• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Brasilien

Filmrecension: Jordens salt – ett mästerverk

24 juni, 2015 by Rosemari Södergren

jordenssalt

Jordens salt – en resa med Sebastião Salgado
Betyg 5
Premiär 31 juli 2015 på svenska biografer
av Juliano Ribeiro Salgado och Wim Wenders, Frankrike

En film om en äldre man, skapad av en äldre man – det är rätt tröttsamt att män alltid ska vara i centrum – men det spelar ingen roll att det är så med den här filmen. Den här helt enkelt ett mästerverk i alla fall.

Fotografen Sebastião Salgado har de senaste 40 åren rest över kontinenterna i mänsklighetens föränderliga fotspår. Han har bevittnat några av de mest avgörande händelserna i vår närhistoria; internationella konflikter, svält och utvandring. Tillsammans med Salgados son Juliano följer Wim Wenders den legendariske fotografen när han inleder han ett nytt stort projekt, där han med kameran upptäcker orörda områden, vilda djur och växter och grandiosa landskap.

Vi får se Sebastião Salgado resa genom livet och vi får se sidor av världen som vare sig han själv eller vi skulle vilja se, egentligen. Det finns så mycket ondska, så mycket våld, så många tragedier i fotspåren efter krig och konflikter.

Sebastião Salgado föddes 1944 och växte upp på en gård i Brasilien. Gården var en lummig plats med grönska av träd och där levde fåglar och djur. När han utmattad och deprimerad efter att med kameran skildrad så många av världens krigshärdar flyttade hem till sin barndomsbygd hade den förvandlats till öken. Där fanns inga träd, inga fåglar, inga djur.

En dag beslutade han tillsammans med sin fru att återplantera träd och låta en skog växa upp på nytt. Det blev en framgång som gav dem kraft och mod att fortsätta. Sedan 1990-talet är de båda aktiva i arbetet med att återplantera regnskog i Brasiliet.

2004 startade Salgado sitt stora projekt Genesis, en kärleksförklaring till jorden och människans ursprung. Genesis visades på Fotografiska i Stockholm hösten 2014.

Nu kommer dokumentärfilmen om Sebastião Salgado och hans resa världen runt och genom livet. Det är en stark film, en stor film, en film som berör och inte går att glömma. Den är vacker, den är storslagen, den känns äkta.

Wim Wenders, som belönades med Guldpalmen vid Filmfestivalen i Cannes år 1985 för filmen Paris, Texas, är också de perfekta regissören att skapa en film som skildras en sådan legendarisk fotograf.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Brasilien, Filmrecension, Jordens salt, Sebastião Salgado, Wim Wenders

Filmrecension: Varje gång jag ser dig – en vacker och naturlig kärlekshistoria

31 oktober, 2014 by Rosemari Södergren

the_way_he_looks

Varje gång jag ser dig
Betyg 4
Regi Daniel Ribeiro
Går upp på svenska biografer 21 november 2014
Visas på Stockholm film festival

Det här är nog den vackraste kärleksberättelsen jag sett på film på länge. Huvudkaraktären är femtonårige Leonardo, kallad för Leo, som lever i São Paulo i Brasilien. Han är blind sedan födseln men går i en vanlig klass. Det fungerar si så där. Han är duktig och klarar studierna men några av klasskamraterna är elaka och stör sig på ljudet när han knackar på sin skrivmaskin för blindskrift när han antecknar under lektionerna. Han blir mobbad av några av klasskamraterna men har en mycket god vän i klasskamraten Giovana.

Leo och Giovana har känt varandra sedan de var små och hon följer honom hem efter skolan varje dag och hjälper honom att låsa upp grinden. De har vuxit samman och är oerhört nära vänner. Men en dag kommer en ny kille i klassen, Gabriel med lockigt mörkt hår och som både Giovana och andra tjejer blir förälskade i. Gabriel är snygg, charmig och har ett stort hjärta och en varm personlighet. Han blir vän med Leo också och börjar följa honom hem. Det blir något av ett triangeldrama, Giovana vet inte hur hon ska känna när hennes bästa vän sedan barndomen fått en annan nära vän.

Filmen känns så äkta. De unga skådespelarna är duktiga, naturliga och trovärdiga. I filmens inledning ligger Leo och Giovana och slöar vid en simbassäng och de samtalar om hur lata de känner sig och om att bli kysst och längta efter passion och dramatik, en samtal som mellan vilka två tonåringar som helst – ändå är det något som verkar konstigt, det är något med Leos ögon. De följer inte med i samtalet på ett naturligt sätt. Varför förstår vi i kommande scen när han sitter och äter middag med sina föräldrar och vi inser att han är blind.

Relationen mellan Leo och föräldrarna är en annan del i berättelsen som griper mig starkt. Leo är 15 år och vill inte vara så översbeskyddad som han är. Han vill kunna åka med på lägerskola och han drömmer till och med om att kunna studera utomlands som utbytesstudent. Han är femton år och som alla tonåringar börjar han vilja stå på egna ben och göra uppror mot sina föräldrar. Föräldrarna älskar honom och vill hans bästa men vågar inte släppa honom lika fritt som de skulle gjort om han inte varit blind.

”Varje gång jag ser dig” eller som den heter på engelska ”The Way He Looks” är en fint berättad historia. Den visar att många av oss inte förstår hur livet är för den som inte ser, den visar hur mycket som är uppbyggt på att vi har alla fem sinnena – men den visar också på vilken styrka Leo har och hur han är som vilken tonåring som helst. Att vara blind betyder bara att inte se med ögonen, det betyder inte att vara annorlunda på något annat sätt.

Det är en fin berättelse, men inte gråtmild och inte för söt utan som ett stycke verklighet – och det var länge sedan jag såg en så vacker och naturlig kärleksfilm om unga människors kärlek. Att det är två pojkar som blir förälskade i varandra är liksom inte det viktiga, tycker jag. Det är bara naturligt. Och vackert.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Brasilien, Daniel Ribeiro, hbtq-frågor

Titta: The Jesus and Mary Chain-konsert i Brasilien

27 maj, 2014 by Jonatan Södergren

jamc

The Jesus and Mary Chain är precis hemkomna från en visit i Sydamerika. Deras spelning på Cultura Ingelsa Festival i São Paulo, Brasilien filmades och går nu att se i sin helhet en bit längre ned i det här inlägget. Följande sexton låtar framfördes:

Snakedriver
Head On
Far Gone and Out
Between Planets
Blues From a Gun
Teenage Lust
Sidewalking
Cracking Up
All Things Must Pass
Some Candy Talking
Happy When It Rains
Halfway to Crazy
Just Like Honey

The Hardest Walk
Taste of Cindy
Reverence

Arkiverad under: Musik Taggad som: Brasilien, The Jesus and Mary Chain

Tropa de Elite 2, recension

27 juli, 2011 by Rosemari Södergren

Titel: Tropa de elite 2
Betyg: 4
Premiär: 29 juli 2011

Tropa de elite 2 är en slags uppföljning och fördjupning av Tropa de Elite, en brasiliansk film som släpptes 5 oktober 2007.

Tropa de Elite handlade om BOPE, en elitgrupp inom militärpolisen i delstaten Rio de Janeiro och bygger på verkliga händelser i slumområden i Rio de Janeiro. Tungt beväpnande knarkligor härskar i samarbete med korrumperade poliser. Militärpoliserna anser sig vara rättrådiga och goda människor och de tar sig rätten att avrätta och skjuta ihjäl såväl knarkkungar som langare och korrumperade poliser. Filmen vann Guldbjörnen vid Filmfestivalen i Berlin 2008.

Tropa de Elite 2 är en slags fortsättning. Livet har gått vidare och händelserna utspelar sig i nutid. Personerna har åldrats och huvudkaraktären, Kapten Nascimento (spelas av Wagner Moura) blir chef för säkerhetstjänsten och hans son har blivit tonåring. Hans fru har lämnat honom och är tillsammans med en politisk aktivist på vänstersidan, för mänskliga rättigheter.

Tropa de Elite 2 är inspelad och ihopklippt på samma sätt som den första filmen, på ett sätt som gör att den känns som delvis dokumentär, med fladdriga klipp och sneda bilder emellanåt och färgsatt med i brungrumliga färgtoner. Kapten Nascimento är filmens berättarröst, precis som i den första filmen.

Första filmen var skrämmande i sin skildring av de fascistiska ideal som präglar elitstyrkor som BOPE. I Tropa de Elite 2 blir denna skildring ännu otäckare, för nu är det inte bara militärstyrkorna som tar sig rätten att härska över liv och död. BOPE har nämligen varit framgångsrika och knarklangarna har minskat och knarkkungarna förlorat inkomster. När knarkmaffian inte längre kan betala de korrumperande poliserna bryts jämvikten och poliserna ser ingen anledning att skydda knarkbrottslingarna. Istället tar poliserna över annan verksamhet i slumområdena och ser till att få extra inkomster på andra sätt, genom del av avgifter för kabel-tv, Internet med mera. Poliserna blir en form av härskare i sina bostadsområden och blir mycket attraktiva för politiker, som behöver röster. En komplicerad härva av mutor och korruption växer. Poliser kan avgöra en politikers framgång.

Tropa de Elite 2 är ingen enkel film och den skildrar ett Brasilien där rika inte blir åtalade för knarkbrott, där de fattiga lever under usla förhållanden i en slum vi knappt kan föreställa oss och kriminaliteten ökar explosionsartat och där politiken till stor del är korrumperad.

Filmen är rätt nattsvart eftersom det är så många som griper till våld och anser sig ha rätt att göra det, poliser, militärpoliser, kriminella. Men det finns glimtar av hopp bland de människorättsaktivister som finns, fast de är rätt maktlösa.

TROPA DE ELITE 2 är Brasiliens största biosuccé hittills. De första två månaderna sågs den av drygt 10 miljoner personer. Det är en hård film, med mycket våld, men samtidigt har den något att berätta, den skildrar utvecklingen i ett av de länder som ekonomiskt expanderar som snabbast. Den är spännande men ger inte en förenklad bild i svart och vitt av människor. Att göra en uppföljare kan vara svårt men i det här fallet blir uppföljaren en sevärd fördjupning och skrämmande skildring av samhället i en av de mest kriminella städerna i världen.

Om filmen från filmbolaget:
Berättelsen om världens farligaste stad, Rio de Janeiro, fortsätter i TROPA DE ELITE 2. Gatorna är fortfarande lika osäkra, men de absolut farligaste brottslingarna finns nu bland politiker och högt uppe i poliskåren. Kapten Nascimento tvingas ifrågasätta sina lojaliteter och får se gamla vänner förvandlas till fiender – och vice versa.

Regi: José Padilha

I rollerna: Wagner Moura, Irandhir Santos, Seu Jorge m.fl.

Originaltitel: Tropa de Elite 2 – O Inimigo Agora é Outro

Längd: 1 tim 55 min

Brasilien, 2010

Läs även andra bloggares åsikter om Rio de Janeiro, Tropa de Elite 2, Brasilien, filmrecension, film

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Brasilien, Filmrecension, Rio de Janeiro, Scen, Tropa de Elite 2

Destination: Rio de Janeiro

26 april, 2009 by Redaktionen

När jag blev ombedd att skriva om min drömresa stod det antingen mellan exotiska länder jag aldrig tidigare besökt som Japan, Jamaica och Australien eller säkra kort som Lissabon, San Fransisco och London. Till slut bestämde jag mig för Rio de Janeiro. Varför?
[Läs mer…] om Destination: Rio de Janeiro

Arkiverad under: Scen Taggad som: Brasilien, Fotboll, Resor

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

Utländska casino med Zimpler
Hitta och jämför casino utan svensk licens hos CasinoUtanGränser.se/casino-utan-licens/


Vill du veta allt om casino utan svensk licens gå in på Casinofia
nya casinon utan svensk licens
Sugen på att testa nya casinon utan svensk licens? Gamers.nu/casino-utan-svensk-licens/ har all info du behöver innan du sätter igång.


Hos casino-utan-svensk-spellicens.com hittar du de senaste spelsajterna som inte har licens i Sverige.

Nytt

Bokrecension: En lockton i ödemarken av David Thurfjell – en bok för var och en som inte blundar för de existentiella frågorna

En lockton i ödemarken: om människans … Läs mer om Bokrecension: En lockton i ödemarken av David Thurfjell – en bok för var och en som inte blundar för de existentiella frågorna

Recension av tv-serie: Detektiven från Beledweyne – högsta betyg

Detektiven från Beledweyne Betyg 5 Visas … Läs mer om Recension av tv-serie: Detektiven från Beledweyne – högsta betyg

Teaterkritik: Beautiful Souls – drabbande och vackert performanceverk som lockar vardagszombien ut ur dimman

Beautiful Souls Av Tana … Läs mer om Teaterkritik: Beautiful Souls – drabbande och vackert performanceverk som lockar vardagszombien ut ur dimman

Filmrecension: Förlorade illusioner

Förlorade illusioner Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Förlorade illusioner

Dramatens höstprogram: Från Europa 1900-tal på 100 minuter, det äldsta bevarade dramat till nyskriven pjäs om den första rumpan

Hösten bjuder på Europas historia på 100 … Läs mer om Dramatens höstprogram: Från Europa 1900-tal på 100 minuter, det äldsta bevarade dramat till nyskriven pjäs om den första rumpan

Pontus Stenshäll tar sig an Kafka på Göteborgs stadsteater

Pontus Stenshäll tar sig an Franz Kafkas … Läs mer om Pontus Stenshäll tar sig an Kafka på Göteborgs stadsteater

Lena Endre samarbetar med Thomas Ostermeier på Dramaten i monologen Vox humana

Thomas Ostermeier står för regi i … Läs mer om Lena Endre samarbetar med Thomas Ostermeier på Dramaten i monologen Vox humana

Filmrecension: Dungeons & Dragons: Honor Among Thieves

Dungeons & Dragons: Honor Among … Läs mer om Filmrecension: Dungeons & Dragons: Honor Among Thieves

Finessrika arr genererar svindlande skönhet – PianoBasso i Frölunda Kulturhus

Frölunda Kulturhus 24/3 … Läs mer om Finessrika arr genererar svindlande skönhet – PianoBasso i Frölunda Kulturhus

Teaterkritik: Körsbärsträdgården på Dramaten i regi av Thalheimer – en satirisk historia

Körsbärsträdgården Av Anton … Läs mer om Teaterkritik: Körsbärsträdgården på Dramaten i regi av Thalheimer – en satirisk historia

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casinogringos
Jämför casino utan licens på onlinecasinos.se
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Balett
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 
Kurs i Lenormand med internationellt intyg

Shiba - urhunden med stil

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2023 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in