Huvudbandet Bright Eyes liksom förbandet First Aid Kit beskrivs bäst som talangfulla.
Den främsta anledningen till att Bright Eyes är ett så intressant liveband (ett så intressant band överhuvudtaget) är sättet sångaren Conor Obersts omisskänneliga vibrato lyckas fånga en känsla av desperation, ärlighet och hopplöshet som är väldigt enkel att relatera till.
Något annat som bidrar till stämningen under konserten är hur påtaglig publikens kärlek till bandet är – att Debaser Medis är helt slutsålt gör detta inte mindre effektfullt.
Konsertens känslosammaste ögonblick var nog när Conor Oberst fick sällskap av systrarna i First Aid Kit under Lua som framfördes precis innan extranumren.
En annan låt jag börjar gilla allt mer och mer är Shell Games som är en av de starkaste låtarna ifrån senaste skivan The People’s Key.
Ljudet hade en tendens att bli aningen otydligt under vissa låtar, vilket kan ha berott på att bandet (om jag räknade rätt) bestod av sju personer. Att Conor Oberst råkade välta mikrofonstativet och trassla in sig i sladdar ett flertal gånger var dock enbart charmigt.
Innan konserten avslutades med att Conor hoppade ut i publikhavet hann han med att lova att bandet skulle återvända till Sverige i sommar – det blir definitivt en konsert att se fram emot.
Kulturbloggen träffade bandet för en intervju som du kan läsa här.
Så här tyckte Aftonbladet och Expressen om konserten.
