Band: The Darkness
Betyg: 3
Scen: Monster Stage
Jag hade inte planerat att se The Darkness, men eftersom ingenting bättre spelade just då så lyckades jag släpa mig dit. Och det är jag glad att jag gjorde. För jag älskar att bli positivt överaskad.
Iinnan vi kan prata konsert så måste en sak lösas – när sjutton blev Justin Hawkins så fruktansvärt snygg? Jag minns när han hängde på min vägg iklädd paljettdräkt med långt, ljust hår och ett sliskigt rocksmile på nyllet. Nu stog han på scenen och såg ut som en Eugene Hutz lookalike med bandana, prydlig mustasch och Sweden-tröja. Mycket beröm till hans stylist, men nog om honom.
The Darkness bildades 2000 och släppte sin första skiva 2003. De slog hårt med sin monsterhit I Believe in a Thing Called Love, efter det släppte de en till skiva innan de gck skilda vägar. Men i år bestämde de sig alltså för att återförenas efter mycket rykten. I sommar spelar de på ett fåtal festivaler, däribland Getaway.
Som liveband tycker jag att The Darkness är bra! Dock önskar jag att de haft lite mer tid på sig att spela. En och en halv timme blir lite pressat. Det blev lite av en hitshow där de brände av sina starkaste låtar, vilket var både positivt och negativt. Det kändes som att de flesta i publiken kommit för att höra I Believe in a Thing Called Love, men de fick snällt stå och vänta till slutet. För innan spelades låtar som Get Your Hands Off My Woman, One Way Ticket och grymma Love Is Only a Feeling som spelades till rök och konfettiregn över publiken, vilket nog gjorde att det blev kvällens bästa låt.
En låt som jag gärna hade önskat är Hazel Eyes från andra plattan, men med den lilla tid de hade så fanns de kanske inte plats för den. Jag måste dock klämma in att Justin Hawkins sjunger otroligt bra live. Han prickar 99% av alla höga toner trotts att han ständigt rusar omkring och juckar mot de skrikande flickorna i publiken.
De två sista låtarna denna kvava kväll blir klassikern I Believe in a Thing Called Love som får kvällens största allsång och Love on the Rock with Ice som nu sitter som klistrad på hjärnan, positivt. Som helhet tycker jag att The Darkness bjöd på en bra konsert. Till skillnad från de flesta andra band som spelar bjuder de på show och det tycker vi om.
Text och foto av Linnea Amling