• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Göteborg International Film Festival

Pussy Riot har gjort affischen till Göteborg International Film Festival 2014

27 september, 2013 by Jonatan Södergren

pussyriot

Ryska konstnärskollektivet Pussy Riot är affischkonstnärer för 2014 års Göteborg International Film Festival, som dessutom kommer att ha ett ryskt fokus.

– Göteborg International Film Festival har valt Pussy Riot som affischkonstnär för att rikta strålkastarljuset mot den ryska filmen, men också för att tydligt ta ställning för filmskapares arbetsvillkor. Det är en avgörande framtidsfråga för hela det globala samhället att yttrandefrihet och mänskliga rättigheter respekteras alltid, överallt, för alla, säger filmfestivalens konstnärliga ledare Marit Kapla.

Pussy Riot berättar följande om affischen:

– We made this artwork on New Year’s Eve, December 31, 2012. We decided to make graffiti a symbol of feminism on the streets of Moscow, because Russia needs a feminist movement.

I sitt ryska fokus kommer Göteborg International Film Festival 2014 att visa ett program som innehåller ny kort och lång spelfilm av några av de mest intressanta ryska regissörerna, kompletterat med ett urval dokumentärfilm med olika perspektiv på det ryska samhället. Under filmfestivalen kommer den ryska filmen, kulturklimatet och samhällsutvecklingen också att tas upp under flera seminarier med inbjudna ryska filmskapare och andra gäster.

Utöver huvudtemat med rysk samtidsfilm kommer programmet som vanligt att innehålla film från hela världen, med den nordiska filmen i centrum. Programmet presenteras i sin helhet i början av januari. 2014 års festival äger rum mellan den 24 januari och den 3 februari.

Arkiverad under: Film Taggad som: Göteborg International Film Festival, Göteborg International Film Festival 2014, Pussy Riot

Från Göteborgs Filmfestival: Cirkus Columbia

2 februari, 2011 by Redaktionen


Cirkus Columbia
Betyg 4

Cirkius Columbia utspelas i en by i Bosnien. Året är 1991 och kriget står inför dörren. Divko (Miki Manojlovic) anländer till sin hemby efter att ha hållit sig borta i 20 år. Med sig har han sin unga flickvän Azra (Jelena Stupljanin) och även sin högt skattade katt. När Divko 20 år tidigare lämnade byn, övergav han samtidigt sin fru och son, som har bott kvar i hans hus under tiden och han har knappt mer än klivit ur bilen när han kör ut dem.

Filmen, som är baserad på en roman av Ivica Djikic, är regisserad av den skämtsamme Danis Tanovic och innehåller ett gäng smått säregna individer som alla passar in på sitt sätt. Divko, som verkar sitta inne på en summa pengar, kör sitt egna race nästan hela filmen igenom och man kan inte annat än skratta när han lyckas få hela byn dit han vill genom sina pengar. Man kan heller inte annat än skratta åt byns glasmästare som inte har mycket mer än två repliker, men som levereras på rätt ställe. Man har även fått med en byfåne som är lätt att älska. På den fronten har Danis verkligen lyckat.

Den något snälldumme Martin (Boris Ler), son till Divko, är en radioamatör i 20 års åldern som försöker vara sin mamma trogen, men lockas av att flytta hem till sin pappa och hans snygga flickvän. Martin är en synnerligen charmig kille och samtidigt helt omedveten om detta. Man myser när man ser hans iver över den nya utrustningen och hur han fumlar runt när han ska sätta upp den. Även detta håller Danis på en bra nivå och han låter inte Martin ställa till med för mycket. Det hinner aldrig bli sådär pinsamt.

Vill även lyfta fram skådespelerskan Jelena som på ett bra sätt växlar mellan diva, smått rädd och nykär. Hon levererar alla ”roller” bra och på ett övertygande sätt.
Det jag kan tycka är tråkigt med filmen är att den är väldigt förutsäg bar. Det är egentligen en ganska tunn story, men som sagt; det är ett härligt, smått säreget gäng som bor i byn och Danis lyckas med konsten att hålla det på en bra nivå. Det är en varm film, i en vacker by under en tid då det fortfarande var fred. Se den.

Läs även andra bloggares åsikter om GIFF, Göteborg International Film Festival, film, recension, filmfestival

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Filmfestival, Giff, Göteborg International Film Festival, Recension, Scen

Från Göteborgs Filmfestival – Love like poison

1 februari, 2011 by Redaktionen

Love like poison
Betyg: 3

Anna (Clara Augarde) är hemma från internatet p.g.a. ett lov. Hon har just fått reda på att hennes pappa har lämnat dem. Kvar i huset är hennes något förkrossade mamma och hennes sjuke farfar. Mamma Jeanne (Lio) är kyrkan trogen och hon tyr sig till den lokala prästen. Anna, 14 år, ägnar delvis sitt lov åt att konformera sig och delvis åt att upptäcka sig själv och sin kropp. Hon träffar Pierre, en jämnårig kille som försöker ta henne med storm.

Love like poison är den franske regissören Katell Quillévérés långfilms debut och jag måste säga att hon har gjort ett klart godkänt arbete. Hon väver samman tre generationers lustar och fårhållningssätt till dem, om än med glimten i ögat när det gäller farfar Jeans (Michel Galabru), som är lite av filmens lutigkurre. Dock hålls han på jämn nivå och det största fokuset ligger på en osäker Anna som stundtals visar på en märlig relation till sin farfar.

Jag kan tycka att den var lite ljummen och man hade gärna fått dra ut lite mer på svängarna. Då tänker jag främst på de lite mindre rollerna, där jag tyckte mej se stor potential. Men en stor eloge till musiken i filmen. Jag tycker Katell vid flera tillfällen lyckas pricka med hjälp av den och det i samverkan med stora kyrksalar. Det är bland annat amerikansk folkmusik och även ett härligt litet uppträdande av den unge Pierre (Youen).

Relaterat: Mer från filmfestivalen.

Läs även andra bloggares åsikter om GIFF, Göteborg International Film Festival, film, filmfestivaler, Göteborg, recension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Filmfestivaler, Giff, Göteborg, Göteborg International Film Festival, Recension, Scen

Från Göteborgs Filmfestival: Recension av Udaan

31 januari, 2011 by Redaktionen


Udaan
Betyg: 4

Efter att ha smugit ut för att gå på bio med sina vänner blir Rohan (Rajat Barmecha) 16 år relegerad och tvingas flytta från internatet. Hem till sin familj. Familjen består av fadern (Ronit Roy), en man vars vardag delvis består av att jobba på industri samt att kontrollera den lilla familjen, bl.a. genom att bestämma vad Rohan ska bli. Rohan å sin sida vill inte läsa till ingenjör, utan han vill bli författare. Faderns ord är lag och han krossar snabbt Rohans drömmar, som tvingas in i en vuxenroll han inte vill ha.

Det här är en film som berör. Filmen berättas från A till B, alltså inget nytt under solen på den fronten. Men den berättelse som utspelas däremellan är otroligt fin. Vikramaditya Motwane lyckas här att förmedla sympati genom enkla medel. Mycket hänger i luften och man liksom vet vad som händer under detta tack, även om det dröjer en bit in i filmen innan man får det bekräftat. Rajat tolkar faderskaraktären på ett otroligt sätt vilket höjer mycket.
Det jag kan sakna är kvinnorna. De är på gränsen till obefintliga och jag tycker att det är tråkigt att de få som är med inte får större plats. Detta höjer visserligen kemin mellan lillebrodern och huvudpersonen, men man hade nog utan problem gett dem mer plats. Detta är en film jag starkt kan rekommendera.

Mer från Göteborg International Film Festival:
Göteborgsposten 1 och Göteborgsposten 2.

Läs även andra bloggares åsikter om GIFF, film, filmfestival, Göteborg International Film Festival, recensioner

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Filmfestival, Giff, Göteborg International Film Festival, recensioner, Scen

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Förunderlig brygd av högst tillgängliga och esoteriskt skrynkliga toner – Cosmic Ear på Nefertiti

9/4 2026 Nefertiti i Göteborg När … Läs mer om Förunderlig brygd av högst tillgängliga och esoteriskt skrynkliga toner – Cosmic Ear på Nefertiti

Filmrecension: If I had Legs I´d Kick You – plågsamt att se en film helt utan hopp

If I had Legs I´d Kick You Betyg … Läs mer om Filmrecension: If I had Legs I´d Kick You – plågsamt att se en film helt utan hopp

Filmrecension: Josef Mengeles försvinnande – en djupdykning i en krigsförbrytares psyke

Josef Mengeles försvinnande Betyg … Läs mer om Filmrecension: Josef Mengeles försvinnande – en djupdykning i en krigsförbrytares psyke

UNRECOGNIZED till tre svenska scener – Malmö Stadsteater, Göteborgs Stadsteater och Dramaten i samarbete

UNRECOGNIZED samlar teaterkonstnärer … Läs mer om UNRECOGNIZED till tre svenska scener – Malmö Stadsteater, Göteborgs Stadsteater och Dramaten i samarbete

Ellen Keys liv och verk blir föreställningen Ellen Key måste stoppas!

Pressbild på Anneli Jordahl och Catti … Läs mer om Ellen Keys liv och verk blir föreställningen Ellen Key måste stoppas!

Skiner i genrefri glädjerik tilldragelse – Caecilie Norby på Valand

4/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Skiner i genrefri glädjerik tilldragelse – Caecilie Norby på Valand

TV-recension: Dansk polisserie utan sirener – men med desto mer hjärta

Uniformen Dansk TV-serie - SVTplay Betyg … Läs mer om TV-recension: Dansk polisserie utan sirener – men med desto mer hjärta

Filmrecension: Biodlaren – vilken besvikelse

Biodlaren Betyg 1 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Biodlaren – vilken besvikelse

Nördig recension: Valter Nilsson – Högsbo Riviera

Valter Nilsson - Högsbo Riviera - Betyg … Läs mer om Nördig recension: Valter Nilsson – Högsbo Riviera

Övertygelsen i interaktivt intensivt agerande smittar av sig – Every Brilliant Thing hos GEST

Av Duncan Miller med Johnny … Läs mer om Övertygelsen i interaktivt intensivt agerande smittar av sig – Every Brilliant Thing hos GEST

Sverigepremiär för Han den andre av Monica Isakstuen på Göteborgs stadsteater

Ensemblen i Han den andre: Ashkan Ghods, … Läs mer om Sverigepremiär för Han den andre av Monica Isakstuen på Göteborgs stadsteater

Recension: När U2 vågar tvivla, överraskar med en andra EP för 2026

U2 - Easter Lily EP - Betyg 4 … Läs mer om Recension: När U2 vågar tvivla, överraskar med en andra EP för 2026

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in