Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Astrid Lindgren

Alltid Astrid – låter oss möta en Astrid Lindgren full av bus

by

Titel: Alltid Astrid – Minnen rån böcker, brev och samtal
Författare: Ulla Lundqvist
Förlag: Norstedts
Utgiven: 201203
ISBN10: 9113041762
ISBN13: 9789113041766

28 maj ska Astrid Lindgren-priset delas ut under kunglig pompa och ståt i Konserthuset i Stockholm. Den småländska lilla flickan har gjort en lång färd och hennes berättelser som alltid står på den lilla människans sida har spridit glädje och hopp till läsare världen över.

I Ulla Lundqvists enkla bok kommer vi Astrid Lindgren närmare och med enkla grepp analyseras några texter av Astrid Lindgren. Den som inte förstått storheten i Lindgrens författarskap lär få sina ögon öppnade. Astrid Lindgrens språk flyter väldigt lätt, det är ofta som om hon satt bredvid oss och berättade. Låt dig inte luras. Det som verkar enkelt och okomplicerat ligger det alltid mycket skicklighet bakom.

Ulla Lundqvist är lärare och litteraturvetare. Hon fastnade som barn för Astrid Lindgrens böcker om Pippi och när hon började studera litteraturvetenskap specialiserade hon sig på barnlitteratur och Astrid Lindgren i synnerhet. Hon har intervjuat och träffat Astrid Lindgren många gånger, de var väl att betrakta som vänner. Boken bygger dels på föredrag och seminarier som Ulla Lundqvist hållit och artiklar hon skrivit tidigare och nu omarbetat, men det är också en del nytt som bland annat bygger på brevväxling med Astrid Lindgren.

Visste ni att Astrid Lindgren hade skrivit böcker innan hon gav ut Pippi Långstrump-böckerna? Hon hade bland annat skrivit några ganska typiska flickböcker, som var typiska för den tiden. Jag läste det mesta av Astrid Lindgren när jag växte upp, men hade faktiskt missade de där flickböckerna. Ulla Lundqvist sätter in Astrid Lindgren i tidens atmosfär och med tanke på vilka ideal som styrde barnuppfostran på den tiden blir jag än mer imponerad av vad allas vår Astrid stod för.

Pippi Långstrump väckte stor uppmärksamhet, de flesta älskade den egensinniga och starka flickan som har så stort hjärta, men en och annan uppfostrade reagerade och ville nästan förbjuda böckerna.

Ulla Lundqvist berättar fängslande om när hon presenterade Pippi-böckerna i Palestina – där en mängd äldre muslimska män satt i bakgrunden och skulle godkänna kursen för kvinnorna. Det är spännande att läsa om hur Pippi erövrade deras hjärtan. ”Får barnen läsa sådant i Sverige?” frågade kursdeltagarna och började fnittra åt berättelserna. Pippis bus behövs i världen – det är ett som är säkert.

Ronja och Birk i Ronja Rövardotter hade Ulla Lundqvist svårare för. Hon hade svårt att smälta att två så unga barn kunde älska varandra så djupt att de rymde från sina familjer, som ju förbjöd dem att träffas.
Astrid Lindgren var dock tydlig: berättelsen är en saga och i sagor kan allt hända. Dessutom var Astrid Lindgren klockren på en punkt: en kärleksberättelse om kanske femtonåringar och med sex i handlingen var inte hennes typ av böcker. Det skulle hon inte göra bra, menade Astrid Lindgren själv.

Alltid Astrid är en mysig bok att läsa och jag kunde knappt slita mig. Trots att den inte är särskilt tjock tycker jag det hade stort innehåll.

Relaterat: Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Teatervinden på Lisebergsteatern ger en kväll fylld med skratt och fantasi för både stora och små

by

Teatervinden
Lisebergsteatern, Göteborg
Premiär 15 december 2011

Astrid Lindgren-kavalkaden Teatervinden har flyttat till Lisebergsteatern i Göteborg. Uruppförandet var på Göta Lejon, Stockholm, i början av 1990-rtalen.

Teatervinden är en Astrid Lindgren-kavalkad med alla barnfavoriter från Pippi Långstrump, Madicken, Karlsson på Taket, Bröderna Lejonhjärta, Rasmus på luffen, Emil i Lönneberga.

Vi får verkligen en kväll fylld av skratt, dans, sång, fantasi och spänning för både små och stora. Föreställningen är rolig. Den handlar om Astrid Lindgren och hennes sagor. Jag är uppvuxen med sagorna och speciellt Pippi Långstrump (Astrid skrev den på 1940-talet) slår an en sträng i mitt sinne. Ronja Rövardotter (rumpnissen) var min dotters favorit. Den skrev hon på 1980-talet.

Vaktmästaren Tiljan (Kålle Gunnarsson) håller på att städa teaterns vind där gammal rekvisita och scenografi från gångna föreställningar väcker minnen till liv. Från Emils ”bösse” till Ronjas rumpnisse som säger ”Varför då, då, Varför då, då, Varför gör de på detta viset”, till spökena som hjälper Tiljan att städa.

Barnen (och för all del en och annan förälder) svarar på Tiljans frågor. Gustafsson är teaterns hyresvärd och han vill slå igen teatern och göra om till kontor. Fruktansvärt. Göra om en teater till kontor. Gillar du kultur så gör du. Barnsligheten i mig kommer till uttryck och jag förstår verkligen att teaterfolket i sin kamp mot byråkraten Gustafsson revolterar och vill göra räfst och rättarting med honom.

Astrid Lindgrens sagor har alltid haft något att säga till myndigheterna. Jag kommer t ex ihåg att hon vände sig emot Gunnar Emanuel Sträng, socialdemokratisk finansminister under lång tid och ifrågasatte det som kallades Pomperipossaskatten. En annan gång omvände hon en nynazist i Stockholm. Hennes sagor är en del av henne och kampen mot orättvisor finns som symbol i föreställningen. Pippi Långstrump inte minst när hon revolterar mot Prusseluskan och inte vill till hennes barnhem. När kapten Långstrump (Kålle Gunnarsson) gör entré efter att ha gömt sig fullkomligt dånar Prusseluskan, uppenbarligen tycker hon att kapten Långstrump är mycket stilig.

I övrigt är skådespelarnas kostymering väldigt tidsenlig, färgrik, välgjord. Koreografin är ypperlig och scenografin enkel med teatervinden och rekvisita med Emils bössa, rumpnissen i kistan. Föreställningen är en nostalgitripp för mig och för barnen är den spänning och glädje. Vi människor, vilken biologisk ålder vi än befinner oss i, behöver kultur i form av teater för att förströ oss, för att berika oss och Astrid Lindgrens kulturella skatt gör det lätt för oss.

Text: Katarina Bredberg

Teatervinden
Janne Andersson (producent)
2Entertain (Tobias Widgren), Stage Fantasy (produktion)
Astrid Lindgren, Staffan Götestam (manus)
Bengt Blomgren, Staffan Götestam, Georg Riedel, Anders Berglund, Gösta Linderholm, Lillebror Söderlund (musik & sångtexter) – bl.a. Idas sommarvisa, Kalle Teodor, Du käre lille snickebo.

Ensemble:
Kålle Gunnarsson (regi, medproducent, kapten Långstrump, vaktmästare Tiljan m fl. roller)
Robin Rösehag (bl.a Emils pappa)
Sonny Enell (delar rollen som Tiljan med Kålle Gunnarsson fr.o.m. 16 december)
Pontus Liedberg
Susanna Björninger
Anna Gunnarsson
Katarina Isaksson
Ofelia Pettersson
Emma Karlsson
Amanda Andersson
Alvin Andersson
Benjamin Alinder
Nicolina Alinder
Ebba Mård Andersson
Erik Warefelt
Johan Grimbeck
Julia Grimbeck
Albin Herkestam
Ludvig Björninge

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Är Astrid Lindgrens böcker rasistiska?

by

Vi lever i dag i ett mångkulturellt samhälle.
Detta är skälet till att den tyska forskaren dr Eske Wollrad vid Sachsens antidiskriminreringsbyrå nu går till angrepp mot Astrid Lindgrens storsäljande böcker om Pippi Långstrump.
Rapporterar Aftonbladet.

Eske Wollrad tar som ett exempel på rasismen i böckerna Pippis resa till Söderhavet och Kurrekurreduttön, där de svarta barnen kastar sig för Pippis fötter.
Ett tecken på rasism, menar Wollard.

Jag slängde ut en fråga till några kulturpolitiska vänner, där jag frågade om vad de tänkte kring detta:

En påpekade:
hade nån skrivit dom idag hade det nog blivit lite rabalder

En annan röst:
Ungefär som Tintin och skolböckerna från förr.

En tredje röst:
Barn av sin tid

Någon funderar på om det inte är ett utspel för att Eske Wollrad bara är ute efter att synas

Vad tänker jag själv?
För det första är det rätt klart att böckerna kom till i en tid där många var mycket värre.
Om det kom en färgad person till den småstad där jag växte upp i slutet av femtiotalet och början av sextiotalet så skulle hela stans ungar springa ut för att ställa sig och titta på den färgade människan. Samma sak när zigerarna kom till stan, då skulle vi ut och glo.
Inte för vara elaka utan för att vi var nyfikna.

Det var i en sådan tid Astrid Lindgrens böcker om Pippi kom. Vi får inte glömma det och ur den synvinkeln var Astrid Lindgren ovanligt öppen. Hon gör ju inte de människor med mörk hud till bovar. Att de svarta barnen slängde sig för Pippi fötter var väl till och med en metafor för hur den vita västvärlden betedde sig mot länder i Afrika som de koloniserade.

Jag tror censur är ett gissel och en stor fara för demokratin. Så jag undrar lite vad den tyske forskaren är ute efter. Vill ha förbjuda böckerna om Pippi, vill han ta bort delar ur böckerna eller vill han bara föra en diskussion om rasism i gamla barnböcker?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Astrid Lindgren på tjugan, Taube på 50-labben, Garbo på hundralappen och Ingmar Bergman på 200-kronorssedeln

by


Astrid Lindgren på tjugan, Taube på 50-labben, Garbo på hundralappen och Ingmar Bergman på 200-kronorssedeln. Men allra mest blir Dag Hammarskjöld som ska pryda de nya 1.000 konorssedlarna och Birgit Nilsson som ska pryda de nya 500 kronorssedlarna. Naturmotivet på Birgit Nilssons sedel hämtas från hennes uppväxtmiljö i Skåne.
Källa Dagens Nyheter:

Ingmar Bergman hamnar på nya 200-kronors sedeln och naturmotiven på Bergman-sedlarna blir från Gotland.
Greta Garbo får vi på våra nya 100-kronorsedlar och naturmotivet på denna sedel hämtas från Stockholm.
Evert Taube hamnar på de nya 50-kronors sedlarna. Naturmotiven på Evert Taubes sedlar hämtas från Bohuslän.
Astrid Lindgren kommer pryda den nya tjugolappen och naturmotivet hämtas från Småland.

Riksbanken presenterade de nya sedlarna på en presskonferens och berättar i ett pressmeddelande:
Vid valet av motiv har riksbanksfullmäktige utgått från att personerna ska ha haft sin verksamhet under 1900-talet, de ska ha en folklig förankring och gärna ett internationellt anseende. Dessutom ska de representera olika delar av Sverige.

Riksbanken berättar också:
De nya sedlarna kommer att tillverkas av bomullspapper och vara mindre än de nuvarande. Höjden på alla valörer blir 66 mm medan längden varierar mellan 120 och 154 mm. Sedlarnas färger blir gråbrun (1 000 kronor), röd (500 kronor), grön (200 kronor), blå (100 kronor), gul/orange (50 kronor) och violett (20 kronor). Sedlarna förses med särskilda detaljer i koppartryck för att underlätta för synskadade. Sedlarna kommer också att få nya säkerhetsdetaljer, en för de lägre valörerna 20- och 50-kronor och två för de högre valörerna.

Mynten
1-kronan, 2-kronan och 5-kronan kommer att bli mindre och lättare än idag, medan 10-kronan behålls oförändrad. 1- och 2-kronan tillverkas av kopparpläterat stål medan 5- och 10-kronan tillverkas i legeringen Nordic gold. Myntens kant kommer att förses med olika räfflingar för att underlätta för synskadade. När det gäller den grafiska utformningen kommer Riksbankens myntleverantör att lämna förslag som riksbanksfullmäktige sedan fattar beslut om.

Men det kommer att ta några år innan vi använder de nya sedlarna:
Tidplanen för introduktionen av de nya sedlarna och mynten kommer att bestämmas under 2011 i samråd med bankerna, handeln och värdebolagen. Förberedelserna tar 4-5 år, vilket innebär att de nya sedlarna och mynten tidigast kommer att ges ut 2014-2015.

Jag kan tänka mig att en och annan saknar Jussi Björling. Han borde platsat på en sedel.

Relaterat:
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,