• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Dramaten

Ágota Kristófs Den stora skrivboken har premiär på Dramaten i regi av Sofia Adrian Jupither

27 april, 2023 by Redaktionen

David Fukamachi Regnfors och Marcus Vögeli. Foto: Sören Vilks.

I en dramatisering av Jon Fosse sätts Ágota Kristófs hyllade roman Den stora skrivboken upp på Lilla scenen på Dramaten. Premiär den 17 maj 2023. För regi står Sofia Adrian Jupither och huvudpersonerna spelas av David Fukamachi Regnsfors och Marcus Vögeli. – Tack vare Jon Fosses poetiska dramatisering blir Ágota Kristófs egensinniga berättelse möjlig att sätta upp på scen. Det är ett konstverk i sig, säger Sofia Adrian Jupither.

Ett pressmeddelande berättar:

Handlingen utspelar sig på landet dit de två pojkarna skickats för att undkomma kriget och svälten i storstaden. Deras nya tillvaro hos mormor blir hård, elak, skitig och våldsam. Pojkarna tvingas anpassa sig och övar tillsammans på allt de behöver kunna för att överleva.

Den stora skrivboken är en brutal och poetisk berättelse om exil, överlevnad och om att bli vuxen, baserad på Ágota Kristófs hyllade roman med samma titel. Den gavs ut 1986 och kom i en uppmärksammad nyöversättning 2019. Ágota Kristóf föddes i Ungern, men flydde till Schweiz 1956. Sina böcker skrev hon på franska, ett språk hon aldrig själv upplevde att hon behärskade.

För regi står Sofia Adrian Jupither som på Dramaten senast satte upp Shakespeares Hamlet och Lars Noréns Solitaire. I höst regisserar hon Tolvskillingsoperan med premiär i december.

Medverkar gör: Rakel Benér Gajdusek, David Book, Thérèse Brunnander, Magnus Ehrner, Nina Fex, David Fukamachi Regnfors, Otto Harge, Rita Hjelm, Ellen Jelinek, Omid Khansari, Pablo Leiva Wenger, Marcus Vögeli.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt Taggad som: Dramaten

Dramatens höstprogram: Från Europa 1900-tal på 100 minuter, det äldsta bevarade dramat till nyskriven pjäs om den första rumpan

28 mars, 2023 by Redaktionen

Europeana. Foto: Scherl.

Hösten bjuder på Europas historia på 100 minuter, det äldsta bevarade grekiska dramat, dramatisering av en koreansk roman, scenadaption av en Bergmanfilm och berättelsen om den allra första rumpan. Dessutom nyskrivet svenskt om sanningar och lögner och en berättelse om stulna barn, berättar ett pressmeddelande.

På tisdagsmorgonen presenterade Dramatens teaterchef Mattias Andersson tillsammans med skådespelaren Electra Hallman presenterade under tisdagen höstens repertoar på nationalscenen vid en pressträff på Målarsalen. Det är ett program med stor bredd, från nyskrivna draman till tolkningar av klassiska grekiska draman.

Mattias Andersson sade:
– Vi fortsätter att akut undersöka och uttolka vår samtid med kreatörer och texter från skiftande geografiska, sociala och historiska positioner. Förhoppningsvis en pluralistisk repertoar som erbjuder teaterkonstens alla möjliga olika tonlägen, svängningstal och formspråk för publiken på 2020-talet.

Bland höstens premiärer märks Göteborgsbaserade konstkollektivet KonstAB som tar över Målarsalen för att sätta upp sin version av Bergmans Såsom i en spegel. KonstABs Ingmar Bergmans Såsom i en spegel får premiär 22 september.

Teaterchefen Mattias Andersson försöker summera hela Europas 1900-tal i en uppsättning på 100 minuter som tar startpunkt i den tjeckiske författarens Patrik Ouředníks bok Europeana från 2001. En hypnotiskt text som kastar sig i maniskt tempo mellan de stora historiska skeendena och de banala mellanmänskliga detaljerna. Premiär på Stora scenen 2 september.

En annan bok som får liv på scen är den koreanska författaren Han Kangs roman Vegetarianen om en kvinnas förvandling. För regi står filmregissören Beata Gårdeler och premiären blir den 23 september.

Två nyskrivna svenska pjäser har urpremiär under hösten. Konspiration av Erik Uddenberg i regi av Suzanne Osten, en pjäs om sanningar och lögner, om Sverige under tre olika epoker. Premiär 8 december. Alejandro Leiva Wengers pjäs Pappas födelsedag i regi av Frida Röhl får urpremiär 26 oktober.

Karl Dunér regisserar två klassiska grekiska dramer, Perserna och Trojanskorna, som ges som en föreställning med premiär på Stora scenen den 19 oktober.

America Vera-Zavala framför en personlig historia om Sverige, Chile och de stulna barnen i pjäsen Sammanflätade med premiär 6 september på Tornrummet.

På Stora scenen avslutas året, den 2 december, med Bertolt Brechts och Kurt Weills Tolvskillingsoperan. För regi står Sofia Adrian Jupither.

Den första rumpan. Foto: Jan-Eric Andersson.

Unga Dramaten bjuder på Den första rumpan, en pjäs för de allra minsta om människans utveckling av Lisen Rosell, Amanda Apetrea, Daniel Åkerström Steen och Chrisander Brun. Därefter Fruktansvärda fantasier, av Tove Sahlin, en interaktiv och musikalisk föreställning som vrider och vänder på våra rädslor. Sista premiären på Unga Dramaten i höst blir Flickor som försvinner, en mörk rysare full av musik och mystik av Malin Axelsson i ett samarbete med Riksteatern.

Bergmanfestivalen, Dramatens internationella teaterfestival, som numera erbjuder publiken gästspel utspritt under spelåret presenterar tre internationella gästspel under hösten. Mer information kommer inom kort.

Av vårens uppsättningar fortsätter Vox Humana, Den stora skrivboken, Körsbärsträdgården och M/S Tiamantti att spela även under hösten.

Nedan följer alla höstens premiärer i datumordning. Med reservation för eventuella ändringar.
#jeanne av Ivana Sajko, Dramatenpremiär 26 augusti, Lilla scenen
Ett storslaget och visuellt drama som gestaltar en värld på gränsen till undergång. Föreställningen turnerar i landet våren 2023 och spelar på Dramaten under hösten. Ett samarbete med Riksteatern.
Regi: Anja Suša. Scenografi och kostym: Helga Bumsch. Ljus: Emanuel Arvanitis. Kompositör och ljud: Adde Huumonen. Peruk och mask: Johanna Rönnbäck. Dramaturg: Eva-Maria Benavente Dahlin. Översättning: Djordje Zarkovic. Koreografi: Damjan Kecojević. Medverkande: Mårten Andersson, Per Burell, Adde Huumonen, Doreen Ndagire, Rebecca Plymholt, Joel Valois.

Europeana av Patrik Ouředník, premiär 2 september, Stora scenen
Ett storhetsvansinnigt försök att i en enda teaterföreställning omfatta hela Europas 1900-tal. Startpunkten är den tjeckiske författaren Patrik Ouredniks bok Europeana från 2001 som på endast 100 sidor försöker sig på just detta. Mattias Andersson låter en grupp unga skådespelare, som knappt var födda på 1900-talet, möta äldre skådespelare i en rytmisk, musikalisk, bilddriven uppsättning.
Bearbetning och regi: Mattias Andersson. Scenografi och kostym: Ulla Kassius. Musik: Christian Gabel. Ljus: Charlie Åström. Video: Johannes Ferm Winkler. Peruk och mask: Johan Lundström, Moa Hedberg. Dramaturg: Irena Kraus. Översättning: Mats Larsson. Medverkande: Rakel Benér Gajdusek, David Book, Kicki Bramberg, Gunnel Fred, Electra Hallman, Christoffer Lehmann, Marall Nasiri, Rebecca Plymholt, Carla Sehn, Nemanja Stojanović, Christoffer Svensson, Joel Valois, Pierre Wilkner.

Sammanflätade av America Vera-Zavala, urpremiär 6 september 2023, Tornrummet
Två livsöden flätas samman, 50 år efter militärkuppen i Chile som förändrade allt. Veronica Sveréus och America Vera-Zavala är ungefär lika gamla och har båda bakgrund i Chile – men deras liv har sett väldigt olika ut. Nu står de på scen tillsammans.
Regi och scenografi: America Vera-Zavala. Koreografi: Paloma Madrid. Bild: Daniel Espinosa. Dramaturg: Emma Meyer Dunér. Medverkande: America Vera-Zavala, Veronica Sveréus.

Den första rumpan av Lisen Rosell, Amanda Apetrea, Daniel Åkerström Steen, Chrisander Brun, urpremiär 14 september, Lejonkulan. Unga Dramaten
En spännande och kunskapstörstande odyssé genom tid och rum, i jakten på den allra första rumpan.
Den lilla masken Xentourbella var en av de första levande varelserna på jorden. Den har sett likadan ut de senaste 500 miljoner åren vilket bland annat innebär att den inte har någon rumpa. Den äter och bajsar ur samma hål.
Koreografi och regi: Lisen Rosell, Amanda Apetrea. Scenografi och ljus: Chrisander Brun. Kostym: Daniel Åkerström Steen. Musik: Anna Sóley Tryggvadóttir. Peruk och mask: Linda Hyllengren. Dramaturg: Anna Kölén. Medverkande: Amanda Apetrea, Lisen Rosell. Rekommenderas från 3 år.

KonstABs Ingmar Bergmans Såsom i en spegel, premiär 22 september, Målarsalen
Kungliga Dramatiska Teatern AB har valt att anlita KonstAB för en uppsättning på Målarsalen under tredje kvartalet av 2023. Detta beslutades enligt gällande stadgar under ett av Dramatens ledningsgrupps sammanträden. Av såväl konstnärliga som försäljningsmässiga skäl är uppdraget att göra en pjäs av Ingmar Bergman.
Bearbetning och innehåll: KonstAB – helhetslösningar inom kultursektorn. Scenografi och kostym: Emma Khanafer. Peruk och mask: Anne-Charlotte Reinhold. Ljud: Fabian Grytt-Österman. Medverkande: Filip Aladdin, Adam Axelsson, Danilo Bejarano, Anton Hellström, Johan Holmberg, Elin Klinga, Hilda Krepper, Ossian Mellin, m fl.

Vegetarianen av Han Kang, premiär 23 september 2023, Lilla scenen
I centrum står en ung kvinna som plötsligt, efter en dröm, slutar att äta kött. Handlingen provocerar alla i hennes närhet, de vet inte hur de ska hantera hennes val. Men vägran att äta kött visar sig bara vara början på hennes existentiella sökande. Ett våldsamt, suggestivt och visuellt drama om en kvinnas förvandling.
Dramatisering: Lucas Svensson. Regi: Beata Gårdeler. Scenografi och kostym: Anna Heymowska. Video: Fredrik Wentzel. Ljus: Erik Berglund. Ljud: Robin Auoja. Peruk och mask: Sofia Ranow Boix-Vives, Thea Holmberg Kristensen. Dramaturg: Anneli Dufva. Översättning: Eva Johansson. Medverkande: Mats Blomgren, Karin Franz Körlof, Otto Hargne, Rebecka Hemse, Andreas Rothlin Svensson, Lotta Tejle, m fl.

Perserna Trojanskorna av Aischylos och Euripides, premiär 19 oktober, Stora scenen
Två grekiska dramer om krig, seger och nederlag. Perserna är en skildring av hybris och vanmakt. I Trojanskorna framträder en annan dimension av kriget – segrarens grymhet.
Regi och scenografi: Karl Dunér. Kostym: Helle Carlsson. Ljus: Torben Lendorph. Ljud: Björn Lönnroos. Peruk och mask: Peter Westerberg, Nathalie Pujol. Dramaturg: Joel Nordström. Översättning: Jan Stolpe, Lars-Håkan Svensson (Perserna), Agneta Pleijel, Jan Stolpe (Trojanskorna). Medverkande: Anna Björk, Stina Ekblad, John Erik Eleby, Thomas Hanzon, Rasmus Luthander, Tina Pour-Davoy, Marie Richardson, m fl.

Pappas födelsedag av Alejandro Leiva Wenger, urpremiär 26 oktober, Lilla scenen
En varm och mörk nyskriven komedi. Pappa fyller år och familjen är samlad. Men huvudpersonen själv beter sig märkligt och pratar i gåtor. Inte minst om sin fru, barnens mamma, som försvann under diktaturen i Chile för länge sen. Nutid och dåtid verkar plötsligt flyta samman.
Regi: Frida Röhl. Scenografi och kostym: Charlotta Nylund. Ljus: Carina Persson. Ljud: Robin Auoja. Peruk och mask: Mimmi Lindell. Musik: Joel Hammad Magnusson. Dramaturg: Irena Kraus. Medverkande: David Fukamachi Regnfors, Omid Khansari, Pablo Leiva Wenger, Ana Gil de Melo Nascimento, César Sarachu, Sanna Sundqvist och Kristina Törnqvist.

Fruktansvärda fantasier av Tove Sahlin, urpremiär 28 oktober, Tornrummet. Unga Dramaten
En nyfiken, taktil, interaktiv och musikalisk föreställning som vrider och vänder på våra rädslor – och låter oss utmana dem. För mellanstadiet. Rekommenderas från 10 år.
Regi och koreografi: Tove Sahlin. Musik: Leo Svensson Sander. Scenografi: Emma Fallde, Tina Paulsson. Kostym: Eva Strengbohm. Ljus: Maria Roos. Ljud: Björn Lönnroos. Peruk och mask: Linda Hyllengren. Dramaturg: Anna Kölén. Medverkande: Emelie Garbers, Hannes Meidal, Tobias Ulfvebrand.

Tolvskillingsoperan, premiär 2 december 2023, Stora scenen
En musikalisk galaföreställning till kapitalismens ära. En skitig och svängig satir om människans förmåga att anpassa sig i en cynisk och orättvis värld.
Efter John Gays Tiggarens Opera. Text: Bertolt Brecht i samarbete med Elisabeth Hauptmann. Musik: Kurt Weill. Regi: Sofia Adrian Jupither. Scenografi: Erlend Birkeland. Kostym: Maria Geber. Ljus: Ellen Ruge. Kapellmästare: Sebastian Ring. Ljud: Gustav Terneborg. Peruk och mask: Johan Lundström, Frida Ottosson, Melanie Åberg. Dramaturg: Anneli Dufva. Översättning: Magnus Lindman. Medverkande meddelas inom kort.

Konspiration av Erik Uddenberg, urpremiär 8 december, Lilla scenen
En berättelse om Sverige under tre olika epoker. Om sanningarna vi tagit för givna. Om Vietnam-demonstrationer, Palme-mord och LSD-experiment. Och om människorna som inte längre vet vad eller vem man kan lita på.
Regi: Suzanne Osten. Scenografi: Annika Tosti. Kostym: Anna Heymowska. Ljus: Torben Lendorph. Musik: Maria Johansson Josephsson. Ljud: Jacob Wilhelmsson. Peruk och mask: Moa Hedberg, Anne-Charlotte Reinhold. Medverkande: Filip Alexanderson, Thérèse Brunnander, Siri Hamari, Maria Johansson Josephsson, Melinda Kinnaman, Andreas T Olsson, m fl.

Flickor som försvinner av Malin Axelsson, Dramatenpremiär 15 december, Målarsalen. Unga Dramaten
En mörk rysare med mycket musik och mystik. I den lilla bortglömda orten Vanstorp lever den femtonåriga Isa instängd bakom galler och taggtråd med sin överbeskyddande mamma. Det är ett fängelse – tills Ami en dag dyker upp. Hon drar Isa från mamman, ut i staden, in i förbjudna lekar. Det Ami mest av allt vill, är att de ska gå ner i mörkret på nattklubben Grottan. Unga Dramaten i samarbete med Riksteatern.
Regi: Malin Axelsson. Scenografi och kostym: Anna Dolata. Ljus: Jesper Larsson. Musik: Jukka Rintamäki. Peruk och mask: Frida Ottosson. Dramaturg: Eva-Maria Benavente Dahlin. Medverkande: Bianca Cruzeiro, Andreas Ferrada-Noli, Sepideh Khodarahmi, Rebecca Riggo.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt Taggad som: Dramaten

Teaterkritik: Körsbärsträdgården på Dramaten i regi av Thalheimer – en satirisk historia

25 mars, 2023 by Rosemari Södergren

Rebecka Hemse, Electra Hallman och Erik Ehn. Bild från repetition. Foto: Hans Malm

Körsbärsträdgården
Av Anton Tjechov
Översättning Lars Kleberg
Bearbetning Michael Thalheimer, Maja Zade
Regi Michael Thalheimer
Scenografi Henrik Ahr
Ljus Michael Gööck
Kostym Michaela Barth
Musik Bert Wrede
Peruk och mask Peter Westerberg, Sofia Ranow Boix-Vives
Dramaturg Emma Meyer Dunér, Maja Zade
Medverkande Erik Ehn, Manuela Gotskozik Bjelke, Electra Hallman, Rebecka Hemse, Rasmus Luthander, Per Mattsson, Tina Pour-Davoy, Torkel Peterson, Andreas Rothlin Svensson, Nemanja Stojanović, Christoffer Svensson och Kristina Törnqvist.
Premiär på Stora scenen, Dramaten, 24 mars 2023

En satirisk version av en av Tjechovs mest kända och uppsatta pjäser.

Pjäsen skildrar en jordägande överklass som reser hem till sitt residens som har en underbar körsbärsträdgård. I täten för den återvändande familjen är ägarinnan och aristokraten Ljubov Andrejevna Ranevskaja som nu är utfattig och inte kommer att klara av att betala räntorna för godsen. Varken hon eller övriga familjen förstår att de är på väg att kastas ut. De kan inte inse att världen förändrats.

Bonden Lopachin, vars farfar en gång i tiden var livegen på godset, är nu stenrik. Lopachin försöker flera gånger få Ranevskaja och hennes familj att gå med på att sälja en del av området för att kunna bygga sommarstugor, vilket är något nytt som blivit populärt. Den jordägande överklassen rynkar på näsan åt att tjäna pengar genom arbete eller spekulation. De inbillar sig att allt ska förbli som det har varit.

Regissören Michael Thalheimer. Bild från repetition. Foto: Hans Malm.

I regi av den tyska regissören Michael Thalheimer blir denna pjäs tydligt mer av en komedi än det brukar bli och också mer humoristisk är de tidigare uppsättningarna på Dramaten av honom. På en fråga om Körsbärsträdgården är en tragedi eller komedi svarar Michael:
– Det är som livet, både och. Tjechovs pjäser är väldigt ambivalenta, och det är det som gör dem så fantastiska.

För den som kan sin Tjechov och Körsbärsträdgården i synnerhet är det en högtidsstund på två timmar med en uppsättning som sticker ut i mängden av tolkningar. För den som inte är bekant med Körsbärsträdpngen kan det vara lite snurrigt att placera karaktärerna, att veta vem som tillhör familjen, vem som är anställd, vem är kontoristen, vem är guvernanten, vem är den ständige studenten? Vilka relationer har de olika karaktärerna? När ljudnivån av och till är väldigt skorrande hög och några talar otydligt kan det vara svårt att förstå vem som är vem. Några karaktärer är glasklara förstås som Lopachin, Ravenskaja och hennes dotter Anja. Ett råd är förstås att läsa pjäsen före. För den är värd att se om man känner till karaktärerna. Då är det rolig och absurd. Spelet bygger på att de flesta skildras som typer. Det är ingen djupdykning i karaktärernas inre.

Jag gillar scenografin och ljussättning. Scenografin betår i stort sett av stora dukar färgade i mörkt blått och svart, som en bild av oväder, upphängde på scenens båda sidor och baktill och utöver det nästan ingen scenografi förutom någon enstaka stol och en gitarr. Det gör ju att den långa raden av några av våra duktiga svenska skådespelare får mer utrymme. Tolv duktiga enastående skådespelare är med på rollistan: Erik Ehn, Rebecka Hemse, Andreas Rothlin Svensson, Nemanja Sojanovic, Torkel Petersson, Tina Pour-Davoy, Electra Hallman, Kristina Törnqvist, Rasmus Luthander, Manuela Gotskozik Bjelke, Per Mattsson och Christoffer Svensson. Det är mycket samspelta även om uppsättning inte lyfter fram enskilda prestationer utan skildrar en grupp av människor med en mängd olika reaktioner inför samhällets förändringar. Det är inte en pjäs där det ger utrymme för en roll att briljera och ännu mindre i denna uppsättning. Det kan ha både fördelar och nackdelar.

Rasmus Luthander. Bild från repetition. Foto: Hans Malm

De olika karaktärerna skildras i en mer komiska tappning olika mänskliga sätt att hantera situationer då livet förändras. Det är roligt av och till men också tragiskt att se hur människor vägrar se verkligheten. För min personliga del föredrar jag mer att se detta skildras mindre komiskt och mer realistiskt, men det är en smakfråga förstås. För den som har sett flera olika versioner av Körsbärsträdgården är den här uppfriskande, tänker jag.

Bakgrund om regissören:Om Körsbärsträdgården:
Körsbärsträdgården hade urpremiär 1904 i regi av Konstantin Stanislavskij, som till Tjechovs förtret satte upp den som en tragedi. Tjechov själv menade nämligen att pjäsen är en komedi. Trots den omdiskuterade premiären blev pjäsen snabbt en stor succé, som sedan dess spelats flitigt runt om i världen.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Dramaten, Körsbärsträdgården, Teaterkritik, Teaterrecension, Thalheimer, Tjechov

Teaterkritik: Stormen på Dramaten – välspelat och både roligt och tragiskt

4 mars, 2023 by Lars Christiansen

Foto Sören Vilks

Stormen
Av William Shakespeare
Översättning Britt G. Hallqvist
Bearbetning Staffan Valdemar Holm, Karen-Maria Bille, Irena Kraus
Regi Staffan Valdemar Holm
Scenografi och kostym Bente Lykke Møller
Ljus Clement Irbill
Peruk och mask Nathalie Pujol, Thea Holmberg Kristensen
Dramaturg Irena Kraus
Medverkande Ana Gil de Melo Nascimento, Ingela Olsson, Marie Richardson, Shanti Roney, Magnus Roosmann och Alexander Salzberger
Premiär på Dramatens Lilla scenen den 3 mars 2023

En mycket välspelad föreställning med bitvis enastående skådespelarprestationer. Alldeles extra vill jag flytta fram briljerande Ingela Olsson och Shanti Roney. Själva upplägget påminde om 1970-talets improvisationsteater. Rollerna växlade så att varken publiken eller skådespelarna alltid visste vem som var i vilken roll. Detta – och mycket annat presenterades med en blinkning av typen ”Måste vi skifta roller hela j-a tiden”.

I händerna på regissören Staffan Valdemar Holm blir Stormen en föreställning om livet och teatern i synnerhet men också en fundering över klassklyftor och kolonisation, ofta utifrån en personlig utgångspunkt.

Hertigen Prospero har landsförvisats tillsammans med sin dotter Miranda. De har hamnat på en karibisk ö som är obebodd, fast inte riktigt. De finns en urinvånare, Caliban. Prospero är en maktspelare och skapar ett klassamhälle med endast dessa tre personer. Caliban lyder order, Prospero styr och han lär upp och undervisar sin dotter.

På Dramatens hemsida står det om Valdemar Holms uppsättning av Stormen:
Stormen är en karibisk tragikomedi med vind i seglen, reggae i baslådorna och fullt medvetet effektsökeri. En laddad uppgörelse med de koloniala baksidorna av Shakespeares sagospel.

Föreställningen är fullsmockad av effekter som cigarrettrökning, rök- och vindmaskiner, pistolskott, stroboskopljus, hög musik, svordomar och en rad andra störande effekter. Det är mycket ljud på scenen, det är högljudda röster, det är bomber, rök och granater. En riktig stormig föreställning och dessutom blåser det friskt i rollerna då skådespelarna går in och ut ur de olika rollerna och alla spelar i princip alla roller. Det är full fart och både roligt och tragiskt, det är långt ifrån en föreställning att sitta och avnjuta i lugn och ro. Ibland skrattar vi och plötsligt fastnar skrattet i halsen. Det är absurt, det är ironiskt, det skämtsamt blandad med existentiella frågor och djupt allvar.

Staffan Valdemar Holm säger om föreställningen:
–Jag har gjort en förbättrad version av pjäsen. Shakespeare var nämligen inte en bra dramatiker men däremot en fantastisk språkmänniska, säger Staffan Valdemar Holm med ett litet leende. Vår uppsättning blir en lekfull och fantasifull uppgörelse med de koloniala baksidorna av Shakespeares sagospel.

Fakta om regissören:
Staffan Valdemar Holm är en av Sveriges mest framstående regissörer och var teaterchef på Dramaten 2002–2008. Hans nära samarbete med scenografen Bente Lykke Møller har resulterat i drygt 100 uppsättningar – varav många på utländska scener.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Dramaten, Shakespeare, Stormen, Teaterkritik, Teaterrecension.

Teaterkritik: Mefisto på Dramaten – makalöst bra

17 februari, 2023 by Rosemari Södergren

Foto Sören Vilks

Mefisto
Av Ariane Mnouchkine efter Klaus Manns roman
Översättning Laura Buttler
Revideras översättning Lucas Svensson
Regi Natalie Ringler
Scenografi/ljus Lars Östbergh
SKostym Elin Hallberg
Musik och ljud Mikael Nilzén
Koreografi Roger Lybeck
Peruk och mask Johan Lundström, Anne-Charlotte Reinhold
Dramaturg Irena Kraus
Medverkande Danilo Bejarano, Magnus Erhner, Hamadi Khemiri, Melinda Kinnaman, Elin Klinga, Hulda Lind Jóhannsdóttir, Göran Martling, Hannes Meidal, Elias Wahldén, Pierre Wilkner.
Premiär på Dramatens stora scen 16 februari 2023

Mefisto är ett drama om en människa och ett teatersällskap som försöker orientera sig i en kaotisk och hotfull tid. Om små kompromisser som gör att man helt plötsligt befinner sig på andra sidan.
När onda saker händer och människor tiger och reagerar: är de medskyldiga eller kan de deklarera att de bara var en vanlig maktlös människa som ville överleva? Mefisto undersöker den frågan.

Huvudkaraktären är skådespelaren Hendrik Höfgen är en uppskattad skådespelare på den lokala teatern i Hamburg, men han längtar desperat efter det stora genombrottet och att få spela på teatrar Berlin. Just som hans egen karriär börjar få luft under vingarna och han fått vänner med kulturell status och till och med gift in sig i en författarfamilj tar Hitler makten och samhällsklimatet förändras över en natt.

Berättelsen bygger på en bok av Klaus Mann (son till författaren Thomas Mann). Klaus Mann tar tydlig ställning och menar att den som inte står emot förtrycket är en del av förtrycket.
Mefisto utspelar sig i Tyskland under sent 1920-tal. Klaus Mann lämnade Tyskland när nazisterna tog över 1933. Mefisto gavs ut 1936 och huvudkaraktären bygger på Klaus Manns tidigare vän, skådespelaren Gustaf Gründgens, som var Hermann Görings favorit och intendent för Preussisches Staatstheater i Berlin.

Vi får följa Hendrik som från början är socialist och vill slänga ut teatergruppens nazistsympatisör. Men när han får framgång spelar han för nazisterna.

Tiden känns igen, trots att det som skildras hände under 1920-talet fram till mitten av 1930-talet. I dagens värld med stora hot från både islamister och högerextrema som drivs av ideologier som vill ta bort vår demokrati kan vi se likheter. Små steg som rustar ned vår demokrati och yttrandefrihet har redan tagits. Att bränna en koran är ett uselt sätt att få igång en diskussion om kvinnoförtrycket i Iran och för den delen också i Sverige där Expressen i veckan avslöjade att muslimska kvinnor i Sverige inte kan gifta sig muslimskt om de inte har en man i släkten som godkänner hennes giftemål, en slag förmyndare. Men samtidigt är det skrämmande att på grund av rädsla för terrorister dras demonstrationsrätten in.

1920-talet i Berlin är känt för att vara en epok med mycket sexuellt utlevande, med bejakande av transsexualitet. Tiden präglades också av att arbetarklassen hade det svårt och tungt medan de rika bara blev rikare. Vi kan känna igen mycket av det. Också i vår tid just nu, mitt under inflation, blir det så tydligt att det är de rika som inte blir påverkade av sina beslut är de som sitter med makten i exempelvis Riksbanken. Så faran att högerextrema krafter eller islamistiska krafter spränger sig fram är inte helt otrolig i dagens samhälle.

Fenomenet att människor är medlöpare och inte vågar stå upp mot förtryck finns också i andra sammanhang. Det sker på arbetsplatser, i idrottsföreningar, i kyrkor och olika föreningar och organisationer. Det kan börja redan i skolan vid mobbning. Det dyker upp i sammanhang där det finns någon med makt som trycker ned personal eller elever. I sådana sammanhang tror jag de flesta någon gång fått ta ställning om de ska våga stå upp mot förtryckaren eller bara flyta med, hålla med för att inte själv råka ut för förtryckarens åtgärder.

Natalie Ringler, uppsättningen regissör säger:
– Det som händer politiskt i vårt land just nu finns hela tiden i bakhuvudet när jag jobbar med denna pjäs. Mefisto utspelar sig i en mycket speciell tid i vår historia. Jag tror att de som levde där och då upplevde att något var på väg att förändras för alltid. Den känslan delar vi med dem idag.

Berättelsen lyfts av en fantastisk ensemble. Det strålar av energi från skådespelarna. De flesta alternerar mellan två eller tre roller, vilket fungerar väl. Det var premiär men ändå kändes det väldigt samkört. Jag tycker de alla var strålande så jag lyfter inte fram någon, alla var helt enastående.

Teatergruppen i Hamburg där Höfgen är medlem i spelar cabaré, komedier där de driver med makthavarna som roffar åt sig med arbetarna knappt har mat på bordet. Det har fått sätta prägel på föreställningen, speciellt i första delen före paus, som emellanåt drar åt komedi. Jag tycker det fungerar. Det går att ta upp allvarliga saker och samtidigt ha humor och glimt i ögat. Lite saknar jag dock en förankring i Hendriks känslor och tankar när han tog steget till Berlin och när han såg vad som hände vänner till honom.

Ett stort plus för föreställningen också för att den inte förenklar allt. I teatergruppen finns en skådespelare som stöder nazisterna men som blir besviken när nazismen fått makt och inte verkar göra samhället bättre. Han trodde att nazism skulle få bort de gigantiska klyftorna mellan fattiga och rika, att kapitalister inte skulle kunna fortsätta öka sin rikedom. Om alla som stödde nazismen bara beskrivs som onda kommer vi aldrig att kunna hindra att något liknande sker igen.

Ett annat stort plus går till scenografi och ljussättning som tillsammans med ljudet är helt makalös. Måste ses helt enkelt.

Fakta om regissören:
Regissören Natalie Ringler har haft stora framgångar på Teater Galeasen med uppsättningar som Vår klass och Irakisk Kristus. 2021 tilldelades hon Svenska Dagbladets Thaliapris.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Dramaten, Mefisto, Teaterkritik, Teaterrecension

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Gå till sida 4
  • Gå till sida 5
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 68
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Lyssna: The Jesus and Mary Chain – Jamcod

Foto: Mel Butler The Jesus and Mary … Läs mer om Lyssna: The Jesus and Mary Chain – Jamcod

Förstklassiga psykedeliska resor bör värderas som ett krön i modern svensk musikhistoria – Bossebandet på Valand

25/11 2023 Valand i Göteborg … Läs mer om Förstklassiga psykedeliska resor bör värderas som ett krön i modern svensk musikhistoria – Bossebandet på Valand

Eldkvarn gör en ny och större avskedsturné

Sommarens två avskedskonserter med … Läs mer om Eldkvarn gör en ny och större avskedsturné

Flickor som försvinner kommer till Dramaten

Flickor som försvinner av Malin Axelsson … Läs mer om Flickor som försvinner kommer till Dramaten

Grattis årets vinnare av Augustpriset: Andrev Walden, Per Svensson, Oskar Kroon och Hanna Klinthage

Andrev Walden får Augustipriset för … Läs mer om Grattis årets vinnare av Augustpriset: Andrev Walden, Per Svensson, Oskar Kroon och Hanna Klinthage

Together For A Better Day – en musikalisk manifestation för unga människors psykiska hälsa och en hyllning till Avicii

Together For A Better Day på Avicii … Läs mer om Together For A Better Day – en musikalisk manifestation för unga människors psykiska hälsa och en hyllning till Avicii

Recension av tv-serie: En helt vanlig familj – trovärdig och mycket berörande

En helt vanlig familj Betyg 4 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: En helt vanlig familj – trovärdig och mycket berörande

TV-recension: Trolltider – legenden om Bergatrollet folkkär julkalender i SVT 2023 i ny spännande tappning.

Titel: Trolltider - legenden om … Läs mer om TV-recension: Trolltider – legenden om Bergatrollet folkkär julkalender i SVT 2023 i ny spännande tappning.

Filmrecension: Syndabocken – hopplös film

Syndabocken Betyg 1 Svensk biopremiär 24 … Läs mer om Filmrecension: Syndabocken – hopplös film

Recension av tv-serie: Squid Games – the Challenge – mer spännande än jag väntat mig

Squid Games: The Challenge Betyg … Läs mer om Recension av tv-serie: Squid Games – the Challenge – mer spännande än jag väntat mig

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
    • Kulturdebatt
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Balett
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Spela utan svensk licens
Få snabb tillgång till betting utan svensk licens med Trustly

Hitta och jämför casino utan svensk licens hos CasinoUtanGränser.se/casino-utan-licens/
nya casinon utan svensk licens
Hos casino-utan-svensk-spellicens.com hittar du de senaste spelsajterna som inte har licens i Sverige.
Jämför casino utan licens på onlinecasinos.se
Svenska casinobonusar
Shiba - urhunden med stil

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2023 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in