Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Historiska Media

Recension av den historiska deckaren Ondskans pris av Set Mattsson

by

Titel: Ondskans pris
Författare: Set Mattsson
Förlag: Historiska Media
Utgiven: 201204
ISBN: 978-91-86297954

Ondskans pris är en historisk deckare, skriven av debutanten Set Mattsson. Boken bygger på verkliga händelser i Malmö i slutet av andra världskriget, åren 1945 och 1946.

Våren 1945 kommer tusentals flyktingar från koncentrationslägren till Malmös flyktingförläggning.
En av flyktingarna, en polsk kvinna hittas plötsligt mördad på förläggningen. Kriminalkonstapel Palm kämpar med att lösa fallet samtidigt som han oroar sig för sin hustru som sliter med sitt arbete på förläggningen. Det ska visa sig att bland flyktingarna finns det inte bara offer för nazismen utan även förövare och medlöpare som döljer sina rätta identiteter. Palm får ännu mer att göra när en pedofil börjar härja i Malmö och även flera kvinnor utsätts för våldtäkter.

Set Mattsson kan skriva, han kan hantverket. Polisarbetet, tidsandan och miljöskildringen känns trovärdiga och språket flyter på bra. Men jag rycks aldrig med av berättelsen och romanfigurerna är för ytliga och antagligen för många för att kunna engagera mig. Ondskans pris har så många parallellhandlingar, stickspår och bifigurer att jag kommer bort från själva huvudspåret – det vill säga mordet på den polska flyktingen. Pojken Josef Lipski som förlorat hela sin familj i koncentrationslägret är en sympatisk karaktär. Polskorna Sofia och Agata är däremot skumma typer som håller ihop på förläggningen, rädda för att bli avslöjade. Om man kan tala om en huvudperson bör det vara kriminalkonstapel Palm som inte är världens mest spännande man, trots att han tränar boxning på fritiden. Han är inte ens tråkig på ett intressant vis… Hans kollega, den lesbiska polissystern Sara hade kunnat bli en lovande romanfigur. Men hon får inte så stort utrymme i romanen fastän hon visar sig ha en viktig koppling till fallet. En annan viktig bifigur är journalisten Jonnervik som jagar nyheter och har affärer med gifta kvinnor.

Ondskans pris är fylld av polisarbete och vardaglig dialog. Men de existentiella, moraliska frågor som mordet väcker hade jag velat få nosa närmare på. Fast det kanske är en annan bok. Läsare intresserade av Malmö och dess historia har dock mycket att hämta i denna bok.

Titeln känner jag mig tveksam till. Ondskans pris låter som en kioskroman, författaren har haft högre ambitioner än så. Romanen är första delen i en serie som Historiska Media döpt till Malmökrim. Jag förstår att man vill locka läsare till ”spännande Malmö”, men staden kanske inte vill skylta som en sinnebild för kriminalitet… Jag vill också varna känsliga läsare för alla skildringar av sexuella övergrepp på småflickor och kvinnor.

Text: Ulrika Bergman

Clint Eastwood av Michael Tapper, en resa genom Clintans filmer

by

“Clint Eastwood” är den första biografin på svenska om skådespelaren och regissören Clint Eastwood. Fast egentligen är det mer en kortfattad resa genom hans filmer. Förlaget Historiska media skriver också i sin presentation av boken att gemensamt för titlarna i förlagets nya biografiserie är att de skildrar färgstarka, kontroversiella och betydande personer ur historien i ett kondenserat format. Som de uttrycker det:
Det är perfekt läsning för alla som törstar efter kunskap och vill kunna ta del av fascinerande levnadsöden, men som varken har tid eller ork för de tjockare biografier som dominerar ute i handeln.

Fascinerande är Clint Eastwood onekligen. Han slog igenom som machoman i John Waynes fotspår i roller där han är en snabbskjutande stark man som både behärskar skjutvapnet och sina sexuella attribut. Men från att ha varit öppet republikan har han gått över till en betydligt mer öppet socialliberal inställning.

Tapper berättar i boken att Clint Eastwood var känd som republikan och öppet gav Nixon sitt stöd under valkampanjerna 1968 och 1972. Som belöning fick han en position vid National Coouncil of the Arts, en amerikansk motsvarighet till Statens Kulturråd.

Eastwood hade politiska uppdrag och var dessutom borgmästare i hemstaden Carmel ett par år.

Tapper menar därför att när Eastwood i en del intervjuer inte vill kännas vid att Dirty Harryfiguren hade ett tydligt politiskt ställningstagande därför inte är trovärdig. Visst var Clintan medveten om vilka värderingar Dirty Harry förmedlar.

Att följa Clint Eastwoods filmkarriär är intressant. I “Heartbreak Ridge” spelar han också en machofigur. Några år efter den filmens premiär fällde Eastwood sitt omdöme om sergeant Highway i en intervju: Han är supermacho och han är en idiot – totalt korkad.

Lite trist är ju att de filmer han varit med i eller regisserat som inte hyllar machoidealet mer eller mindre blivit publikfiaskon: som “Changeling” och “Livet efter detta”.

Förmodligen lockar han inte sitt traditionella publik när han inte spelar Dirty Harry-typer. Först när han åter spelar en machoman, fast en åldrande sådan, i “Gran Torino” kommer publiken och de kommersiella framgångarna.

Michael Tapper berör bara kort Clint Eastwoods privata liv med sina kärleksrelationer, äktenskap och barn. Jag erkänner att jag gärna hade läst lite mer om det. Men boken är helt klart intressant för den filmintresserade. Den innehåller en bra genomgång av alla filmer Clintan medverkat i – och som förlaget själv skriver: den är lättläst och går snabbt att läsa. En biografi behöver inte nödvändigtvis vara tjock och ta lång tid att läsa.

Titel: Clint Eastwood
Författare: Michael Tapper
Förlag: Historiska Media
Bandtyp: Inbunden
ISBN10: 9186297767
ISBN13: 9789186297763

Relaterat: Expressen

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,