Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kungliga Operan

Operaprogrammet på Kungliga Operan i Stockholm säsongen 2013-14

by

kungligaoperanstockholmsalongen

Operasäsongen  2013-14 på Kungliga Operan i Stockholm

Repertoaren för Kungliga operan är nu officiellt dvs om du bor i huvudstaden eller är på tillfälligt besök där så kan du hämta nästa säsongs program i operahuset.

Från och med måndag går det för oss övriga att beställa programmet och få det hemskickar, men via de s k sociala kanalerna kan man också läsa vad programmet innehåller direkt på operans hemsida. Det har jag gjort och här följer mina reflektioner:

Kungliga operan erbjuder precis som GöteborgsOperan ett omfattande balettprogram, men om detta kommer jag inte att kommentera på grund av att jag kan nästan ingenting om balett trots flera försök att komma in i dess värld.

Det ges nio uppsättningar under säsongen varav sex stycken är nypremiärer och alltså blir det tre premiärer och en ungdomssatsning nämligen på Henry Purcell´s Dido och Aeneas.

Det ser ju inte alltför imponerande ut, men om man skrapar lite på ytan så finns det flera guldkorn att finna i båda kategorierna.

Det största intresset för min egen del blir absolut Christof Loys uppsättning av jubilaren Richard Wagners Parsifal där vi får uppleva Michael Weinius som Parsifal och husets egen solist Ola Eliasson i partiet som Amfortas. Katarina Dalayman sjunger Kundry, ett parti som hon ju helt nyligen gjorde på Metropolitan Opera i New York. Den tyske basen Christof Fischesser sjunger det krävande partiet som Gurnemanz, men det är framförallt Ola Eliasson som tilldrar sig mitt största intresse och nyfikenhet. Av Michael Weinius förväntar jag ju mig en stor upplevelse särskilt efter att ha upplevt hans Lohengrin och Fete Galante i Tivolis Konsertsal i Köpenhamn. Stort intresse fäster jag också på möjligheten att få uppleva en del av morgondagens stora operastjärnor som Frida Josefin Österberg och Magdalena Risberg för att nämna ett par. Premiär blir det den femte oktober.

Säsongens andra premiär blir Richard Strauss Salome som har premiär på min födelsedag nämligen den 30 november, men tyvärr kolliderar den premiären med en annan premiär nämligen på Jules Massenets Manon på Malmö Opera.I huvudrollen återkommer Nina Stemme, men trots detta kommer jag nog att välja premiären i Malmö, men än är ingenting definitivt bestämt. Min fru är nämligen varken informerad eller tillfrågad, eftersom presentatonen av dessa två säsonger är relativt färska.

Säsongens tredje premiär blir med W A Mozart Don Giovanni och här återkommer Ola Eliasson i partiet som Don Giovanni och Luthando Quave debuterar på KO som Leporello och som don Ottavio återkommer Michele Angelini. På damsidan får vi uppleva Elin Rombo som donna Elvira medan donna Anna sjöngs av NN. Vi får också återknyta bekantskapen med Sara Widén och Linus Börjesson som det nygifta paret Zerlina och Mazetto.
Premiär blir det den 15 mars 2014.

Säsongen öppnas med nypremiär på Trollflöjten och här kan vi bl a uppleva Conny Thimander, som denna vår gör Lillebror i Karlsson på Taket. Ett stort och intressant kliv, som skall bli spännande att uppleva.Sm Pamina alternerar Sara Widén och Magdalena Risberg. Nya är också Susanna Gibbs och Mattias Olsson.I övrigt återkommer sångarna som sjöng i premiäromgången 2012. Premiär blir det den 14 september.

Nästa nypremiär blir Verdis Maskeradbalen och här får vi bl a uppleva Vladislav Sulimsky, som gjorde stor succé i som Miller i Luisa Miller på Malmö Opera under hösten 2012. I övrigt medverkar husets egna solister i övriga partier.Premiär blir det 15 oktober.

Säsongens tredje nypremiär blir med Puccinis Turandot och här får vi uppleva Erika Sunnergårdh i titelpartiet, som hon hade stor framgång med på Malmö Opera för några år sedan. Calaf sjöngs av Thiago Arancam, en brasiliansk tenor som jag har hört mycket gott om men ännu inte upplevt. Som Liu får vi höra Magdalena Risberg, men vi får också uppleva Linus Börjesson och Conny Thimander som Ping respektive Pong. Premiär blir det 9 november.

En vecka efter nyår ungefär blir det nypremiär på Andrea Chenier och där José Cura alternerar med Riccardo Massi som just har haft stor framgång som Calaf i Turandot alternerar i partiet som Andrea Cheniér. Maria José Siri, som just nu gör stor succé som syster Angelica på Operaen i Köpenhamn sjunger Madeleine de Coigny. Premiär blir det den 10 januari 2014.

Några veckor senare återkommer Stiffelio och nu med Andrea Caré i huvudrollen och med Kosma Ranuer som Stankar. Det är dessutom debut för Kosma, tror jag och det skall bli spännande att uppleva dessa herrar som båda har haft stora framgångar både i huset och andra operahus.Premiär blir det den 1 februari 2014.

Säsongens sista nypremiär blir Richard Wagners Tannhäuser och här medverkar husets egna solister, men här riktar jag framförallt mitt intresse mot Daniel Franks debut i huvudrollen som Tannhäuser på Kungliga Operan. Debuterar i partiet gör han ju redan den 4 maj på Deutsches Oper am Rhein i Düsseldorf. Just nu är han för övrigt aktuell som Tamino i Malmö Opera´s uppsättning av Trollflöjten. Premiär blir det den 14 april 2014.

Det här är min personliga genomgång av operaprogrammet för säsongen 2013-14 på Kungliga Operan, men jag återkommer naturligtvis i andra sammanhang med fler intryck och uppgifter här på Operalogg. Det finns mycket mer att reflektera och skriva om till exempel om intressanta dirigenter och regissörer…

Du kan läsa mer om programmet på operans hemsida

eliassonoladongiovanni

Nypremiären på “Valkyrian” på Kungliga Operan blev en stor sångarfest

by

valkyrian2013matsbacker

Foto: Mats Bäcker

Nypremiär på “Valkyrian”

Musik och text: Richard Wagner

Kungliga Operan 19 januari 2013

Wagneråret 2013 är nu i full gång och det skedde med Kungliga Operans nypremiär på hans ”Die Walkuure” eller ”Valkyrian” som vi skriver vanligtvis på svenska.

Det är ju första dagen i ”Nibelungens ring” eller andra delen om du så önskar och det är förmodligen också den delen som är mest känd och populär åtminstone bland de operabesökare som oftast drar sig för att se någon av delarna i ”Ringen” på grund av dess längd.

ZI går kväll klockades föreställningen strax kring fem timmar och absolut mer än fem timmar om man inkluderar applådtacket med stående ovationer, men vilka timmar ; det blev en praktfull sångarfest och där jag anser att tredje akten var inte bara den bästa då utan kanske också den bästa tredje akten i denna uppsättning signerad äkta paret Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Möller.

Att tredje akten blev så bra beror nog i stor utsträckning på kvällens Brünnhilde och Wotan som sjöngs av AnnLouise Lögdlund respektive Johan Edholm. Båda sångarna är väl kända för mig och detta gäller då inte minst AnnLouise Lögdlund som hade stor framgång i samma parti på Wermland Opera eller helt enkelt Värmlandsoperan i Karlstad.

Johan Edholm har jag självklart också hört vid många tidigare tillfällen på Kungliga Operan också i ”Nibelungens ring, men i går var det hans debut som Wotan. En debut som han klarade av med stor bravur och elegans och då alldeles särskilt i just tredje akten, men det finns ingenting att klaga eller att anmärka på hans andra akt heller.

Kärleksparet i första akten Emma Vetter och Michael Weinius gjorde i går och precis som vid förra tillfället mycket bra ifrån sig. Första akten var alltså som vanligt mycket kärleksfullt och njutbart och det är ju precis som det skall vara. Husets egen bas gjorde bra ifrån sig som Hunding och något annat hade jag ju inte heller förväntat mig.

I andra akten debuterade Katarina Leoson som Wotans maka Fricka och det var också en debut som inte lämnade något i övrigt att önska. Det var en ren fröjd för övrigt att uppleva Wotans och Fricka´s dragkamp och när Brünnhilde äntrade scenen så var det nästan som det slog gnistor på scenen.

En annan höjdpunkt blev det när Siegmund och Brünnhilde tog tag i handlingen. Mycket berörande och gripande och poetiskt.

Det var förmodligen femte gången som jag upplevde denna uppsättning oh vanligtvis gillar jag inte det scenografiska, men i går upplevde jag inga sådan negativa tankar. Om det beror på att jag har vant mig vid uppsättningen eller vilka andra skäl som finns för detta är jag inte kapapel att svara på. Att gå så långt som att konstatera att jag numera gillar uppsättningen är dock att gå för långt, men i går kunde jag koncentrera mig helt på musik och sångupplevelsen.

I går leddes Hovkapellet av husets nye musikchef,Lawrence Renes och efter tredje akten får jag konstatera att han och orkestern gjorde bra ifrån sig, men jag skulle ljuga om jag påstod att jag tyckte så från början. Inledningen av första akten störde mig på ett sätt som jag inte riktigt kan förklara och det blev inte mycket bättre i andra akten, men i tredje akten var jag helt beredd att kapitulera och ta både Hovkapellet och Lawrence Renes till mitt hjärta.

I ”Valkyrian” finns ju ingen medverkande kör, men det kompenseras ju på ett mycket bra sätt av Valkyriornas starka insats i tredje akten. Även bland valkyriorna fanns det några nya ansikten till exempel Åsa Thyllman, som jag uppmärksammade förra sommaren i Läckö slotts uppsättning av Leos Janacek´s ”Den listiga lilla räven”. Sammanlagt var det en alldeles utmärkt insats och detta gjorde nog att det blev pricken över i:et med tredje akten.

Det återstår nu ytterligare tr föreställningan för denna gång och mitt råd till dig, som är det minsta intresserade av en stor wagnerupplevelse: se till att säkra era biljetter.Wagnerälskarna har förmodligen redan hunnit göra detta och om inte så gäller samma sak för er.

Andra recensioner

Bo Löfvendahl i SvD

Operahögskolans studentuppspel – Gränsland – torsdag 29 november – Kungliga Operan

by

16 avgångsstudenter från Operahögskolan demaskerar på ett oväntat sätt under en kväll då kända verk samsas till en helhet i regi av Patrik Sörling.

Scener ur Cosi fan tutte, Trollflöjten, Barberaren i Sevilla, Carmen, Maskeradbalen, La Traviata, Turandot, Riddar Blåskägg och Figaros bröllop.

Medverkande sångare:

Sofie Asplund, William Baker, Rasmus Bodén, Caroline Christensen, Richard Hamrin, Jenny Hertzman, Albina Isufi, Rasmus Karlsson, Kristofer Lundin, Beatrice Orler, Jens Persson, Thomas Sepp, Conny Thimander, Åsa Thyllman, Lana Zuzic och Frida Österberg samt Kungliga Hovkapellet under ledning av Stefan Klingele.

Läs mer om evenemanget på Operans hemsida

KO tjuvstartar 200-årsfirandet av Verdis födelse med Maskeradbalen – Un Ballo in Maschera

by

Foto: Hans Nilsson

Premiär Maskeradbalen – Un Ballo in maschera 24 november 2012

Musik: Giuseppe Verdi

Text: Antonio Somma efter Eugène Scribe

Svensk översättning: Annika Brandt

Det blir nog inte bättre än det blev i går kväll på Kungliga Operan i Stockholm. En utomordentlig tjuvstart på 200-års firandet av Giuseppe Verdi´s födelse! Det var inte bara den bästa uppsättningen av ”Maskeradbalen” som jag har upplevt det var överhuvudtaget en av mina absolut bästa operaupplevelser och då inte bara på Kungliga operan utan överhuvudtaget.

Nu har jag visserligen inte sett så många uppsättningar av just detta verk, men det är nummer två av höstens tre inplanerade uppsättningar och den tredje kommer direkt från Metropolitan opera i New York om ett par veckor.

Den första uppsättningen som jag såg var Calixto Bietio´s omtalade uppsättning på Gamle Scene i ”Dronningens by” för ett tiotal år sedan. Häromåret såg jag Opera Vegas version på Teater Pero, vilket jag också räknar som en stor operaupplevelse i det mindre formatet. Tidigare i höst upplevde jag också Folkoperans version av verket och det räknar jag också till en minnesvärd uppsättning, men gårdagens premiär kommer nog att räknas som en än större upplevelse även om jag skall försöka undvika att vara alltför kategorisk, men det som hjärtat är fullt av eller hur det nu skall uttryckas.

Trots att jag snart fyller den nuvarande högsta pensionsåldern har jag inte sett Maskeradbalen tidigare omtalade uppsättning dvs den i Erik Lindegrens översättning och i regi av Göran Järvefelt, och att ha hört den i en radioinspelning räknar jag inte riktigt som en stor, men dock intressant upplevelse.

Premiären blev som tidigare nämnt en stor operaupplevelse och måste jag få påpeka kanske inte riktigt väntad, vilket i huvudsak beror på att jag inte riktigt kunde se kungen själv, Andrea Caré som en stor upplevelse, men ack så fel jag hade.

Hans prestation kommer jag att räkna som en av de allra bästa tolkningarna, med en stämma eller pipa som Birgit Nilsson skulle ha uttryckt det. Det var en pipa som höll rakt igenom och inte bara det utan en mycket vacker röst från början till det oundvikliga slutet. När han sjöng från den, som vanligt tomma kungalogen och tillsammans med Oscar, Marianne Hellgren Staykov, så visste känslorna inte riktigt vart de skulle ta vägen.

Det var en stram, avskalad, elegant och ytterst berörande operaupplevelse. En sångarupplevelse av stora mått, som vi serverades i Tobias Theorells regi, men där också det scenografiska och framförallt kostymerna var eleganta och praktfulla och kungens maskeradbalsdräkt var inte så lite oväntad.

Mycket tjusigt blev det koreografiska inslaget i slutscenen med dess färgrika ballonger vilket verkligen förde tankarna till just en bal – Un Ballo in maschera.

På det sångliga finns det bara lovord att tillföra och utöver de redan nämnda så imponerade, som vanligt Emma Vetter i sitt parti som Amelia Renato´s hustru. I slutscenen, på galgbacken var hon helt enkelt helt fenomenal tillsammans med Gustav. Mycket vackert och uttrycksfullt sjunget och sceniskt helt utan anmärkning, men även andra aktens uppgörelse med maken var mycket bra.Inte att förglömma slutscenen med kungen.

Oscarsom sjöngs av Marianne Hellgren Staykov gjorde utöver sin insats med Gustav i kungalogen gjorde i övrigt också en mycket berömvärd insats individuellt och inte minst tillsammans med Renato i balscenen.

Fredrik Zetterström var som vanligt mycket bra och hans sonora stämma lämnade inget i övrigt att önska.

Susanne Resmark, som till vardags sjunger på DKT i Köpenhamn debuterade, tror jag, på Kungliga Operan, som Ulrica och det var också en prestation som inte gick av för hackor. Magnifikt helt enkelt!

I övrigt gjorde de övriga herrarna bra ifrån sig och särskilt uppskattade jag Anton Eriksson som Christian, men också övriga herrar gjorde mycket bra ifrån sig såväl sångligt som sceniskt, men med en liten övervikt för John Erik Eleby´s tolkning av greve Ribbing. Ingen skugga må falla på den kvarstående trion av män.

Som en liten extra bonus vill jag betrakta barnet gestaltat av Theodor Ahlbeck och hans medverkan förgyllde scenen mellan Amelia och Renato på ett mycket bra sätt.

Kungliga Hovkapellet, under ledning av maestro Pier Giorgio Morandi hade en av sina bästa kvällar och Kungliga Operans kör gjorde som vanligt en mycket minnesvärd insats.

Maskeradbalen i Tobias Theorells uppsättning kommer alldeles säkert att räknas som en av de verkligt utmärkta uppsättningarna i huset och det är ytterst välförtjänt och om du bara skall se en operaföreställning under de kommande veckorna så är Maskeradbalen det självklara valet.

Andra recensioner

Bo Löfvendahl i SvD

Eva Gustin i Teatermagasinet

Produktionsteam

Dirigent: Pier Giorgio Morandi

Scenografi och kostym: Magdalena Åberg

Ljus: Ellen Ruge

Koreografi: Roine Söderlundh

Dramaturg: Katarina Aronsson

Regi: Tobias Theorell

Medverkande

Gustav: Andrea Caré

Ankarström: Fredrik Zetterström

Amelia: Emma Vetter

Ulrica: Susanne Resmark

Oscar: Marianne Hellgren Staykov

Christian: Anton Eriksson

Greve Ribbing: John Erik Eleby

Greve Horn: Lennart Forsén

En biskop: Magnus Kyhle

En betjänt: Thomas Annmo

Ett barn: Theodor Ahlbeck

Kungliga Operan under bar himmel – på Gustav Adolfs torg

by

Operakonsert på Gustav Adolfs torg

18 augusti klockan 20:00

Dirigent: Stefan Klingele

Kungliga Hovkapellet

Sångsolister och Kungliga Operans kör

Presentatör: operachefen Birgitta Svendén

 

Det har numera blivit en tradition att KO anordnar konsert under Stockholms Kulturfestival. Konserten äger rum i morgon kväll lördag dvs den 18 augusti.

I  årets program presenterar operachefen Birgitta Svendén musik ur Trollflöjten, Törnrosa, Maskeradbalen, Turandot, Valkyrian och Tosca. Med andra ord smakprov från det som bjuds på under säsongen.

På scenen finns sångsolister, Kungliga Operans Kör och Kungliga Hovkapellet under ledning av Stefan Klingele.

Det brukar bli rent magiskt när augustimörkret faller till vacker sång och musik. Passa på tillfället att lyssna på opera utan att det kostar dig ett öre.

Här kan du läsa allt om programmet