.
Polisen vandaliserade deras hem och misshandlade hennes son.
När jag möter upp henne i centrala Uppsala för att prata om hennes eventuella utvisning och de oerhörda konsekvenser det skulle innebära berättar hon om några Yahoo-konversationer hon hållit med en vän som är kvar i Iran:
– Jag kunde höra hur en tredje person hotade med att ”han minsann skulle visa henne om hon skulle våga sig tillbaka” och på Facebook finns en grupp som besudlas med kommentarer om hur illa det kommer gå för medlemmarna om de återvänder till Iran.
Hoten är konstanta. Så pass att hennes vänner varnade henne för att återvända för att hon i sådana fall skulle sättas i fängelse och antagligen torteras till döds:
– Ja, alla kristna dödas och jag har ju pendlat till Kista för att studera bibelstudier. Jag tog bort min vän från min kontaktlista så ingen skulle få reda på att vi haft kontakt med varandra. Då kanske hon också skulle råka illa ut, säger Shima Maniee.
Migrationsverket verkar inte alls dela hennes hotbild mot Shima och hennes familj. Hennes ansökan om att få stanna kvar har avslagits och även båda hennes överklaganden. Därmed har hennes chanser brunnit ut här. Det sista hoppet ligger därmed hos Europadomstolen, som dessvärre aldrig brukar gå ifrån tidigare beslut och därför ser det mörkt ut för Shima och hela hennes familj. Att Shima är verksam poet och skriver kritiskt om hemlandet fast i symboliska omskrivningar av rädsla för åsiktsregistrering, och jobbar inom teatern ser inte Migrationsverket som något som hindrar myndigheten från att skicka henne tillbaka.
Jag uppfattar Shima som en otroligt stark kvinna, men trots detta tappar hon några gånger under intervjun sitt mod och brister ut i milt gråt. Jag kan bara anta att jag har en aning om hur hon känner det. Och när hon berättar om det möte hon åkt på med Migrationsverket i Västerås, på uppmaning från sin advokat, och hur hon fick komma därifrån men inte vill åka på ytterligare möten med oro för utvisning med förvaring först: under tiden som asylsökande har jag och min familj fått bidrag som asylsökande, men efter ett år halverades det och efter ytterligare någon månad bara togs det bort helt. Vilket också är typiskt för utvisningar, att man först plockar ned ekonomiska stöd för att sedan kalla in till möten som leder till förvaring i häkte innan utvisning. Oftast finns biljett bokad redan när personen/personerna i fråga tas i förvar, eftersom EU-domstolen så sällan ger avvikande dom. Ändå inväntas deras svar innan slutgiltig utvisning.
Innan vi skiljs åt berätter Shima att hon trivts väldigt bra i Sverige och alla hon mött varit otroligt trevliga mot henne, och hon vädjar till deras engagemang i den Facebook-grupp och lista med underskrifter som protesterar mot utvisningen av henne.
Text och foto :Fredrik Gertz
Text, bild och intervju av Fredrik Gertz
