Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Medier

På måndag gråter artisten som misshandlade sin fru ut i kvällstidningarna

by

Ska vi slå vad? I morgon talar artisten ut i Aftonbladet eller Expressen?

Kvällstidningarnas dubbelmoral upprepar sig ständigt.

Ur Aftonbladet idag:

En känd svensk artist i 40-årsåldern har anhållits misstänkt för grov misshandel av sin fru.

Mannens hustru hittades blodig i parets trappuppgång tidigt i morse.

– Hon hade svårt att andas och rosslade lite, berättar ett ögonvittne för aftonbladet.se.

Alla vet vid det här laget att det bara är att gå till flashback för att få veta vem. (Fast ovanligt nog har ingen avslöjat vet det är där ännu, men det lär komma fram under dagens lopp.)

Men tidningarna vill ju sälja. Dubbelmoralen att inte tala om vem det är – hmm …
De traditionella medierna har en etik att de inte ska avslöja någon förrän han/hon är dömd. Men istället ligger det på och trycker på med värsta påtryckningar för att få personen att själv träda fram och ”tala ut”.

Jag tycker inte man ska skriva om man inte är redo att säga sanningen. Att skriva folkkär artist – och i själva verket kanske det är någon som inte alls är känd.

Relaterat: SVD tar upp en liknande fall, några artister som misstänks för våldtäkt.
Svenska Dagbladet

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

De stora tidningens insatser till stöd för Reinfeldt – och info inför manifestationen mot FRA

by

”Jag har träffat flera statsministrar i hemlandet och andra länder men aldrig en så enkel, obyråkratisk och tålmodig människa.”

En halalslaktares ord i DN om högerregeringens statsminister Reinfeldt.

Överallt på redaktioner som bevakar politik är det nu fokus på att det är halvtid för högeralliansens regering. DN har tagit fasta på att Reinfeldts popularitet sjunkit sedan valet för två år sedan.

Den stora morgontidningen har gjort en rundvandring och låtit olika personer utifrån olika synvinklar få kommentera Reinfeldt.


Häromdagen läste jag en krönika i tidningen Journalisten där tidningens nya chefredaktör Helena Giertta formulerade sina tankar kring journalistens uppdrag.

En man i bekantskapskretsen gick så långt att han menade att yttrandefrihet bara var en fråga som berörde journalister. Det är förstås inte sant. Men faktum är att det skulle bli en väldigt tyst debatt om inte journalisterna fanns där och ständigt försvarade den. Ibland får de hjälp av nätfolket, bloggarna, men alltför sällan av politikerna. Med utlasning, korta projektanställningar och en alltmer osäker arbetsmarknad blir det svårare att hävda den journalistiska integriteten. Nya publiceringsverktyg, lycksökare och guldjakt kan göra oss osäkra. Men om vi inte slår vakt om journalistiken, nyfikenheten, lusten att berätta så kommer vi att bli ännu mer osäkra och rädda.

I länder där journalister inte får jobba fritt är det tydligt vad man slåss för. Men vi får inte förtröttas när vi kollar kommunernas diarier, myndigheternas post, lyssnar på de små människorna och tar fram relevanta fakta. Kanske förändrar det inte världen, men det gör åtminstone vår del av världen lite mer rättvis.

De svenska stora drakarna befinner sig ljusår från den etiska inställningen. Medierna har ju tälivat i att skrika ut att undergången är nära på grund av det vetenskapliga experimentet i Cern, i jakten på att hitta partikeln som satte igång Big Bang. Och vad som skrivs får konsekvenser. En tragisk historia berättas det nu om, en indisk ung flicka som blev så rädd för allt snack om undergången som är på väg att hon tog sig liv.

Det urval en journalist gör avgör vinkeln. I DN-fallet tycker jag att urvalet artiklar blivit ett stort stöd för Reinfeldt. Här några av de som uttalat sig om statsminister: här retorikexperten, psykologen, journalisten, korrespondenten och statsministern själv. (Ingen industriarbetare, ingen förtidspensionerad, ingen vanlig pensionär, ingen bagare, ingen undersköterska har fått ge sin syn.)

Då funderar jag på vilket sett det kan sägas vara ett uttryck för de journalistiska uppdraget att granska makthavarna. Eller är det ännu bara en av de otaliga artikelserier som presenteras av de stora drakarna för att sälja lösnummer? Eller är artikelserien rent av ett led i en politisk agenda, samma som inte låter kritik mot skolminister Björklunds siffertrolleri komma fram på debattsidorna?

För övrigt tycker jag att Reinfeldt sett till att genomföra det de lovade före valet. De lovade rusta ned a-kassan, de lovade försvåra för de sjuka, de lovade sänka skatterna, de lovade införa billigare hemhjälp åt de med höga löner …

Att de dessutom införde avlyssning av hela svenska folket, utan att de är är brottsmisstänkta, det hade de inte lovat utan genomförde ändå.

Ni vet väl: på tisdag är det stor manifestation för frihet mot övervakning, mot Storebrorssamhället. Ledarbloggen har publicerat listan på talare (fast enligt min information har listan något förändrats, den är inte helt korrekt, några namn kan ha bytts ut mot andra.)

Här fler bloggar med tankar och info inför den stora manifestationen den 16 september: Moderata Karameller, Erik Hultin, Erik Laakso, Rick Falkvinge och här en bild på var samlingen sker på tisdag.

Andra artiklar om högerregeringen i halvtid:
Svenska Dagbladets tips till hur väljarna ska komma tillbaka (alltså ännu en artikel uppenbart på högerns sida)
Hälften av vallöftena uppfyllda

Andra bloggar om: , , , , ,

Inte så smart av Pirate Bay att vägra prata med medier

by

Pirate Bay har fått en del mothugg på senaste tid, sedan de vägrade ta bort bilderna på de obducerade mördade barnen. Deras representanter har väl också fått rätt dålig behandling av medier. Men att sticka huvudet under sanden är inte så smart strategi när det blåser:

Pirate Bay har idag fattat ett beslut om att bryta alla kontakter med media. Intervjuer kommer inte att ges och frågor från media kommer inte att besvaras. Källa: IDG

Vad kommer det att resultera i? Att Pirate Bay får ännu mer en stämpel på sig av att inte ta ansvar.

Kulturdebatt: del.icio.us, amerikanska bloggare duktigare, ekologi säljande mode, McCain-klippet, webbläsare som FRA

by

På Del.icio.us samlar jag länkar till artiklar jag tycker är intressanta. Speciellt kring frågor om kultur- och mediepolitik och debatt kring dessa ämnen.

Det är smidigt med Del.idio.us. När man registrerat sig där kan man med några klick installera en knapp i sin webbläsare och varje gång jag är på en sida jag vill spara dit klickar jag på den knappen: ett popupfönster dyker upp och där skriver jag in TAGS som jag vill spara länken under. Och vips finns den listad på mitt ställe på Del.idio.us och jag kan gå tillbaka dit och läsa de sparade artiklarna i lugn och ro.

Här är några av de artiklar jag sparat sista dagarna, som jag tror är intressanta för andra som besöker den här bloggen för att få tips om saker inom medie- och kulturdebatten:

Ibland hinner man ju inte skriva långa kommentarer själv kring varje artikel och då är det smidigt att kunna vidarebefordra tips och debatter i korthet så här:

”Min modeidé tog mig till New York”
Johannas ekologiska utbud sprider sig

Inspirerande att läsa om hur någon som brinner för något och envist fullföljer sin vision också kan nå någonstans. Att ekologi är hett och kan sälja, det är positivt. De ekologiska idealen som motvikt till köp-slit-och-släng-så-fort-som-möjligt-för-imorgon-kommer-en-ny-hetare-modell.

Åsa Larsson: ”Till dess din vrede ­upphör”

Åsa Larsson fjärde bok i sin deckarserie får bra mottagande av DN. Jag var lite trött på hennes tredje bok, kanske har hon kommit igen nu och utvecklats? Denna länk borde jag egentligen samlar under litteratur, men den råkade hamnade under kulturdebatt. Kanske lite för att jag funderar på hur de namn som etablerats som stora har raka ingångar till de stora medierna. Skriver de en bok som blir succé och som filmas kan de producera ett rad rätt mediokra deckare därefter och ändå få fortsatt stor uppmärksamhet. Eller som Niklas Ekdal, vara känd journalist och få uppmärksamhet för sin deckare direkt utan att den ens behöver vara välskriven.

Rekordmånga vill se McCain-klipp
Ett unikt filmklipp på den amerikanske presidentkandidaten John McCain när han var krigsfånge i Vietnam har gett rekordmånga klick på SVT:s webbsida. Klippet hittades av en journalist som sökte i filmarkivet inför en bok om Vietnamkriget. ”Flera internationella nyhetsbyråer har hört av sig”, säger SVT till SvD.se.

En affärsidé idag: att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Den som filmade när McCain var krigsfånge kunde inte veta hur stort det skulle bli. Men att någon hade koll på att klippet fanns och visade det vid rätt tillfälle. Tajming, en nyckel till framgång.

Mainstream är inget utan det smala
Intressant diskussion på Aftonbladet Kultur.

Kommunikation bygger på att man kommer med ett påstående. Inte på att man frågar vad som är mest önskvärt att påstå. Vill det sig väl blir publikframgång en positiv bieffekt. Vill du vara genial måste du ta risken att vara usel. Säljer du kommer Zsiga att använda dig som ett exempel på god kultur. Säljer du inte kommer Zsiga att placera dig bland dem med märklig människosyn. Säkraste sättet att magplaska konstnärligt är att spekulera i folklighet. Och att ”ge publiken det den vill ha” garanterar inte ens att den verkligen vill ha det.

Ja, att uppenbart skapa något för att de ska sälja, det säljer inte alltid. Fast ibland gör det ju det. Som Madonnas låt med Justin, 4 minutes, den är så uppenbart skapad för att vara inne nu, men miljömedvetenhet och med ett hett, säljande par.

Och i FRA-tider borde vi vara med uppmärksamma på att också webbläsarna har koll på allt du gör, från Sydsvenskan:

De stora nätaktörerna skapar sitt eget FRA. Den nya versionen av webbläsaren Explorer registrerar och sparar våra tangenttryckningar, rapporterar Computerworld.

Och ännu en artikel i diskussionen kring bloggar och medier:

”Bloggarna har blivit en tydlig politisk faktor”

DN:s reporter menar att bloggarna i USA är mer seriösa än de svenska politiska bloggarna. Tål att vändas på. De politiska journalisterna i USA är nog betydligt skarpare än deras svenska motsvarigheter.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Metallica vägrade träffa journalist som nämnt en piratutgåva av deras skiva

by

Metallica vägrade träffa Sydsvenskans journalist för en intervju. Anledningen tros vara att journalisten när han skrev om Metallicas nya skiva nämnde en bootleg som fanns att hitta på ett piratställe på nätet. Enligt Aftonbladet:

Universal Musics vd Per Sundin ser allvarligt på händelsen:

– Recensenten hänvisar till en bit-torrent där någon har förvanskat låtarna. Recensenten berättar exakt var man ska gå för att göra något som helt bryter mot upphovsrättslagen. Det är inte bara en illegal fil, utan även en förvanskad fil. Recensenten skriver dessutom att det är såhär skivan borde ha låtit, säger han till Dagens Media.

Eftersom vi på Kulturbloggen av och till skriver om piratsajter i positiv ton får vi väl förutsätta att vi aldrig får en intervju med Metallica heller.

Metallica är aktuella med sina nya skiva. Men det är kända också för att de är motståndare till fildelning och piratsajter. De om några borde väl ha råd annars att deras skivor spred sig också via fildelare. För övrigt verkar väl statistiken visa att de som lyssnar på musik genom att hämta låtar på fildelarsajter också köper musik och går på konserter i högre grad än andra.

Egentligen är det nog en bra marknadsföring att låtarna sprids via fildelarsajter.

Ännu mer idiotiskt än att vara motståndare till den spridningen är det när artisters filmklipp på YouTube inte är tillåtna att visa i bloggar. Ingen låter bli att köpa en skiva för att den går att lyssna på hos en blogg. Tvärtom: det är gratis reklam för artisten.

Här är Sydsvenskans omtalade recension av Metallica.
Här skriver Sydsvenskans chefredaktör om Metallicas vägran att träffa deras journalist.

Jag kan förstå skivbolagets ilska, men det vore samtidigt märkligt om recensenterna skulle låtsas som att internet inte existerade, och reflektionerna i Metallicarecensionen är helt relevanta. Egentligen är det inget konstigt med det.

Jag kan faktiskt inte förstå skivbolagets ilska. Det råder yttrandefrihet och vi måste få skriva och berätta utifrån den verklighet vi lever i. Det går inte att sopa Internet under mattan.

Men; det här får mig att tänka på ett inlägg häromdagen i Enn Kocks blogg, där han berättar om ännu en musikaffär som läggs ner i Uppsala. Jag tycker också det är tråkigt att musikaffärer läggs ned. Det är så mysigt att gå och rota bland skivor. När man haft en favoritaffär bland skivbutiker har det ibland också vuxit ram en relation till skivsäljaren, som Enn Kock skriver:

Det roliga med att handla på ett ställe som Musikörat har varit att man alltid har kunnat få sakkunnig hjälp: Den man har talat med har inte sett ut som ett X när man har frågat efter en ovanlig artist eller svåråtkomlig skiva, och har den skiva man frågade efter inte funnits inne, har man fått hjälp med att beställa hem den. Eftersom de här killarna har vetat vad jag är intresserad av har det flera gånger hänt, att de själva har föreslagit vad jag borde köpa. Och jag kan bara konstatera att de har haft god känsla för vad jag kunde tänkas vara intresserad av.