• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Folkteatern

Folkteatern, Göteborg: Hunger med Amanda – en fröjd att skåda

1 september, 2012 by Redaktionen

Hunger
Ensemble: Amanda
Regissör: Lars-Eric Brossner
Koreograf: Maud Karlsson
Dramaturg: Hasse Carlsson
Folkteatern, Göteborg
Lördag 1 september 2012

Rad 9, plats 161, satt jag på. I en timme och 45 minuter, inklusive paus, och tittade – och lyssnade – på föreställningen Hunger, med ensemblen Amanda (gästföreställning), Folkteatern, Göteborg, lördagen den 1 september 2012.

Premiären av nämnda föreställning ägde rum fredagen den 31 augusti 2012. Jag hade varit en vecka före premiären och bokat recensentbiljetten för Kulturbloggens räkning och konstaterat att föreställningen var så populär att biljetter på premiären inte gick att få. Nu vet jag varför. Vilken föreställning! Vilka skådespelare och vilka artister!

De spelade fiol, klarinett, kontrabas, saxofon, horn, trummor, gitarr, balalajka. Publiken var med på noterna och stampade i golvet och applåderade efter förtjänst. Vi fick två extranummer. I dagens GP fanns recension med. På Röda scenen, som skådespelet spelades upp på, fanns cirka 15 rader à 20 platser per rad. Så säkert fanns det 325 sittplatser, inräknat de 24 platserna på de två balkongerna. Övervägande delen av publiken var kvinnlig, kanske 25 män var på plats. Kultur är fortfarande en kvinnodomän, männen förtjänar större utrymme, en intressefråga givetvis.

Salongen var fullständigt bemannad. På scenen fanns 30 stolar, röda. Längst bak fanns tre bord stående på varandra. Skådespelarna satte sig och en sång- och dansföreställning tog vid. Sångerna fick mig först att tänka på swahili och Sydafrika och ANC-konserten i Scandinavium i november 1985. Sen insåg jag att de var kreolska eller franska i och med fokus var på temat Haiti. På Haiti är kreolska och franska administrativa språk och på 1980-talet talades franska av nio procent (570 000) av befolkningen (6 400 000).

Skådespelarna springer fram, en och en, gruppvis, pratar:

”min farmor och farfar hade 23 barnbarn”, ”står vi här och ljuger och skvallrar”, ”tror vi på något överhuvudtaget?”, ”jag är människa, inte kund, inte konsument”.

”Jag ska köpa en platt-TV, minst fyrtio tum och bara råkolla. Ett spel med massa musik så att jag känner mig inkluderad. Jag ska köpa en miljöbil, en sedan och köra av bara fan! Så jag blir miljöaktivist!”

”Vad har ett värde när allt finns på extrapris? Varför en tugga till om vi redan är mätta? Är ingenting heligt, och kan vi vara säkra på att Gud inte skapade världen med ett skratt?”

Röda stolar, gröna kläder, programbladet säger: Amanda chante (sjunger) Haiti, med haitisk folkmusik. Om att ha och att inte ha, vad vi längtar efter allra mest. En helt ny, och fantastisk, föreställning med Sångensemblen Amanda, som jag rekommenderar varmt.

De är professionella och yrkesfolk så det stänker om det. Med yrkesgrupper som musiker, skådespelare, läkare, lärare, systemanalytiker och stickbloggare samt en och annan konstnär som kör taxi. Gruppen har blivit ett begrepp för den stora Göteborgspubliken med sina sceniska och omstörtande föreställningar, alltid med en önskan om att beröra – och beröras. De är en ren fröjd att skåda – och lyssna på.

Text: Katarina Bredberg

Foto: Peter Lloyd

Läs även andra bloggares åsikter om Folkteatern, Göteborg, Amanda teater, scenkonst

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Amanda teater, Folkteatern, Göteborg, Scenkonst

Idol – med musikteatergruppen “Jag är är nu”, om att vara sitt eget bästa fan

31 januari, 2012 by Redaktionen

Idol – en föreställning med musikteatergruppen JAG ÄR HÄR NU
Folkteaterns foajé i Stockholm
Premiär 31 augusti 2012

Det är tisdagen den 31 januari och premiär på Idol – musikteaterföreställningen från gruppen Jag är här nu!

Den handlar om hjältar, idoler och om att vara sitt eget bästa fan. De gör en inte besviken: Nadina, Harriet, Lotta. Det är lätt att förstå att de vunnit Barnteaterakademiens Manuspris 2008. Sedan 2008 – när de drog igång på Folkteatern – har de turnerat Sverige runt och uppträtt för 50 000 barn (8-13 år), 350 föreställningar, under två och ett halvt år. Föreställningen gjordes också i avsnitt för SR Barnradion. Publiken; Hovåsskolan, undertecknad; bjuds in och följer med. Harriett är grym på saxofonen, liksom Nadina på trumsetet och Lisa på elbasen/elgitarren.

Vi lever oss in i musiken: ”kom igen, kom igen”. Scenografin består av pruttkuddar som används mycket , snigel (som påminner rätt mycket om snigeln i barnprogrammet Björnes Magasin som gick på 1990-talet), saxofon, elbas/elgitarr, konstnärligt förevigade av Harriet och Lisa och Nadina.
Politiskt tema är att vi måste hjälpas åt, vara sjyssta, inte dra ner varandra. Klyftorna växer, vi duger som vi är. Inspireras hellre än imponeras är nyckelordet.

Blivande publik, i rätt ålder (fysiskt och psykiskt), kommer inte bli besvikna. I januari och februari 2012 spelar de på Foajéscenen.

Text: Katarina Bredberg

Manus, text, musik av de medverkande: Nadina Pundins, Harriet Ohlsson, Lisa Pedersen – i samarbete med Lars-Eric Brossner som ingår i Folkteatern Artists in residence
Scenografi/foto: Anna Hallberg

Läs även andra bloggares åsikter om Folkteatern, Idol, teater, recension

Arkiverad under: Recension, Teaterkritik Taggad som: Folkteatern, Idol, recensiion, Teater

Here comes M – Rapport från releasefest

20 november, 2011 by Redaktionen

Band: Here comes M
Releasefest 19 november 2011

Jag stiger in i Folkteatern i Göteborg, som är en av de största scenerna för teaterevenemang och blir imponerad över att Here comes M inte bara fixat ett litet folktomt hak någonstans i stan, utan faktiskt bokat en stor teater och dessutom fyllt hela lobbyn med vänner och fans som har kommit för att fira att bandet Here comes M nu släpper sin första skiva Always in between.

Bandet berättar själva om att titeln på albumet, Always in between, är svaret du får när vid förfrågan om vilken genre bandet tillhör – lite av varje och alltid lite mitt emellan. Med influenser från Ane Brun och Anna Ternheim har dessa fyra musikhögskolekvinnor skapat en musik som inte liknar någon annan musik jag tidigare hört.

Bandet stiger upp på den lilla, cabareliknande scenen ett par minuter efter utsatt tid, och är prydligt klädda. Det minglande sällskapet kommer allt eftersom in i rummet där spelningen ska äga rum och sätter sig ner på de utlagda dynorna. Och stämningen är minst sagt god då många vänner till bandet samlats för att beskåda det som bandet sålänge lagt ner sin tid och sina pengar på. Ja, den stora kvällen är äntligen här. Bandet presenterar skivan och räknar in, och ut från instrumenten strömmar välsmorda toner a la Here comes M.

Musiken är ganska poppig, men ändå finns det invävda element av jazz, blues och sing/song-writer. Försök att kanske föreställa dig en ”skuttig” Ane Brun med melodica, fiol och välsmorda stämmor i bakrunden.

I jämförelse med många andra band, och speciellt kvinnor (fördomar) så kan verkligen medlemarna behärska sin musik. Stämmorna är välarrangerade och ibland så spetsas även musiken till på något av instumenten, med mer svårbehärskade slingor.

Spelningen blir intim eftersom publiken endast sitter ett par meter ifrån musikerna och innan varje ny låt, presenteras budskapet lite lättsamt vilket är mysigt, men samtidigt är texterna mycket berättande i sig och då lätta att ta till sig.

Lokalen är nedsläckt och den enda ljuskällan (förutom ett par dämpade strålkastare) blir ljuset på Majas piano, vilket ger mig känslan av en pubspelning – fast med en aktivt lyssnande publik. När jag efteråt pratar med en utav medlemmerna är hon toknöjd med spelningen och berättar även att deras framträdande spelats in utav lokalradion och som hon självklart hoppas på att bli uppspelad i radio.

Vad tycker jag själv då? Bandet frågar mig om vad för slags spelningar jag tycker att de borde synas på. Jag behöver inte tänka efter i många nanosekunder, utan berättar att små, mysiga spelningar som den jag just fått se passar bandet som hand i handske. Men jag kan även se dem framför mig på diverse småfestivaler runt om i landet som kanske Vildrosfestivalen eller S!esta.

Personligen föredrog jag bandets mer skuttiga sida och inte den lite mer mörka sidan som fanns i några utav bandets låtar. De låtar jag syftar på, är de mer lättlyssnade och jag tror även att publiken höll med mig om detta. Att nå ut och låta massan veta att Here comes M existerar är en viktig förutsättning för att bandet ska lyckas i framtiden. Och det får vi hoppas på.

Text och bilder: Lottie Andersson

Läs även andra bloggares åsikter om musik, releasefest, indie, Folkteatern, Here comes M

Arkiverad under: Musik Taggad som: Folkteatern, indie, Musik, releasefest

Vårens teaterpremiärer i Göteborg och Stockholm

31 december, 2010 by Redaktionen

Ibsens Peer Gynt har premiär i Göteborg i januari. Det är en av de teaterpremiärer som är intressant att hålla utkik efter. Är du i Göteborg i vår och har chansen: försök få biljetter till den föreställningen.
Vi har haft en liten smygpremiär på en satsning på en teatersajt på webben, Teatermagasinet. Officiell premiär blir det först i mitten av januari. Men vi två som ligger bakom den sajten (Rosemari Södergren och Eva Gustin) har börjar fylla på med material.

Vi har sammanfattat lite kort de mest intressanta premiärerna vår på teatrarna i Stockholm och Göteborg. Men mer kommer förstås.

Vårens premiärer på Göteborgsteatrarna
Premiärer på de fria teatrarna i Stockholm
Vårens premiärer på Stockholms stadsteater
Vårens premiärer på Dramaten

Läs även andra bloggares åsikter om premiärer, teater, Teatermagasinet, Dramaten, Göteborgs stadsteater, Stockholms stadsteater, Folkteatern, Peer Gynt

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: Dramaten, Folkteatern, Göteborgs stadsteater, Peer Gynt, premiärer, Stockholms stadsteater, Teater, Teatermagasinet

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Gå till sida 4

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Filmrecension: Quo Vadis, Aida – Utan tvekan en av de starkaste filmerna som skapats under 2000-talet

Quo Vadis, Aida Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Quo Vadis, Aida – Utan tvekan en av de starkaste filmerna som skapats under 2000-talet

Bokrecension: Pojken från skogen av Harlan Coben – några kvällars underhållning i alla fall

Pojken från skogen Författare Harlan … Läs mer om Bokrecension: Pojken från skogen av Harlan Coben – några kvällars underhållning i alla fall

Filmrecension: Slalom – angelägen och konstnärligt välgjord

Slalom Betyg 4 Svensk biopremiär 5 mars … Läs mer om Filmrecension: Slalom – angelägen och konstnärligt välgjord

Åre Sessions satsar digitalt – Molly Sandén, Fricky, Jesper Tjäder m.fl bland de medverkande

I väntan på att åter kunna arrangera en … Läs mer om Åre Sessions satsar digitalt – Molly Sandén, Fricky, Jesper Tjäder m.fl bland de medverkande

Lyssna: Wolf Alice – The Last Man on Earth

Wolf Alice, från Storbritannien, vinnare … Läs mer om Lyssna: Wolf Alice – The Last Man on Earth

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in