• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Dan Ekborg

Musikalrecension: Spelman på taket – Dan Ekborg är alltigenom perfekt i rollen som mjölkbonden Tevye

25 augusti, 2019 by Rosemari Södergren

Spelman på taket
Baserad på Sholem Aleichems berättelser
Med särskilt tillstånd av Arnold Perl
Manus Joseph Stein
Musik Jerry Bock
Sångtexter Sheldon Harnick
Regi Ronny Danielsson
Koreografi Roger Lybeck
Musikaliskt ansvarig Joakim Hallin
Scenografi Lars Östbergh
Kostym Annsofi Nyberg
Ljus Mikael Kratt
Mask Katrin Wahlberg
Premiär i Dansens Hus, Stockholm 24 augusti 2019

Magiskt, starkt, helgjutet, enastående och Dan Ekborg är alltigenom briljant som mjölkbonden Tevye. Det är som om rollen väntat på att just Dan Ekborg ska träda in i den.

Liksom en spelman på ett tag måste trixa och kämpa för att hålla balansen, lika utmanande är det för den judiske familjefadern Tevye att få ihop tillvaron då allt verkar vara på väg att förändras och rasa. En känsla som många, förmodligen de flesta, kan associera till.

Spelman på taket är en underbar berättelse, en av de stora musikalerna med den världskända sången “Om jag hade pengar”. När nu Stockholms stadsteater sätter upp den i regi av Ronny Danielsson i Dansens hus är det helt underbart: musiken, koreografin, dansarna, skådespelarna – allt så välgjort och samspelt. Föreställningen tar tre timmar (med en paus) men inte ens sekund känns seg eller långsam. Tiden flyger iväg och jag vill se den igen, en gång till.

Mjölkbonden Tevye är kluven mellan sin tradition och sin kärlek för sina fem döttrar. Deras judiska grupp har levt i den lilla fiktiva ryska småstaden Anateva sida vid sida med majoritetsbefolkningen ryssarna i hundratals år. Genom att hålla fast vid sina traditioner har gruppen lyckats överleva. men sakta men säkert närmar sig hotet från omgivningen. Det är flera hot. Nya värderingar om kvinnors rättigheter gör att Tevyes döttrar själva vill välja sin blivande make medan Tevye förväntar sig att han som familjens överhuvud ska bestämma vem de ska gifta sig med. Samtidigt kommer rapporter om fler och fler byar som rensats av judar.

Musikalen “Spelman på taket” Spelman på taket är en stark och tyvärr evigt aktuell berättelse om människans behov av traditioner för att hålla den nya tiden och andra hot mot sammanhållningen ifrån sig. Och om den unga generationens behov av att bryta med samma traditioner. Konflikten mellan den trygghet traditionen ger och hur traditionen utmanas av samhällets utveckling är klassisk. Det är något som många kan relatera till. Förföljelse av folkgrupper sker också i vår tid i många olika delar av världen och grupper som tvingats emigrera. Ett sätt att klara den nya situationen kan vara att försöka bevara sina traditioner, som ibland kommer i konflikt med den nya omvärldens värderingar.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet berättar om bakgrunden till den utsatta situation som de östeuropeiska judarna befann sig i under decennierna kring år 1900, den tid som musikalen skildrar:
Situationen hade sina rötter i medeltiden då engelska, franska och tyska furstar och kungar förföljde sina judiska folkgrupper, då öppnad östeuropeiska härskare sina bygder för flyktingarna. Men efter att de östeuropeiska judarna efter att ha levt tämligen ohotade i hundratals år utsattes de för brutala vågar av repression. Den första stora pogromen i Ryssland inträffade i Odessa 1821 och det blev vida värre under seklets andra hälft.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Dan Ekborg, Dansens Hus, Musikal, Musikalkritik, Recension, Stockholms stadsteater, Teaterkritik

Pia Johansson och Dan Ekborg återförenas i musikalen Spelman på taket hösten 2019

28 november, 2018 by Redaktionen

Med en serie oförglömliga uppsättningar på Stockholms stadsteater 2005-2013 skrev Dan Ekborg och Pia Johansson in sig i svensk teaterhistoria som ett av landets absoluta radarpar. Nu är det officiellt att de återförenas i Kulturhuset Stadsteaterns stora musikalsatsning hösten 2019 – Spelman på taket på Dansens Hus.

Ett pressmeddelande berättar:
– Jag har sökt efter möjligheten att få para ihop detta legendariska radarpar på nytt! Det som Dan och Pia gjorde tillsammans i fem uppsättningar på Stockholms stadsteater träffade alltid rakt i hjärtat. 2019 får vi äntligen se dem tillsammans igen, när denna fantastiska musikal, Spelman på taket, får premiär. Och på en legendarisk stadsteaterscen dessutom, säger Anna Takanen, Teater- och scenkonstchef på Kulturhuset Stadsteatern.

Spelman på taket får premiär 24 augusti 2019 på Dansens Hus – en av de spelplatser som Kulturhuset Stadsteatern flyttar till under renoveringen av teater- och kulturhuset vid Sergels torg. När Stockholms stadsteater invigdes med pompa och ståt 1960 var det på Folkets Hus vid Norra Bantorget på Wallingatan, nuvarande Dansens Hus. Spelman på taket kommer att regisseras av Ronny Danielsson som har satt upp en lång rad musikaler på Kulturhuset Stadsteatern med stor framgång. I rollerna som Tevye och Golde ser vi alltså Dan Ekborg och Pia Johansson. Senast de spelade mot varandra var 2013 i teaterversionen av Woody Allens film En midsommarnatts sexkomedi: ”Dan Ekborg och Pia Johansson överglänser Woody Allen och Mia Farrow”, skrev Aftonbladet då, och i DN kunde man läsa: ”Dan Ekborg och Pia Johansson som efter flera lyckade samarbeten har blivit Stadsteaterns svar på Ginger och Fred passar replikerna mellan sig som vore de tennisbollar, minst lika lekfullt och bitskt som i ”Vem är rädd för Virginia Woolf”.

Allra första gången de arbetade tillsammans på Stadsteatern var 2005 i Lars Rudolfssons Tolvskillingsoperan, som blev en av Stadsteaterns långkörare med hela 105 utsålda föreställningar. Men det var med sina oförglömliga rolltolkningar av George och Martha i Vem är rädd för Virginia Woolf? 2008 som de verkligen skrev teaterhistoria tillsammans: ”jag minns inget par som lyft en klassiker och laddat om den igen som (Sofia Jupithers) Martha och George. Pia Johansson och Dan Ekborg gör svensk teaterhistoria.” Sa man i Eldorado, Sverige Radio P2. ”Pia Johansson och Dan Ekborg åstadkommer storverk”, skrev DN.

Två år senare, 2010, gav de tillsammans ett uppseendeväckande smakprov på det kommande samarbetet, Sommarnattens leende, med en Hollywoodkyss på Guldbaggegalan: ”Att rollbesätta med Pia Johansson som den luttrade skådespelerskan Desirée Armfeldt och Dan Ekborg som den lätt uppgivna advokat Egerman, är som väntat en stjärnsmäll (och nu fick Hollywoodkyssen på Guldbaggegalan sin förklaring).” Expressen.

De har förutom ovan nämnda, även spelat mot varandra i En midsommarnattsdröm (2006, regi Alexander Mørk-Eidem).

Pia Johansson kom till Stockholms stadsteater 1985 (Sanning och konsekvens) och har medverkat i totalt 62 uppsättningar som skådespelare. Hon har även skrivit och regisserat ett antal uppsättningar.
Dan Ekborg gjorde sin första roll på Stockholms stadsteater 1978 (praktikant) då teatern låg på Wallingatan (nuvarande Dansens hus). Listan över deras oförglömliga rollprestationer även i pjäser där de inte spelat mot varandra är lång för dem båda. Här ett axplock:

Pia Johansson: Molly i I lusthuset (1988), Mrs Clackett i Rampfeber (2007), Petra von Kant i Petra Von Kants Bittra Tårar (2008), Kerstin i Lärare För Livet (2009), Narren i Trettondagsafton (2010) och Maria i Marias Testamente (2013).

Dan Ekborg: Peer Gynt (2007), Puntila/Matti (2009), högkomiker Sandon i jubileumsföreställningen Aniara (2010), Orgon i Tartuffe (2011), Dan i Next To Normal (2012), Billy Flynn i Chicago (2014) och nu senast Philip Henslowe i Shakespeare In Love som fortfarande spelar på stora scenen och som får nypremiär på dansen hus våren 2019.

Spelman på taket är en gripande, varm och humoristisk berättelse om en värld i gungning. Det är en ständigt aktuell berättelse om människans behov av traditioner för att hålla den nya tiden och andra hot mot sammanhållningen ifrån sig. Och om den unga generationens behov av att bryta med samma traditioner.

”Om jag hade pengar” sjunger den fattige mjölkbonden Tevye. Men pengar har han inga däremot fem upproriska döttrar som har egna idéer om sina liv. Till exempel vem de ska gifta sig med. Tevye och hans fru Golde älskar varandra. Rena turen eftersom ingen frågade efter deras åsikt när äktenskapsmäklerskan och deras föräldrar bestämde att det skulle bli just de två. Så har traditionen alltid sett ut bland den judiska befolkningen i deras lilla by på den ryska landsbygden. Men nu har den nya tiden även nått hit. Världen som Tevye känner den är på väg att försvinna. Och det är bara början.

SPELMAN PÅ TAKET
PREMIÄR 24 AUGUSTI 2019 DANSENS HUS
Manus: Joseph Stein
Musik: Jerry Bock
Sångtexter: Sheldon Harnick

Baserad på Sholem Aleichems berättelser
Med särskilt tillstånd av Arnold Perl
Producerad i New York av Harold Prince
Ursprunglig regi och koreografi: Jerome Robbins
Uppförs med tillåtelse av Music Theatre International (Europe)
Regi Ronny Danielsson
Koreografi Roger Lybeck
Musikaliskt ansvarig Joakim Hallin
Scenografi Lars Östbergh
Kostym Annsofi Nyberg
Ljus Mikael Kratt
Mask Katrin Wahlberg

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: Dan Ekborg, Dansens Hus, Kulturhuset stadsteatern, Musikal, Pia Johansson, Scenkonst, Stockholm

Chicago – bländande och glittrande med en övertygande korrumperad Dan Ekborg

20 september, 2014 by Rosemari Södergren

chicago

Chicago
Manus Fred Ebb, Bob Fosse
Musik John Kander
Sångtexter Fred Ebb
Översättning Calle Norlén
Baserad på pjäsen “Chicago” av Maurine Dallas Watkins
Regi och koreografi Roine Söderlundh
Scenografi Viktor Brattström
Kostym Lars Wallin
Musikaliskt ansvarig Joakim Hallin
Kapellmästare Maria Kvist
Ljus Palle Palmé
Ljud Oskar Johansson
Mask Katrin Wahlberg
Stockholms stadsteater
Premiär 19 september 2014

Chicago fick stående ovationer på premiären. Det är självklart. Föreställningen är bländande och glittrande med bra musik av en skicklig orkester, duktiga dansare, snygg scenografi, eleganta kostymer och duktiga skådespelare. Jag är nöjd, men samtidigt inte berörd. Allt är välgjort och skickligt men ändå saknar jag något. Den musikal som senast på Stadsteaterns scen grep tag i mig var “Next to Normal” och det är väl inte direkt rättvist att jämföra dessa två. “Next to Normal” kröp under skinnet på mig. “Chicago” är ju en helt annan berättelse, helt annan handling. I dagens samhälle där musikvärlden fortfarande domineras av män var det ett extra plus att hela orkestern bestod av kvinnor. Passande eftersom en stor del av handlingen utspelas i ett kvinnofängelse och orkestern var på scen hela tiden, ena delen på markplan till höger på scenen och andra halvan upphöjd på ett sidotak till vänster.

“Next to Normal” skildrade människor som det var lätt att identifiera sig med, människor som drabbats av de tragedier vi alla kan utsättas för medan det i “Chicago” handlar om två mördare som inte på något sätt ångrar vad de gjort och en vidrig men skicklig försvarsadvokat som inser att allt är showbiz och går att manövrera.

Dan Ekborg i rollen som Billy Flynn, försvarsadvokaten, bär rollen och kostymen träffsäkert. Han blir mer och mer av mina absoluta favoriter inom musikalgenren, i Dan Ekborg växer skådespelskonsten samman med musikalens uttryck. Det är lätt att tro på honom som denna självmedvetne och manövrerande jurist som aldrig förlorar sina mål.

“Chicago” utspelar sig i 1920-talets brottsbesudlade och korrumperade Chicago, i en tid då nyhetsredaktionernas reportrar var som gamar. Allt gick snabbt och det som var största nyhetsrubrikerna ena dagen var bortglömt för nästa stora nyhet några timmar senare. Lisa Nilsson som Roxie Hart som sköt ihjäl sin älskare drömmer om att bli känd, utan att egentligen vara duktig på något som kan göra henne känd. På så sätt går hon förstås att identifiera sig med i dagens värld, i dokusåpornas tidevarv.

Berättelsen i “Chicago” bygger på en sann historia. Den skrevs ursprungligen som en teaterföreställning den kvinnliga reportern Maurine Watkins som skrev om brott på Chicago Tribune. Hon bevakade fallen med den frånskilda societetskvinnan och cabaretsångerskan Belva Gaertner vars döde pojkvän hittades i hennes bil och Beulah Annan som sköt ihjäl sin älskare. Både Beulah Annan och Belva Gaertner frikändes, trots överväldigande bevis om skuld.
Enligt kulturjournalisten Göran Everdahl är skeendet i verkligheten komprimerat i pjäsen men ändå skildrat utan överdrifter. Han skriver: Scenerna som den där Roxie visar benen för juryn, eller poserar för pressfotografer tillsammans med åklagaren under pågående korsförhör, är hämtade direkt från Beulah Annans rättegång.

chicago-0765Pjäsen “Chicago” blev en skandalsuccé i Broadway 1926 men den blev också attackerad för att vara tarvlig, omoralisk och hädisk. När författarinnan dog 1969 blev scenrättigheterna tillgängliga och Bob Fosse kunde skriva om den till en musikal. Fosse hade själv växt upp i Chicago under depressionsåren och kunde känna igen sig i den tid som skildras.

Att se en klassisk musikal sättas upp i Sverige är alltid intressant, tycker jag. “Chicago” är absolut sevärd – även om den inte berör mig, det är svårt att känna med någon karaktär och svårt att identifiera sig med någon. Fast själva atmosfären kan ha något att säga idag också.

Stadsteaterns uppsättnings koreograf Roine Söderlundh säger:
– Chicago är en pjäs som är ständigt aktuell. Särskilt i vår tid då alla vill bli kändisar och då brott verkar löna sig på ett obehagligt sätt.

Dräkterna är en av föreställningen stora behållningar. Bakom kostymernas utstrålning av glamour, dekadens och skitighet ligger Lars Wallin som 1995 fick det prestigefyllda modepriset Guldknappen.

Några scener stack ut extra och allra starkast var nog scenen då Dan Ekborgs försvarsadvokat har den mordmisstänkte Roxie i knät som en buktalare inför den församlade indignationspressen. Dan Ekborgs entréscen var också en av de stora behållningarna.

Självklart är ensemblen duktig med skickliga dansare och Lisa Nilsson och Sharon Dyall som de två mordåtalade Roxie och Velma liksom Kajsa Reingardt som Mama Morton får rejäla applåder.

Två av flera duktiga i ensemblen som stack ut extra var också David Inghamn i rollerna som Fred Casey och C. Killik som den kvinnliga skandaljournalisten Mary Sunshine.

MEDVERKANDE PÅ SCENEN
Roxie Hart Lisa Nilsson
Velma Kelly Sharon Dyall
Velma Kelly 19/10, 30/11 Linda Olsson
Billy Flynn Dan Ekborg
Amos Hart Fredrik Lycke
Mama Morton Kajsa Reingardt
Mary Sunshine C. Killik
Fred Casely David Inghamn
Liz Tove Edfeldt
Annie Elin J. Kortesalmi
June Lisette Pagler
Hunyak Elisabet Carlsson
Mona Linda Olsson
Dra-åt-helvete-Kitty Nina Pressing
Kommissarie Fogarty, fl roller Niklas Hjulström
Harry m fl roller Andreas Vilsmyr
Harrison m fl roller James Lund
Jury m fl roller Patrik Riber
Notarie m fl roller Zain Odelstål
Biträde m fl roller Denny Lekström
Dansare m fl roller Anna Ståhl
Dansare m fl roller Hannah Ohlsson
Dansare m fl roller Anne Marit Tynes
–
Musiker Maria Kvist
Musiker Lina Lövstrand
Musiker Ingalill Högman
Musiker Peter Fredman
Musiker Mimmi Hammar
Musiker Christine Carlsson
Musiker Patrik Skogh
Musiker Elin Andersson
Musiker Malin-My Wall
Musiker Anna Lund
Musiker Barbro Lindkvist
Musiker Felisia Westberg

Fotograf: Petra Hellberg

chicago-0525

chicago-1849

chicago-2840

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: Chicago, Dan Ekborg, Kulturhuset Stockholm, Lisa Nilsson, Musikal, Scenkonst, Sharon Dyall, Stockholms stadsteater

Next to normal på Stadsteatern – stark upplevelse och enastående ensemble

29 september, 2012 by Eva Gustin

Next to normal
Stockholms stadsteater
Premiär den 21 september 2012

Broadwaymusikalen Next to normal från 2008 tilldelades 2010 år Pulitzerpris. Stockholms stadsteaters uppsättning lever definitivt upp till de förväntningar som priset kan medföra.

Next to normal är nog den mest känslomässigt starka teaterföreställning jag upplevt. Efter en lite lättsammare inledning drogs man snabbt och brutalt in i skeendet och känslorna och det var inte bara jag som gick ut i pausen skakad och tårögd.

Pjäsen handlar om en familj som lever i ett långvarigt kristillstånd. Mamma Diana har diagnosen bipolär, pappa Dan har tagit på sig rollen att vara den starka och dottern Natalie kämpar för att inte känna efter för mycket och tappa greppet om tillvaron. Alla väjer de för sanningen på olika sätt.

Regissören Lisa Ohlin har fått en enastående ensemble att arbeta med. Lisa Nilsson har inte bara en fantastisk röst utan gestaltar den sköra Diana på ett känsligt och övertygande sätt. Dan Ekborg lyckas ge den på ytan tråkiga och torra maken Dan ett djup, som inte syns, och smärtan som han förnekar lyser igenom den tillkämpat trygga fasaden.

Albin Flinkas är med sin charm och varma utstrålning perfekt som pojkvännen Henrik, den mest ”normala” karaktären i pjäsen. Fredrik Lycke personifierar en krass människosyn i de pillerfrälsta dr Frisk och dr Galén. De mer okända talangerna Anna Hansson och Bruno Mitsogiannis imponerar också, både med starka sångprestationer och med sitt skådespeleri.

Uppsättningen är i sin helhet väldigt väl genomförd, allt från scenografin till kostymen och förstås musiken. Musiken, som är en blandning mellan rock, pop och musikal, förstärker känslorna samtidigt som den lyfter föreställningen när det blir för tungt. Musikerna sitter synliga på scenen, på båda sidor om familjens hus: väna stråkar till vänster och lite tyngre gitarr, bas, trummor och keyboard till höger.

Next to normal lyfter viktiga frågor, speciellt i dagens prestationssamhälle: Vad är normalt? Var går gränsen mellan normalt och sjukt? Vilka känslor bör medicineras bort?

Egentligen handlar pjäsen om två var för sig svåra problem. Dels om hur de närstående påverkas när en familjemedlem har psykiska problem, dels om hur ett trauma eller en sorg som inte bearbetas kan bryta ned en hel familj. Men i den här familjen går problemen samman och går inte att särskilja.

Men, som Diana upptäcker mot slutet av pjäsen, så sitter nog inte roten till hennes ångest i hennes hjärna eller kropp, utan i hennes själ. Då hjälper det inte med mediciner eller elchocker. Det sitter djupare än så.

Lisa Ohlin säger i programmet:

Next to Normal handlar för mig om kärlek. Att våga älska sin nästa. Att våga älska och hedra minnet av dem som inte längre finns med oss. Att våga bli älskad för den man är, med sina sjukdomar. Att älska sina barn utan att kräva någonting i gengäld. Om inte annat, att lära sig älska sig själv.

Även om Next to normal understundom känns allt för sorglig så slutar föreställningen ljust, med ett försiktigt hopp – ett hopp om ett nästan normalt liv.

Medverkande:

Diana Lisa Nilsson
Gabriel Bruno Mitsogiannis
Dan Dan Ekborg
Natalie Anna Hansson
Henrik Albin Flinkas
Dr Frisk/Dr Galén Fredrik Lycke

Kapellmästare Joakim Hallin
Andreas Landegren
Musiker Hanna Helgegren
Ulric Johansson
Dan Strömkvist
Mattias Torell
Anna Wallgren

Manus och sångtexter Brian Yorkey
Musik Tom Kitt
Översättning Calle Norlén
Regi Lisa Ohlin
Scenografi Lars Östbergh
Kostym Annsofi Nyberg
Koreografi Roger Lybeck
Ljus William Wenner
Projektioner Hobi Jarne
Nils Fridén
Ljud Tomas Florhed
Niklas Nordström
Musikaliskt ansvarig Joakim Hallin
Repetitör Andreas Landegren
Mask Katrin Wahlberg

Foto: Petra Hellberg

Se recensioner i Teatermagasinet, DN och SvD.

Läs även andra bloggares åsikter om Next to normal, Lisa Nilsson, Dan Ekborg, Albin Flinkas, Stockholms stadsteater, bipolär sjukdom

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: Albin Flinkas, Dan Ekborg, Lisa Nilsson, Musikal, Stockholms stadsteater

Dan Ekborg lämnar ensemblen till Etienne Glasers tolkning av Till Damaskus

3 april, 2012 by Redaktionen

Den planerade premiären Till Damaskus av August Strindberg är framflyttad till år 2013, berättar Stockholms Stadsteater i ett pressmeddelande:
Anledningen är att regissören Etienne Glaser och huvudrollsinnehavaren Dan Ekborg har alltför olika uppfattningar om August Strindbergs pjäs.
−Sådant kan hända, det hör till ovanligheterna och bör respekteras, säger Benny Fredriksson, teaterchef/ VD på Stockholms stadsteater
.

Premiären av Stockholm Stadsteaters uppsättning av Till Damaskusvar planerad till den 14 maj, 100-årsdagen av August Strindbergs bortgång. Etienne Glaser får fortsatt förtroende och kommer även att regissera den kommande uppsättningen 2013.

Olof Palme – en pjäs från Sverige ersätter Till Damaskus under vårens spelperiod.

Dan Ekborg hoppas av ensemblen till Etienne Glasers version av Till Damaskus. Däremot medverkar Dan Ekborg som planerat i Next to normal som har premiär den 21 september. De regisseras av Lisa Ohlin.

Till Damaskus spelas också på Dramaten, i regi av Karl Dunér, där den hade premiär den 31 mars. Teatermagasinet berättar om den föreställningen och här recenserade Kulturbloggen den.

Relaterat:
Teatermagasinet och Kulturnyheterna.

Läs även andra bloggares åsikter om Dan Ekborg, Etienne Glaser, Strindberg, Stockholms stadsteater

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: Dan Ekborg, Etienne Glaser, Stockholms stadsteater, Strindberg

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Goplay
Casino utan svensk licens

Nytt

Filmrecension: The Swedish Way – ett historiskt dokument som visar det svenska misslyckandet i all sin tragik

The Swedish Way Betyg … Läs mer om Filmrecension: The Swedish Way – ett historiskt dokument som visar det svenska misslyckandet i all sin tragik

Kulturarv riskerar att gå under i pandemins kölvatten

Längs Sveriges kuster görs en viktig del … Läs mer om Kulturarv riskerar att gå under i pandemins kölvatten

Filmer du inte vill missa: The Swedish Way, Tove, Flee och The Man Who Sold His Skin

Svenska Filminstitutet och … Läs mer om Filmer du inte vill missa: The Swedish Way, Tove, Flee och The Man Who Sold His Skin

Lyssna: Foo Fighters – Waiting On A War

Foo Fighters har släppt ”Waiting On A … Läs mer om Lyssna: Foo Fighters – Waiting On A War

Henrik Schyfferts “Spring Uje spring” får Svenska Filmkritikers pris för bästa film 2020

Svenska Filmkritikerförbundet tilldelar … Läs mer om Henrik Schyfferts “Spring Uje spring” får Svenska Filmkritikers pris för bästa film 2020

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in