• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

forskning

Inte konstigt att forskningsinstitut drar från ett land där utbildningsministern är rädd för ny teknik

4 februari, 2012 by Rosemari Södergren

I Sollentuna kommun får alla barn i första klass en surfplatta. De får lära sig läsa och skriva på dator först, innan de får börja traggla med att forma bokstäver för hand.
Det låter väldigt smart och innovativt. Många barn är motoriskt senare och har problem att lära sig forma bokstäver redan i första klass. Förmodligen kommer det att gå ännu lättare att lära sig skriva när barnen dels lärt sig läsa och förstå bokstäverna och motoriken förbättrats.
Att vi i flera generationer varit tvingade att kämpa många timmar med att forma bokstäver för att vi tvingats göra det innan vår motorik varit mogen för det, betyder ju inte att det är den bästa vägen att gå.
Att kämpa hårt med att lära sig skriva behöver inte nödvändigtvis vara bästa sättet att lära sig skriva och läsa.

I framtiden och för den delen redan nu är det förmodligen mycket viktigare att kunna ta till sig texter vid webbens alla manifestationer (dator, surfplatta, tv-skärm, smartphone) och att kunna skriva på dem än att skriva en massa för hand.

Men för den svenska utbildningsministern verkar det vara en ryggärgsreflex att vara emot allt nytt.
DN rapporterar:
Utbildningsministern låter upprörd när han pratar om den undervisning som bedrivs i Sollentuna kommun.

– Jag studsade till när jag läste tidningen. Jag har inga invändningar mot att man använder datorer tidigt. Men om man tänker ersätta böckerna fullt ut med digitala hjälpmedel, då är man fel ute.

Vem har sagt att Sollentuna kommun kommer att ta bort alla läroböcker? Skolan mår nog bara bra av att en hel del läroböcker försvinner, med tanke på hur slitna de flesta läroböcker varit som jag sett – och oftast har läroböckerna haft gammalt innehåll som inte ens stämmer längre.

Att rusta barn för dagens samhälle och framtiden är väl skolans uppdrag? Då är det väl helt suveränt att alla barn, vartenda ett, får en surfplatta. Eller är det där skon glömmer, för herr Björklund? Att surfplattorna inte bara är till för de välbeställda barnen? Tänk, i moderatstyrda kommunen Sollentuna får också barn till lågavlönade ensamstående föräldrar en egen surfplatta att lära sig läsa och skriva med.

Anna Vikström, s-politiker i Sollentuna, sätter in surfplattorna i skolan i samband med bristen på en IT-strategi och skriver:

I veckan debatterades IT i skolan i riksdagen, eftersom S hade interpellerat. i frågan. Jan Björklund verkar märkligt ointresserad av hela ämnet. En IT-strategi för skolan kan ha många perspektiv – tillgänglighet för alla invånare/elever, etjänster, utveckling/forskning, gemensam infrastruktur, säkerhet/sekretessfrågor och professionell samverkan, bara för att nämna några. Jämför med nationell ehälsa. Nej, enligt Björklund så är det lokal utveckling som gäller på alla plan. Det är märkligt att just detta område ska vara i komplett avsaknad av nationell strategi med tanke på hans förkärlek för statlig styrning.

Mina moderata karameller har också tagit upp Björklund och surfplattorna:

Utbildningsminister Björklund sågar hela projektet med surfplattor i skolan för att ungar behöver lära sig skriva med penna och minsann behöver de också läsa långa texter och inte bara ägna sig åt SMS-språk. Men kära nån ministern. Vi har i alla tider använt oss av olika redskap, artefakter för att lära. Datorerna är den här tidens sten att rista med. Pennan är svår att använda för många barn, de är på olika nivåer i sin motoriska utveckling. Den som är född i januari har ett års utvecklingsförsprång före den som är född i december, bara som ett exempel. Därutöver individuella skillnader. Piagets stadieteori ifrågasätts allt mer. Alva Myrdals likriktning av barnens fostran har övergetts tack och lov och individen får komma fram i större utsträckning än tidigare.

Björklund visar med sitt uttalande att han inte har en susning om vad en läsplatta är för något. Det är lite bekymmersamt.

Ja det är bekymmersamt. Och i synnerhet med tanke på det tråkiga beskedet häromdagen att Astra Zeneca lägger ner sin forskningsenhet i Södertälje. Omkring 1.100–1.200 tjänster försvinner, uppger företaget för DN.se.

Hur ska Sverige rusta sig inför framtiden om barnen inte får bli naturligt vana med att hantera ny teknik?
Hur tänker utbildningsministern då?

Relaterat om nedläggningen av AstraZeneca: Alliansfritt Sverige och Svenska Dagbladet och Ny Teknik.

Relaterat om surfplattan i skolan: Dagens Nyheter 1 och Dagens Nyheter 2

 

Mer relaterade texter:

SvT SvT2 SvD DN DN2 DN3 DN 4 DN5 SvtPlay ABC Svtplay Aktuellt
Blogg: AnnaKarin Hatt som hävdar  att det på skolområdet finns ett stort utrymme för förbättring (splittring i alliansen alltså) Kants blogg.

Läs även andra bloggares åsikter om Astra Zeneca, forskning, Björklund, surfplatta, Sollentuna, politik, utbildningspolitik, utveckling

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: Astra Zeneca, Björklund, forskning, Politik, Sollentuna, surfplatta, utbildningspolitik, utveckling

Människan är inte skapad för arbetslinjen, det visar Lasse Bergs Skymningssång i Kalahari

29 mars, 2011 by Rosemari Södergren

Vi människor härstammar från en människotyp som levde i många hundratusental år som samlare och jägare. Dessa ursprungsmänniskor levde i grupper om 20-30 personer och forskare verkar säkra på att bland dessa människor förekom inte krig och de levde jämställt och hade inga chefer eller hövdingar. De var när människan blev bofast som hon började samla på sig ägodelar som krigen kom. Då, när människorna blev bofasta kom hierarkierna och då blev människorna också kortare till växten. De fattigare grupperna fick belastningsskador.

Den människotyp som vi härstammar från levde alltså utan att vara krigisk i hundratusentals år. Vi är alltså inte själviska, giriga och krigiska i vår ursprungliga natur.

Det är verkligen fascinerande och inspirerande att läsa Lasse Bergs böcker. Skymningsland i Kalahari handlar om hur det gick till när mänskligheten blev bofast, vad som gjorde att vi på sätt och vis förlorade det ursprungliga mer paradisiska livet. Under tiden innan vi blev bofasta jobbade vi mycket mindre timmar men fick ut mer, blev mättare på kortare tid. Vi ägnade istället tiden åt att umgås och att spela musik och prata med varandra.

Vår kropp härstammar ju från den människotypen och den är lämpad för att promenera i timmar, till exempel.

Först under senare tid har vi börjat växa på längden igen. De bofasta människorna blev kortare än de friare kringströvande samlarna.

Det finns mycket att lära av Lasse Bergs forskning. Ingen tror väl att lösningen är att vi går tillbaka till samlar- och jägarstadiet. Vi kan dock lära oss av att veta hur de levde, det gör att vi förstår vad som rör sig inne i oss. Det gör att vi till exempel inser att människor inte är skapade för att leva i hierkier. Vi mår inte bra av klyftor. Samhällen med herrar som bestämmer över andra blir krigiska.

Ju mer vi kan bygga upp samhället med medborgare som har inflytande över sina liv, desto bättre samhälle blir det.
Vi människor mår inte bra av att ha chefer över oss. Vi mår däremot bra av att nätverka i grupper där vi har lika värde.

För mig innebär det rent konkret att jag tror på samhällsstrukturer som stöder att så många som möjligt kan ha egna företag och att vi också jobbar för att människor ska ha inflytande på sina arbetsplatser. Då bygger vi en bättre värld.

Sällan har jag haft så roligt när jag läste en faktabok och så många aha-upplevelser. Vi människor är inte skapade för att jobba nio-fem på arbetsplatser med chefer som styr vår tillvaro. Det är naturligt att vara obstinat och ogilla att bli styrd.

Arbetslinjen, som den predikas av styrande politiker, är inte nyttig för mänskligheten. Visst vi måste jobba för att utveckla världen, samhället och oss. Men inte på det sättet som sker i samhället idag, där en liten grupp styr över resten, där vi jobbar alldeles för många timmar för att det ska vara nyttigt. Samhället idag, där en liten grupp roffar åt sig många miljoner högre löner än andra människor är helt fel för mänskligheten. Det är vad som skapar krigen och frustration bland människor. Ojämlikhet är onaturligt.

Fler recensioner:
Göteborgsposten, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om Lasse Berg, samhälle, böcker, Kalahari, forskning

Arkiverad under: Krönikor, Litteratur och konst Taggad som: Böcker, forskning, Kalahari, Lasse Berg, samhälle

Tänk att det finns antimateria på riktigt

17 november, 2010 by Rosemari Södergren

Antimateria – ett fascinerande ord som sätter igång fantasin.
Kan det finnas något annat än materia?

Är inte allt som finns någon form av materia? Om det finns anti-materia, vad är det då? Krafter? Energi? Är det för materian negativ energi eller kraft som är antimateria?

I fantasyböcker har begrepp kring antimateria och mörk materia använts länge. Men nu har en svensk forskare hittat antimateria. Kanske.

Ur Svenska Dagbladet:

Varför består vår värld endast av materia?
Gåtan kan vara på väg mot en lösning med hjälp av en forskare från Stockholms universitet som har varit med och för första gången fångat antimateria vid CERN.
– Det känns fantastiskt, säger docent Svante Jonsell.

Philip Pullman har ju gett gödning åt fantasin kring antimateria med sina böcker om Guldkompassen.

Det är spännande att fundera vidare kring begreppet antimateria.
Förstavelsen är anti. Måste det därmed vara något som är emot materia? Eller är ordet illa valt och det är något annat än materia?
Kan det som kallas ande och själ vara former av antimateria?

Jo: en riktig torrboll lämnade en mycket elak kommentar. Men vi här på Kulturbloggen anser inte att man behöver förolämpa sina medmänniskor under detta korta jordeliv. Men den personen verkar vara i total avsaknad av fantasi och inlevelseförmåga och dessutom ha noll koll på hur en blogg kan fungera.
Det här inlägget är givetvis inte en vetenskaplig artikel.
Detta blogginlägg är så klart inte till för att vi på Kulturbloggen ska föra ett vetenskapligt resonemang utan det är bara det att ordet antimateria är ett spännande, fantasieggande ord och när vi läste om forskningen flög vår fantasi iväg med oss. Vi funderade lite i all enkelhet kring ordet.
Nyheten finns ju och vi har länkat till den för den som vill läsa den i sin helhet.
Vi har inga ambitioner att tillföra något till forskningsvärlden om antimaterian, utan ville tillåta oss att fantisera lite.
För vissa människor är det förstår fruktansvärt att det finns fantasi. Och för dem är det uppenbarligen skrämmande att någon som inte har magisterexamen i fysik alls uttalar sig.

Men det struntar vi i. Vi tillåter oss att finnas till, att tycka det är kul att fundera på antimateria.

Dessutom roar det mig att det finns människor som uppenbarligen tror sig vara så begåvade men ändå inte har förstått att ett sätt att använda en blogg är att spara länkar till intressanta artiklar.
Vår ambition var inte att ge en uttömmande vetenskaplig kommentar kring antimateriaforskningen, utan att ha kvar våra korta tankar samt länken till artikeln, eftersom vi har planer att så småningom läsa mer om detta.

Surpellen i frågan har dessutom lämnat en falsk epostadress och vågar inte ens stå för vad han/hon säger.
I vilket fall i en av sina sura kommentarer skriver den anonyme fegisen:

“vad är det då? Krafter? Energi?”

Det står klart och tydligt “Antimateria är enklast beskrivet spegelbilder till vanliga partiklar – men med motsatt elektrisk laddning.”

So what? Det kan alltså inte finnas krafter i motsatt elektrisk laddning? Det kan alltså inte finnas krafter som vi inte kan mäta idag men kanske om tvåtusen år?
Och vad är det för farligt med att fantisera lite?

Kom igen när du kan vara hövlig och när du vågar vara annat än anonym.

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, antimateria, CERN

Arkiverad under: Scen Taggad som: antimateria, CERN, forskning

Vill forskningsministern inte jobba långsiktigt för att öka intresset för naturvetenskap?

29 april, 2010 by Rosemari Södergren


Teknikdelegationen är tillsatt av regeringen med uppdrag att arbeta för att öka barns och ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (IKT).
Från Teknikdelegationens hemsida.
Idag (29 april) överlämnade Teknikdelegationen sitt betänkande.

Här kan du läsa rapporten som pdf.

Teknikdelegationen vill bland annat tillsätta en kommission som arbetar långsiktigt med dessa frågor.

Naturvetenskap, teknik och matematik är viktiga ämnen och det är av stor vikt för ett välfärdssamhälle att få fram nyskapande forskning och duktiga entreprenörer inom dessa området. Det handlar både om IT-utveckling som biomedicin och mycket, mycket mer.

Men det är fem månader kvar till val. Det är klart att Teknikdelegationen ska överlämna resultatet av sitt uppdrag till en minister från den regering som gett dem deras uppdrag. Javisst. Och forskningsminister Tobias Krantz, FP, från högerregeringen var på plats på podiet och fick en kortare dragning av innehållet. Jag liksom en hel del andra, journalister och massor av andra intresserade, var på plats i en stor konferenssal på hotell Clarion vid Skanstull i Stockholm.

Men om högerregeringen menade allvar med att de vill arbeta för detta borde de inte göra detta till en valkampanjsfråga utan se till att också representanter från den rödgröna oppositionen fanns där.

Teknikdelegationens ordförande Volvochefen Leif Johansson pratade som om det inte var ett val om fem månader. Och forskningsministern passade givetvis på och sade flera gånger att han representerade ett parti och en regering som gjort den historiskt största satsningen på forskning i Sverige.

Ett resultat av Teknikdelegationens arbete är förresten kampanjen Den breda linjen som ska få niondeklassare att välja naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Den kampanjen har kostat många, många miljoner och har bland annat spelat in en mängd filmklipp som ligger på Youtube där kända svenskar berättar om varför de gick naturvetenskapsliga programmet och att det var bra att göra det, även om de som vuxna jobbar med annat. Kändisar som är med i kampanjen är bland annat fotbollsspelaren Stina Segerström, BWO-artisten Martin Rolinski, spelutvecklaren Patrick Liu och Fredrik Federley.

Johan Hallsenius är chefredaktör på Computer Sweden skriver i en krönika att kampanjen lyckats:

Jag har en 15-åring hemma som ska välja gymnasielinje om knappt ett år. Jag tänkte att om jag testar Teknikdelegationens reklamfilmer på honom kommer sarkasmerna att hagla och jag får massor av kul kommentarer att tråka Teknikdelegationen med i den här spalten.

Till min oerhörda förvåning kom det inga sarkastiska haranger. När vi kollat igenom filmerna blev det tyst. Sedan sa han.

– Jag tror faktiskt att jag ska välja natur. Det är sant som de säger. NV öppnar många dörrar. Många av ämnena är roligare än på Samhällsprogrammet.

Jag tycker också det är viktigt att få fler ungdomar som har naturvetenskaplig grund. Jag har själv en utbildning inom det området och även om jag sedan läste såväl dramatik som teatervetenskap på universitetet och gick Journalisthögskolan har jag hela livet känt att jag haft stor nytta av att veta hur saker fungerar biologiskt och fysiologiskt.

Men jag tycker de här frågorna är alldeles för viktiga för att göra partipolitik av: chansen att det blir regimskifte i höst är rätt stora. Teknikdelegationen borde förankra sitt resultat i båda blocken.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, forskning, vetenskap, högerregeringen, Tobias Krantz

Arkiverad under: Scen Taggad som: forskning, högerregeringen, Politik, vetenskap

Sverige kan vara på väg att bli ett rostigt låglöneland utan internationellt gångbar forskning

15 mars, 2010 by Rosemari Södergren


Det finns många problem i det svenska samhället som är hinder för svensk välfärd och sysselsättning. Ett stort problem som tyvärr inte tas upp så ofta i medier är forskningspolitiken.
I mitt jobb möter jag dessa frågor ofta och under senvintern har Kunglig. Vetenskapsakademin, Stiftelsen Strategisk Forskning och Sacoförbundet Naturvetarna rest runt på fem universitet och i rundsbordssamtal med forskare, studenter, professorer, näringsliv med flera diskuterat kring problemen inom svensk forskning.

Utan forskning tappar vi välfärden
Forskning är livsviktig. Världen skriker efter banbrytande forskning. Tillåt forskarna att forska istället för att ägna tid åt att ansöka om medel, ge frihet att testa sidospår och med större trygghet ökar kreativiteten. Det var några förslag som kom fram under Naturvetarnas universitetsturné, som jag har jobbat med.
Under universitetsturnén har Naturvetarna tillsammans med Kunglig. Vetenskapsakademien och Strategisk forskning träffat forskare, studenter, professorer, näringsliv, opinionsbildare med flera och diskuterat situationen för svensk forskning och unga forskare.
Det är helt uppenbart att det behöver göras mycket för att svensk forskning ska fortsätta vara på hög nivå och skapa jobb och välfärd.

Här finns några debattartiklar om frågan.

Nu har DN vaknat och börjat ta upp frågan om hur viktigt det är att vi inte tappar fart inom forskningen:

Trots att Sverige satsar mycket pengar på forskning har inte detta lett till någon motsvarande ökning av nya patent i Sverige, fler anställda forskare i företagen eller ökad export av högteknologiska produkter. Man talar om den ”svenska paradoxen”, att investeringarna i kunskap inte ger tillräcklig utdelning i ökad handel och BNP-tillväxt.

Lägg därtill de massiva satsningarna på kunskapsutveckling i världens nya tillväxtregioner. Kina satsar enorma belopp på avancerad forskning och Indien massproducerar ingenjörer. I dessa länder, sägs det, är ungdomar beredda att studera hårt till skillnad från sina svenska jämnåriga.

På sajten Stockholm Meeting samlar Naturvetarna debattartiklar i ämnet.

Om du är intresserad av forskningspolitik ska du boka 15 april för då kommer ämnet att diskuteras. En Nobelpristagare kommer att berätta om sina erfarenheter och det blir en politikerdebatt med företrädare för samtliga riksdagspartier. John Walker, Medical Research Council, Cambridge, kommer från det labb som tagit fram flest Nobelpristagare.

Mer på Stockholm Meetings webbplats:

15.45 Politikerdebatt:
Så vill vi stärka svensk forskning

Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister, Folkpartiet

Marie Granlund, riksdagsledamot, Socialdemokraterna

Lars Hjälmered, riksdagsledamot, Moderaterna

Yvonne Andersson, riksdagsledamot, Kristdemokraterna

Rossana Dinamarca, riksdagsledamot, Vänsterpartiet

Ulrika Carlsson, riksdagsledamot, Centerpartiet

Lage Rahm, riksdagsledamot, Miljöpartiet

Svensk forskningspolitik kom upp på agendan i helgen då Högskoleverkets chef hade skarp kritik mot nuvarande regerings forskningspolitik och mot forskningsministern: Ur Svenska Dagbladet:

Chefen för Högskoleverket, Anders Flodström, går till hårt angrepp mot regeringen. Han är kritisk mot en kommande proposition om hur kvaliteten ska mätas på grundutbildningarna vid universitet och högskolor.

Förslaget ”är inte seriöst”, skriver Anders Flodström i ett skarpt formulerat inlägg på myndighetens webbsida, och hävdar att ”staten avsäger sig all insyn i en verksamhet som kostar skattebetalarna 20 miljarder om året”.

Chefen för Högskoleverket, Anders Flodström, går till hårt angrepp mot regeringen. Han är kritisk mot en kommande proposition om hur kvaliteten ska mätas på grundutbildningarna vid universitet och högskolor.

http://www.alliansfrittsverige.nu/2010/03/mars-14-2010-hogskolepropostionen-ar.html

forskning viktig
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/flera-forskare-1.1060809
http://norah4you.wordpress.com/2010/03/14/ett-satt-att/

Veckans bild på mig
http://claeskrantz.se/arkivet/5243

veckans gnällare i fokus
Rolf van den Brink på Dagens Media driver med Aftonbladets gnällande:

Sura tag på Aftonbladet. Landets dominerande mediehus gnäller om att konkurrenten och utmanaren Expressen inte borde räkna in GT och Kvällsposten i de totala upplagesiffrorna.
Gnäller om att Expressen köpte rättigheterna till Laila Bagges och Niclas Wahlgrens bröllop. en marknadsledares klassiska misstag och orienterar sig efter kategoritvåan, alltså Expressen. Det leder till att Aftonbladet hamnar i försvars och förvaltarposition, medan Expressen bjuds in att dansa underdog och framstå som lite elakare, lite roligare, lite mer på.

Läs även andra bloggares åsikter om nagturvetenskap, forskning, forskningspolitik, vetenskap, samhälle, politik, Stockholm meeting

Arkiverad under: Scen Taggad som: forskning, forskningspolitik, nagturvetenskap, Politik, samhälle, vetenskap

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Gå till sida 4
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casino utan svensk licens

Nytt

Lyssna: Lars Bygdén och Anna Stadling – I varje andetag

Lars Bygdén och Anna Stadling hyllar … Läs mer om Lyssna: Lars Bygdén och Anna Stadling – I varje andetag

Premiär 22 januari för dansverket Continuim på GöteborgsOperan – som film

Premiären av dansverket Continuim kunde … Läs mer om Premiär 22 januari för dansverket Continuim på GöteborgsOperan – som film

Filmrecension: The Swedish Way – ett historiskt dokument som visar det svenska misslyckandet i all sin tragik

The Swedish Way Betyg … Läs mer om Filmrecension: The Swedish Way – ett historiskt dokument som visar det svenska misslyckandet i all sin tragik

Kulturarv riskerar att gå under i pandemins kölvatten

Längs Sveriges kuster görs en viktig del … Läs mer om Kulturarv riskerar att gå under i pandemins kölvatten

Filmer du inte vill missa: The Swedish Way, Tove, Flee och The Man Who Sold His Skin

Svenska Filminstitutet och … Läs mer om Filmer du inte vill missa: The Swedish Way, Tove, Flee och The Man Who Sold His Skin

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in