• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Bokrecension

Bokrecension: Ixelles av Johannes Anyuru – berör inte riktigt, för spretig

12 december, 2022 by Rosemari Södergren

Ixelles
Författare Johannes Anyuru
Utgivningsdatum 2022-09-16
Förlag Norstedts
ISBN 9789113121741

En roman om sorg och om samhällets klyftor och om falska nyheter eller troll. Jag har dåligt samvete för att jag inte kan stämma in i hyllningskören för denna Augustpris-nominerade roman av Johannes Anyuru. Romanen spretar för mycket och skulle kunna förbättras mycket om något av dess teman fick dominera tydligare. Romanen börjar med en inledningsrad på försättsbladet som är en hyllning till den muslimska gudomen. Med tanke på dödsdomarna i den islamska staten Iran mot människor som protesterar mot förtrycket av kvinnor känns det obehagligt med en sådan inledning. Det låser läsarens möjligheter till tolkning.

Jag tänker bland annat på hur författaren beskriver kommunikationen från de döda som för mig känns krystat. Även konflikten kring samhällets planering av att riva ett utsatt område känns förenklad. Huvudpersonen Rut lever ensam med sin son. Sonens pappa Mio dog tio år tidigare. Rut och Mio bodde i ett fattigt, nedslitet område. Men Rut har inte berättat för sin son att hon bott i det nedslitna området. Hon bor i ett finare området i Ixelles och har ett välbetalt arbete på en form av PR-byrå.

Samhället har beslutat att det fattiga, slemmiga området ska rivas för att något nytt ska byggas där. Den delen av berättelsen blev på sätt och vis extra aktuell i år där politiker föreslog att samhället ska försöka blanda befolkningar bättre, så att utsatta grupper inte bor åtskilda från andra grupper som har kommit in i samhället. Jag kan inte alltid hålla med författare som i detta fallet Anyuru som tydligt verkar mena att det är förfärligt för människor att behöva flytta från ett slumområde. Jag kan inte hålla med om att det är en katastrof att flytta över huvudtaget. Det finns många filmer och böcker som skildrar hur synd det är om människor som måste flytta från en plats där de bott i tio generationer. Men att flytta för ett jobb skull, flytta för kärlekens skull eller för studier eller för att flytta till något som är mindre slum, det kan vara något bra. Människor har flyttat i alla årtusenden.

Ixelles är namnet på ett område i huvudstadsregionen Bryssel i Belgien. Ur wikipedia:
Ixelles är en av de 19 kommunerna i huvudstadsregionen Bryssel i Belgien. Ixelles gränsar till kommunen Bryssel i söder-sydost och är helt sammanvuxen med Bryssels innerstad. Den har cirka 87.600 invånare (2020). Ixelles, som ligger nära såväl innerstaden som EU-kvarteren i östra Bryssel, har en relativt hög andel icke-belgiska EU-medborgare bland sina invånare.
Kommunen innehåller områden av bebyggelse- och invånarmässigt olika karaktär. Étangs d’Ixelles med sina dammar och grönområden utgör ett vackert område med jugendhus och ambassadörsresidens, och här finns några av Brysselområdets dyrare bostadskvarter. En annan del, Matonge, döpt efter en marknadsplats i Kinshasa i Kongo-Kinshasa, är dominerad av invandrare av afrikanskt ursprung och karaktäriseras av mycket låg medelinkomst och delvis förfallna hus.

Romanens mest intressanta tema är Ruts jobb på agenturen där hon med hjälp av fiktiva röster manipulerar offentligheten. De skapar personer som ska ge sken av att vara verkliga, som trollmaskiner gör idag i exempelvis Facebook men agenturen tar detta flera steg till: de påhittade personerna kan få både röst och kropp, bli inspelade i videoklipp och ljud. Det är fängslande, sätter igång tankar kring såväl kultur som de rent existentiella frågorna. Detta tema hade räckt för en egen roman.

Bokens tema om sorg slingrar sig delvis kring det temat. En dag får Rut höra att det på ett sjukhus finns en medvetslös pojke som har en inspelning med Mios röst. Hon tar sig till sjukhuset och tar reda på cd-skivan och lyssnar på den. Det är Mios röst som talar från en plats som han säger är biblioteket över ingenting.

Romanen är hyllad på många håll så även om den inte träffade mig och inte fick mig engagerad ger den säkert andra saker att tänka på. Jag vill inte avslöja för mycket av handlingen heller även om det som händer inte är det viktiga. Romanens viktigaste budskap sägs mellan raderna och handlar om vad liv och död är, vad sorg är, vad som finns eller inte finns. Men som sagt: för min del har jag läst många andra romaner som tar upp detta på ett för mig mer berörande sätt.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Augustprisnominerad, Bokrecension, Ixelles, Johannes Anyuru

Bokrecension: 1979 av Val McDermid

11 december, 2022 by Rosemari Södergren

1979
Författare Val McDermid
Serie Allie Burns (del 1)
Utgivningsdatum 2022-11-08
Förlag Bokförlaget Polaris
Översättare Sofi Rydell
ISBN 9789177959823

Val McDermid är en av mina absoluta brittiska deckarförfattare. Jag har läst flera av hennes deckarserier. Hon är intressant som person också, tycker jag:
McDermid föddes på den skotska östkusten. Hon läste på St Hilda’s College, Oxford. Hon antogs redan som sjuttonåring, en av de yngsta som någonsin antagits där, och den första som kom från en statlig skola i Skottland. Hon hade engelska som huvudämne och ville tidigt bli författare, men valde att utbilda sig till journalist.

Under journalistutbildningen gav hon sig i kast med att skriva sin första roman. Efter att ha blivit avvisad av flera bokförlag skrevs romanen om till en teaterpjäs. Hon ombads att skriva flera pjäser, men upplevde sig inte som tillräckligt duktig för att kunna försörja sig på detta.

Istället skrev hon en kriminalroman, Report for murder, som publicerades 1987. År 1991 sade hon upp sig från sitt jobb för att ägna sig åt sitt författarskap på heltid.

McDermid har skrivit flera olika serier. En serie handlar om privatdetektiven Kate Brannigan, en annan handlar om poliskommissarien Carol Jordan och profileraren Tony Hill (även en berömd TV-serie Mord i sinnet). Av böckerna i hennes första serie, den om journalisten Lindsay Gordon, har endast den sista översatts till svenska. Den senaste serien har som huvudperson polisinspektören Karen Pirie, som främst arbetar med gamla olösta fall. (Uppgifter från Wikipedia)

När hon Val McDermid nu påbörjat en ny serie kriminalromaner, med reportern Allie Burns på tidningen Daily Clarion i Glasgow, Skottland, kastade jag mig över denna nya serie och slukade 1979, den första boken i serien. Den är minst lika bra som McDermids tidigare deckare. Lika bra flyt i berättelsen, spännande och klurigt och med tankeväckande skildringar av samhället.

Berättelsen utspelas 1979, till stor del i en redaktionsmiljö. Det är ett extra plus i mina ögon. Jag utbildade mig till journalist i början av 1980-talet och känner igen så mycket av miljön och atmosfären i tidningsvärlden då. Det är en tid innan Internat hade slagit igenom och alla tidningar tryckts på papper. McDermid är duktiga på att fånga tiden på många sätt: men hänvisningar till musik vi lyssnade på då, klädstilar och böcker vi läsare.

Allie Burns är en duktig skribent och som har gått en bra journalistutbildning men får inte chansen att skriva de stora nyheterna eftersom hon är kvinna och ung. Det är de gamla manliga murvlarna som lägger beslag på de uppdrag som syns på tidningens förstasida. Men kring den snöiga och kalla vintern fastnar Allie på ett tåg tillsammans med en annan ung kollega, Danny Sullivan. Tillsammans råkar de ut för en händelse som gör Allie får skriva en artikel om hamnar på tidningens förstasida. Danny och Allie blir vänner och börjar söka upp fler uppslag som ska ge dem berömmelse och framgång som grävande journalister, tänker det. Men det kan vara farligt att gräva och avslöja avancerade skattefuskare och skotska nationalister.

Val McDermid visar än en gång att hon kan berätta en engagerande och spännande kriminalhistoria som säger något om vårt samhälle. Och även om denna utspelar 1979 säger den en hel del om dagens samhälle också.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Bokrecension, Deckare, Kriminalroman, Val McDermid

Bokrecension: Havsörnens skrik av Karin Smirnoff – det går inte att slita sig från denna deckare

28 november, 2022 by Rosemari Södergren

Millennium 7 : Havsörnens skrik
Författare Karin Smirnoff
Serie Millennium (del 7)
Utgivningsdatum 2022-11-04
Förlag Bokförlaget Polaris
ISBN 9789177959229

Mikael Blomkvist och Lisbeth Salander är tillbaka. Nu är det författaren Karin Smirnoff som fått axla Stieg Larssons mantel. Handlingen är förlagt till Norrland, ganska väntat då Karin Smirnoff ofta utgår från norrländska miljöer i sina romaner. Hon har lyckats träffa helt rätt och förmedla kärnan av Stieg Larssons berättelse. Det känns som att han varit med och skrivit. Det går inte att slita sig från denna deckare.

Millennium är tre deckare skrivna av Stieg Larsson. Innan han dog hann han skriva färdigt och lämna in böckerna till Norstedts Förlag som valde att publicera dem, och det blev en stor succé. Millennium är de svenska böcker som sålt bäst någonsin, uppger Wikipedia.

‎David Lagercrantz‎ fick därefter det ärofyllda uppdraget att skriva tre fortsättnings-deckare på Blomkvists och Salanders äventyr. Nu har Karin Smirnoff som 2018 var Augustprisnominerad för romanen ”Jag for ner till bror” tagit över stafettpinnen. Och detta gör hon med glans. Det känns som att det Stieg Larsson som varit med att skriva. Det är spännande, det är samhällskritiskt och dessutom introduceras Karin Smirnoff en ny intressant karaktär. Egentligen två nya karaktärer som säkert kommer att följa med i kommande delas i serien.

Lisbeth Salander hamnar helt oplanerat i Norrland för att träffa en ung släkting. Salander är fortfarande besviken på Mikael Blomkvist också också råkar hamna i Norrland. Blomkvist tar tåget till Älvsbyn för att gå på sin dotters bröllop men dras in i händelser som får honom att hitta tillbaka till sina rötter som grävande journalist.

Norrland är långt ifrån ett paradis för älgjägare som vill leva lugnt med nära till skog och fjäll. Stora giriga företag vill känna grova pengar genom rovdrift i Norrland. Smirnoff låter Salander och Blomkvist möta människor som drabbas när när rika storföretag inte skyr några medel för att komma åt naturtillgångar och landytor. I företagens skugga agerar kriminella gäng, lockade av det enorma inflödet av nya pengar.

Det ska bli spännande att läsa följande delar, skrivna av Smirnoff. Fast jag erkänner att den största skurken har jag lite svårt att tro på. Hen är inte helt realistisk, kanske.

Lite bakgrundsfakta från Wikipeda om Karin Smirnoff:
Smirnoff föddes i Umeå men flyttade som liten till Stockholmsområdet där hon bodde i Södertälje, Tullinge, Huddinge och olika förorter innan hon i 20-årsåldern återvände till Västerbotten. Hon har sedan bott 10 år i Skåne och några år i Paris och bor sedan 2021 i Hertsånger och Stockholm.

Hon har bland annat arbetat som egenföretagare med gatukök i Hammenhög 2003–2005 och som journalist åren 2003–2012. Smirnoff driver sedan 2013 Componenta Wood AB i Piteå.

Smirnoff utbildade sig i början av 1990-talet vid Kulturama till fotograf, kompletterade med kurser i redigering, och jobbade därefter som journalist och marknadsförare. Åren 1994–1995 läste hon Skapande svenska vid Umeå universitet. Hon vidareutbildade sig i litterär gestaltning vid Lunds universitet 2017–2019 och debuterade 2018 med romanen Jag for ner till bror. Den nominerades till Augustpriset 2018 och är den första boken i en romantrilogi.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Bokrecension, Deckare, Karin Smirnoff, Kriminalroma, Kriminalroman, Lisbeth Salander, Mikael Blomkvist, Millenium, Stieg Larsson

Bokrecension: De unga vi dödar av Eija Hetekivi Olsson – känns ända in i märgen

7 september, 2022 by Rosemari Södergren

De unga vi dödar
Författare Eija Hetekivi Olsson
Utgivningsdatum 2021-07-27
Förlag Norstedts
ISBN 9789113113920

Denna tredje roman i Miira-trilogin har nu släppts i pocketversion. Den hyllades stort då den släpptes som inbunden: Dagens Nyheter skrev:
”Miira-trilogin /är/ såväl språkligt som tematiskt en bragd, det är sällan svensk litteratur har den här sortens kraft.”
Jag håller med i vartenda ord. Eija Hetekivi Olsson skriver så det känns ända in i märgen. Jag känner det som att jag är en del av Mira och en del av de olika karaktärerna.

Jag erkänner att den bränner till så djupt att jag knappt står ut att läsa den. Miira kämpar så hårt. Skildringen av Miira är en stark och alldeles realistisk bild av hur det är att komma från nedre delen av arbetarklassen och försöka ta sig någonstans. Hon studerar och jobbar och har hand om sin dotter. Hon vill så mycket och så väl. Men utmaningarna och motgångarna och svårigheterna är många och stora. Men hon kämpar och kämpar.

Miira som nu är 33 år studerar till lärare på universitetet, praktiserar på ett gymnasium och jobbar i en mataffär för att få livet att gå runt. Hon är uppväxt i en förort och nu vill hon utbilda elever och förbereda dem för en framtid då de är belästa och kunniga, fyllda av det självförtroende som medelklassens barn är sprängfyllda av.

På ett mycket bra sätt beskrivs hur Mira upplever att klasskamrater och lärare på universitet lever långt från samma verklighet som hon. De snackar och engagerar sig för mycket i kungar och andra gubbar. Utbildningen tar upp alldeles för lite om omvärlden och ingenting om hur man planerar en lektion.

Men så upptäcker Miira att henna femtonåriga dotter Nova mår dåligt. Nova är mobbad i skolan av både elever och lärare. Där börjar Miiras desperata kamp för sitt barns rätt till respekt. Jag blir så ledsen när jag läser och inser att det är en verklighet för många barn som vi läser om.

De unga vi dödar är bland det starkaste som getts ut i Sverige på många år. Berättelsen är stark och rättfram och språket tar sig in i mig som läsare.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Bokrecension

Bokrecension: Virusvarning Om högrisklabb, fladdermöss och bioterrorism – en bok varenda journalist bör läsa

26 april, 2022 by Rosemari Södergren

Virusvarning Om högrisklabb, fladdermöss och bioterrorism
Författare: Henrik Enbart och Gunilla von Hall
Format: Inbunden
Boktyp: Reportage, journalistik och samlade krönikor
Förlag Bookmark
Utgivningsdatum: 20220406
ISBN: 978-91-89393-44-8
ISBN ebok: 978-91-89393-45-5
ISBN Ljudbok: 978-91-89393-99-8

Hur startade covid-19-pandemin? Det är långt ifrån utredd eller fastslaget. Att det kan startat på grund av ett misstag från ett viruslabb i kinesiska Wuhan är inte omöjligt. Den så kallade undersökningen som skulle ”bevisa” att så inte var fallet är underskriven av forskare som har stor ekonomisk vinning av att tysta ned risken med viruslaboratorium och virusforskning. Det är ett av de ämnen som dessa oerhört kunniga och insatta vetenskapsjournalister tar upp i denna faktabaserade undersökande bok.

Boken är välskriven, utstrålar gedigen kunnighet och de två författarna ger underlag till att förstå virus och pandemier. De visar på flera möjliga orsaker och är vederhäftiga hog att inte slå fast vad som är orsaken, eftersom ingen kunnat belägga och bevisa vad som satte igång denna pandemi.

Det är förstås illa att världen inte får veta hur pandemin startade. Men ännu viktigare är att åtgärder tas internationellt och nationellt i alla länder för att förhindra fler för mänskligheten hotande pandemier. För det är uppenbart att det finns flera stora riskfaktorer. Detta tar författarna upp mycket tydligt och väl.

De två författarna är kunniga och skriver mycket tydligt. Henrik Enbart är en flerfaldigt prisbelönta vetenskapsjournalist och har tidigare gett ut flera böcker, bland annat serien Happy Food tillsammans ned Niklas Ekstedt. Gunilla von Hall är utrikeskorrespondent för Svenska Dagbladet med bas i Geneve och har sedan utbrotten av pandemin rapporterat bland annat från WHO och andra internationella hälsoorganisationer.

Wuhans virogiska institut är världens centrum för forskning om coronavirus. Mer än 16.000 prover av virus från fladdermöss finns där. Men de fladdermöss vars virus har mest likheter med covid-19-pandemins virus finns i närområdet till Wuhan utan måste kommit från laboratoriet. Det är näst intill omöjligt att det kommit via djurmarknaden i området, som kinesiska myndigheter vill hävda.

Att hitta ett ärligt svar på vad som orsakade pandemin skulle självklart vara till nytta för framtiden. Men lika viktigt är att förstå de andra stora risken för kommande pandemier som finns, som tas upp i boken. Författarna skriver:
Ju djupare vi trängen in i dessa frågor desto tydligare har det blivit att det inte finns bara ett svar. Nya pandemier kommer utan tvekan att uppstå och det kan ske på flera olika sätt. I samtliga fall verkar riskerna ha ökat.

Hoten som tas upp i boken beror ofta på att människan tränger allt djupare in i naturen. Vild natur exploateras för att få mark att odla och bygga bostäder och därmed kommer människor i kontakt med nya okända virus.

Livsmedelsindustrin är också ett stort hot med en intensiv uppfödning av djur som behandlas inte som levande varelser utan som växter. Dessa kycklingfabriker (och ko, gris och lamm också) utgör ett utmärkt miljö för virus att utvecklas och ta steget till människor.

Också biologisk forskning kan leda till katastrofala virusutbrott. Hur hög säkerheten än är på viruslaboratorier runt om i världen händer olyckor och misstag på grund av den mänskliga faktorn. I vissa biologiska laboratorier manipuleras dessutom virus för att forskarna vill de hur de utvecklas och hur de kan bli mer smittsamma och farligare. Forskningen görs förhoppningsvis för att kunna hitta motmedel, men risken för misstag finns alltid.

De pekar också på ett skäl till varför redaktioner världen över inte … många journalister har inte vetenskaplig bakgrund nog för att kunna förstå och vetenskapsjournalister har en tendens att vara mindre kritiska till sin ”överhet”. Vetenskapsjournalisterna är gärna fyllda av beundran för vetenskapsmännen och forskarna och ifrågasätter inte deras motiv. Forskare och vetenskapsmän är givetvis också fyllda av hänsyn till ekonomiska frågor och att kunna få tillgång till resurser för att kunna forska. Kanske vill forskare/vetenskapsmän dessutom tona ned de eventuella farliga risker som finns med deras forskning.

Denna bok är mer än viktig att läsa. När denna recension skrivs tycks åtminstone svenska redaktioner helt glömt bort att det nyligen varit en pandemi. Varenda journalist borde läsa denna bok. Ja egentligen varenda medborgare i världen borde känna till detta så vi gemensamt kan ta beslut världen över som gör att risken minskar för en ny världsomfattande pandemi. Nästa gång kanske blir den ännu farligare? Vem vet?

Från beskrivning av boken:
I Virusvarning synliggör journalisterna Henrik Ennart och Gunilla von Hall den okända världen av biologiska högrisklabb och granskar hur människans intrång i naturen kan orsaka framtida pandemier. Längs vägen får vi möta allt från hästskofladdermöss och bristfälliga skyddsrutiner till en nedsläckt databas och ett ödesdigert politiskt maktspel. Med frågan om virusets ursprung i centrum följer vi covid-19:s framfart och ser hur den mänskliga faktorn, mörkläggning och geopolitisk kamp kan få förödande konsekvenser.

Arkiverad under: Bokrecension, Kulturpolitik, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Bokrecension, forskning, Pandemi, Vetenskapsjournalistik

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 42
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Elio

Elio Betyg 2 Svensk biopremiär 25 juni … Läs mer om Filmrecension: Elio

Förstklassig brokig bukett från duo fokuserad på vokalkonst – Mitt liv av Klara Ahlersten & Harald Svensson

Mitt liv 4 Inspelning Studio … Läs mer om Förstklassig brokig bukett från duo fokuserad på vokalkonst – Mitt liv av Klara Ahlersten & Harald Svensson

Missa inte underbara Paul Simon och musiken – In restless dreams – På SVT

”In restless dreams” är en tvådelad … Läs mer om Missa inte underbara Paul Simon och musiken – In restless dreams – På SVT

Festivalen Emmabodakalaset är tillbaka för tredje året

Foto: Studio Disco Dominique Den 25–26 … Läs mer om Festivalen Emmabodakalaset är tillbaka för tredje året

De första titlarna till årets filmprogram på Way Out West har släppts

Way Out West, festivalen i Slottskogen i … Läs mer om De första titlarna till årets filmprogram på Way Out West har släppts

Grattis Takuya Fujisawa – till VGR:s arbetsstipendium

Takuya Fujisawa. Foto: Ingeborg … Läs mer om Grattis Takuya Fujisawa – till VGR:s arbetsstipendium

Lyssna: The Mary Onettes – “Hurricane Heart // Eyes Open (feat. Maja Milner)

The Mary Onettes är tillbaka med nya … Läs mer om Lyssna: The Mary Onettes – “Hurricane Heart // Eyes Open (feat. Maja Milner)

Som att kliva in i en exotisk värld av latin-rytmer och beslöjad romantik – Hilde Louise Asbjörnsen & Nordic Noir på Unity

13/6 2025 Jazzkrogen Unity i … Läs mer om Som att kliva in i en exotisk värld av latin-rytmer och beslöjad romantik – Hilde Louise Asbjörnsen & Nordic Noir på Unity

Skönt småstökig pang-på-estetik och reflektion från trio ledd av passionerad träblåsare – Katharsis av Mappe3

Mappe3 Katharsis 4 Inspelad i … Läs mer om Skönt småstökig pang-på-estetik och reflektion från trio ledd av passionerad träblåsare – Katharsis av Mappe3

Filmrecension: Draktränaren – en nästintill perfekt familjefilm

Draktränaren Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Draktränaren – en nästintill perfekt familjefilm

Ömsint och böljande sång på svenska till fantastiskt komp – Katten också med Ulla Fluur

Ulla Fluur Katten … Läs mer om Ömsint och böljande sång på svenska till fantastiskt komp – Katten också med Ulla Fluur

En helg för Cornelis – En hyllningshelg till en svensk ikon i november 2025

Aldrig tidigare har Cornelis Vreeswijks … Läs mer om En helg för Cornelis – En hyllningshelg till en svensk ikon i november 2025

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Hos sajten Casinodealen hittar ni alla svenska casinobonusar som nya spelare kan ta del av.
Engelska casinon
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in