• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Afganistan

Filmrecension: Hollywoodgate – filmad med livet som insats

19 september, 2024 by Rosemari Södergren

Hollywoodgate
Betyg 4
Svensk biopremiär 20 september 2024
Regi Ibrahim Nash’At

En dokumentär som är filmad med livet som insats. Den ger en skrämmande inblick i skallen på krigshetsande talibaner som totalt förnekar kvinnor rätten till fria liv. När den sista amerikanske soldaten lämnade Afganistan fick den Berlinbaserade dokumentärfilmaren Ibrahim Nash’At tillåtelse att följa några av talibanernas ledare under ett år. Nash’At hotades flera gånger av talibanerna och han fick inte spela in något från livet för de maktlösa vanliga medborgarnas liv i Afganistan men av det vi ser av de talibanska ledarnas beteende förstår vi att livet för de maktlösa är svårt, ja ofta outhärdligt. Samtidigt som talibanernas ledare undersöker och leker med alla de miljoner vapen som amerikanarna lämnade kvar svälter två tredjedelar av Afghanistans befolkning och kvinnor fråntas alla sina rättigheter.

Talibanernas nya befälhavare för landets flygvapen, Mawlawi Mansour, var en av de talibanledare som filmaren fick rätt att följa och spela in. Vid flera tillfällen förklarar Mansour för sina talibankollegor:
– Om filmarens avsikter är dåliga kommer han snart att dö.

Hur lyckades filmaren få tillåtelse att följa Mawlawi Mansour? Mansour säger vid några tillfällen att filmen ska visa upp dem och ge reklam för talibanerna. Jag tror inte någon som ser dokumentären och som ser och hör hur talibanerna beter som får en positiv inställning till dem.

Filmaren är inte den enda som talibanerna hotar att döda. De finns rebeller i landet som inte stöder talibanerna och med jämna mellanrum letar talibanerna upp motståndare och dödar dem. Kvinnor som inte täcker sig tillräckligt kan också bli dödade. Dessutom hotar talibanerna grannlandet Tadzjikistan. Att talibanerna har en stor förkärlek för att döda är tydligt i det inspelade. De sitter ofta och diskuterar om vem de vill döda. Mycket skrämmande är också under en stor militär uppvisning talibanerna arrangerar: där finns en självmordsbataljon.

När amerikanarna gav sig av lämnade de kvar avancerad militär utrustning från västvärlden av ett värde av minst sju miljarder, bland annat flera bombplan och några större flygplan också. Visserligen hann de amerikanska soldaterna att klippa av en del ledningar i flygplanens motorer men talibanerna har tillgång till kunniga flygmekaniker och lagar flera av planen. Läskigt. Med tillgång till dessa bombplan växer talibanernas självförtroende och de hotar med att ta över grannlandet Tadzjikistan och det är också tydligt att talibanerna har ambitioner att ta över fler länder. Som flera av dem förmedlar på olika sätt är deras stora livsintresse att döda.

Förutom att talibanernas styre är ett hot mot resten av världen innebär deras regim ett av världens värsta förtryck av kvinnor, till och med värre än i Iran och Saudiarabien, som ju inte har något skryta med när det gäller kvinnors rättigheter. I flera samtal mellan några talibaner får vi höra dem diskutera sin syn på kvinnor. I talibanernas Afganistan får kvinnor inte gå på gator utan att vara helt täckta, kvinnor och flickor över tolv år får inte gå i skolan. Talibanledaren berättar att hans fru är utbildad läkare men så fort de förlovade sig fick hon sluta att arbeta, vilket han är mäkta stolt över.

Det är en gåta för mig varför FN och för den delen också EU och de europeiska länder som vill kalla sig civiliserade inte protesterar högljutt mot det förtryck mot kvinnor som pågår i Afganistan och ett antal andra länder som Iran och Saudiarabien. Hur kan det vara tyst kring detta kvinnoförtryck?

Hollywoodgate är en dokumentär som är skrämmande och som dröjer sig kvar inom mig länge och gör mig väldigt ledsen och besviken över mänskligheten. Det är en mycket modig insats av filmaren att genomföra denna inspelning. Vi får en inblick bakom kulisserna på ett av världens värsta regimer där våld och kvinnoförtryck är den bas landet byggs på.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Afganistan, Dokumentår, Talibanerna

Filmrecension: Fremont – en av de mest underbara filmer jag sett på länge

7 juni, 2024 by Rosemari Södergren

Fremont
Betyg 4
Svensk biopremiär 7 juni 2024
Regi Babak Jalali
I rollerna Anaita Wali Zada, Jeremy Allen White, Gregg Turkington m fl

En av de mest underbara filmer som gått upp på bio på länge. En berättelse som går förbi alla klyschor och schabloner, som skildrar människor i högsta grad mänskliga på ett charmerande sätt. Ett mjukt drama med en varm underton av humor under ytan. Mycket sägs mellan raderna och handlingen går i lugn takt, vi hinner som betraktare känna in scenerna. Det är helt enkelt mästerligt skapat. Stående ovationer för regissör och hela teamet bakom filmen.

Huvudpersonen Donya är en ung kvinna som flydda i tumultet då USA lämnade Afganistan. Donya hade varit tolk åt USA:s armé och därmed riskerade hon att bli dödad av talibanerna som tog över. Förutom att hon varit tolk åt de hatade amerikanarna var hon kvinna. Och att kvinnor inte får ha något jobb och absolut inte visa sig offentligt utan heltäckande klädsel i talibanernas Afganistan är väl känt för alla.

En av de som i verkligheten kom med på evakueringsplanen under tumultet 2021 då talibanerna tog makten var en då 22-årig journalist, Anaita Cali Zada. Hon har huvudrollen som Donya i Fremont. Hon är enastående i rollen.

Donya är en lågmäld ung kvinna, fast med skinn på näsan. Hon bor i Fremont i Kalifornien i ett område där nästan alla är afghaner. Hon jobbar däremot i närliggande San Francisco på en fabrik som tillverkar lyckokakor, framför allt för kinarestauranger. När en läkare frågar henne varför hon valt att inte jobba i Fremont svarar hon att hon vill se fler människor än afghaner och vill lära känna kineser också.

Donya har ett problem gemensamt med många av de afghanska flyktingar som bor i samma område. Hon har svårt att somna. En av hennes grannar ger henne sin tid hos en psykiatriker för att hon ska kunna få sömntabletter. Psykiatrikern (underbart spelad av komikern Gregg Turkington) försöker få henne att öppna sig och berätta om livet i Afganistan och flykten. Psykiatrikern vill att hon ska läka genom att prata om det hon upplevt och om sin situation nu. Donya menar att hon inte behöver det. Det enda hon behöver är att få sömntabletter. Deras möten är intressanta och tankeväckande. Det är klart att det är bra att prata om och förstå sina upplevelser, men å andra sidan måste vi leva vidare, kunna klara vardagen och då kan en tablett för att kunna sova vara en bra lösning.

Psykiatrikern går båda delarna. Han skriver ut sömntabletter men fortsätter att träffa Donya. Sessionerna hos psykiatrikern består av att han läser ur bok om Vitkäft, varghunden, för Donya. Det är fina scener. Ibland blir psykiatrikern själv så berörd att han måste gråta bakom sin portfölj.

Filmen innehåller flera scener där vi slipper de vanliga schablonerna. Donya äter ofta idag på kvällen i en liten restaurang som drivs av en äldre afghansk man. Ofta är de två ensamma i lokalen och han har på en romantisk tv-serie. Donya måste lova att inte berätta för någon att han tittar på den. De har en fin relation, som en farfar och hans barnbarn.

När den gamla kvinnan som skriver visdomsorden inuti lyckokakorna dör får Donya ta över den uppgiften. Hennes kinesiska chef ser en förmåga hos henne. Donya har en arbetskamrat som söker någon att leva med och som går på blind-dejter. Den gamla mannen med restaurangen pratar också om att Donya borde träffa någon. Efter ett tag blir påtryckningarna många från olika håll så Donya skickar ut ett meddelande i en lyckokaka för att kunna träffa någon.

Fremont är filmad i svartvitt vilket fungerar perfekt. Jag har sett att filmkritiker jämför denna film med filmer från regissörer som också ofta skapar unika filmer, som Jim Jarmusch, Aki Kaurismäki och Roy Andersson. Om du brukar gilla filmer av dem är detta helt klart en film för dig.

Gillar du tv-serien The Bear? Jeremy Allen White, som har huvudrollen i The Bear, dyker upp här i en helt annan roll.


.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Afganistan, Anaita Wali Zada, Babak Jalali, Filmkritik, Filmrecension, Jeremy Allen White

Filmen om Afganistan: Finding Ali av Pål Hollender, visas gratis på Moderna Museet

11 februari, 2011 by Redaktionen

Pål Hollenders Finding Ali visas från och med onsdag 16 februari kl 17.00 i Auditoriet på Moderna.
Efter visningen är det programsläpp för Tempo dokumentärfestival.
Filmen visas 16 februari – 13 mars.

Visningen av ”Finding Ali” är gratis, berättar Moderna i ett pressmeddelande.
Här är pressmeddelandet om filmen:

Moderna Museet visar Pål Hollenders film Finding Ali. För tio år sedan välkomnades Pål Hollender med öppna armar av afghanerna. Under sin andra resa 2010 upplevde han istället avståndstagande och rädsla. Något som kulminerade i ett våldsamt attentat. Genom sitt sökande efter Ali stöter han på individer som uttrycker misstro och vrede mot USA och Nato. De var lovade fred och utveckling, men har istället fått uppleva ”Kriget mot Terrorn”.

Finding Ali är Pål Hollenders nya film om Afghanistan där hans självpåtagna uppdrag är att återfinna Ali. Ali var nio år när Pål Hollender träffade honom under sin första resa till Afghanistan. Den lille intelligente killen arbetade i sin fars butik på en gatumarknad i Kabul. Ali talade skaplig engelska och tyckte om att guida den nyfikne och politiskt intresserade svensken. Pål Hollender och Ali Sajjad blev vänner.

– Han är förstås en ung man idag. Men jag vet inget om vilket sorts liv han lever. Det är många unga afghaner som har fastnat i heroinmissbruk eller drabbats av kriget. Redan när han var nio år hade hans hem träffats av missiler vid tre olika tillfällen. Min dröm är förstås att hitta honom bland studenterna på universitetet i Kabul. Men jag vet ju inte i vilken del av landet han befinner sig i, säger Pål Hollender

Pål Hollender tar oss runt i landet och förmedlar sina kunskaper, erfarenheter och upptäckter om den rådande situationen i Afghanistan. Undersköna landskap och solnedgångar blandas med dammiga och ruffa gatubilder i ett sårat land som längtar efter utveckling och fred. Den enda kvinna som uttalar sig i filmen, tittar sig oroligt omkring innan hon ser in i kameran för att kortfattat berätta om sig själv och sina framtidsutsikter, innan hon skyndar vidare.

Finding Ali av Pål Hollender, 84 min, HD, 2011
Filmen visas i Minibion varje dag kl. 10.30, 12, 13.30, 15 och 16.30 (tisdagar även kl 18). Till visningarna är det fri entré.

Finding Ali premiärvisades på Göteborgs Internationella Filmfestival där den tävlade i sektionen Bästa svenska dokumentär. Visningarna på Moderna Museet sker i samarbete med Tempo dokumentärfestival som äger rum i Stockholm 8-13 mars.

Öppning onsdag 16 februari kl 17.00-21.00 i Auditoriet.
Efter visningen är det programsläpp för Tempo dokumentärfestival.

Mer info om Finding Ali på Modernas hemsida.

Läs även andra bloggares åsikter om Moderna, Afganistan, Pål Hollender, Finding Ali, dokumentär

Arkiverad under: Film Taggad som: Afganistan, Dokumentär, Finding Ali, Moderna, Pål Hollender

Både Pentagon och Nato säger att Wikileaks inte gjort någon direkt skada

18 oktober, 2010 by Rosemari Södergren

Både Pentagon och Nato intygar nu att Wikileaks inte gjort någon särskild skada.
Det är en framgång för öppenhet och transparens.

Ur Dagens Nyheter:

Wikileaks har tidigare fått hård kritik för att dess publiceringar satt bland andra amerikanska soldaters liv i fara. Men nu beskriver både Pentagon och Natostyrkorna Wikileaks skada som ringa.

Det här visar hur viktigt det är att försöka få fram uppgifter kring krig, för krig måste vara sämsta lösningen på det mesta.

Anders S Lindbäck bloggar också om detta:

Det mest intressanta är att nu går FBI-agenter ut och påstår att om WikiLeaks hade funnits 2001 så hade den kunnat hjälpa till att stoppa 11-september katastrofengenom att den kunnat användas för att sprida informationen om det kommande attentatet. Cheferna hade nämligen ignorerat dem och stoppat dem att gå ut med varningar. Detta trots att de fått information om att det skulle komma attacker där plan skulle kapas och flygas in i skyskrapor.

HAX bloggar också om detta.

För övrigt blir det mer och mer obegripligt varför svenska trupper ska vara i Afganistan. Nu har två svenska soldater till blivit beskjutna.
Svenska Dagbladet:

– Klockan 15.21 lokal tid blev en svensk-finsk patrull som sampatrullerade med den afganska polisen beskjutna med finkalibriga vapen och raketgevär. Två svenskar skadades i benen, en mycket allvarligt och en allvarligt.

Det här två sakerna har med varandra att göra. Krafter som avslöjar vad som händer i krig behövs. För krig är alltid sämsta alternativet.

Relaterat:
SVD Opinion

Läs även andra bloggares åsikter om wikileaks, Afganistan, krig

Arkiverad under: Scen Taggad som: Afganistan, Krig, wikileaks

En svensk soldat dödad i Afganistan – det är så krig är

17 oktober, 2010 by Rosemari Södergren


Det är stora rubriker i tidningarna nu. En svensk soldat ha dödats i Afganistan.
Det är hemskt, Det är förfärligt och det går inte att tänka sig in i hur det är att vara hans anhörig nu.

Det är så krig är.
Dagens Nyheter:
Pansarbil sprängdes av hemmagjord bomb. En svensk soldat har dödats och två skadats i strid i Afghanistan, uppger Försvarsmakten.

Attacken mot svenskarna ska till och med ha inträffat bara några kilometer ifrån den plats där två svenska officerare sköts till döds i februari i år.

Wolfgang Hansson i Aftonbladet kommenterar i sin blogg:

Svenskarna står numera under Nato-befäl.
Därmed är de ett legitimt mål för talibaner och andra islamister.
Så här långt har svenskarna haft tur som inte råkat ut för fler förluster.

Krig är krig och alla parter som är där riskerar livet. Det är så krig är.

Afganistan är ingen enkel fråga. Talibanernas styre är inget drömstyre. De värderingar som styr talibanerna ligger långt från våra demokratiska tankar om allas lika värde oavsett kön. Men kanske vi borde gå en annan väg, att satsa mycket mer på att bygga upp det civila samhället. Satsa på att bygga skolor riktigt ordentligt, bygga upp bankväsendet, stödja kvinnors företagande …

Instinktivt värjer jag mig mot att vara en del i en krigsmakt som Nato, att stå under deras befäl. Men inser att det är inte lätt att ta beslut i dessa frågor. Är alternativet att lämna fritt fram för talibaner? Hur stöder vi alla krafter som vill ha ett mer demokratiskt och mer jämställt samhälle?

Mina tankar går till de anhöriga, säger de flesta som kommenterar dödsfallet.
Ja inför krigens dödsoffer står vi rätt stumma. Det finns inte så mycket att säga.

Men ändå: vi måste lära oss och försöka hitta andra vägar att lösa situationerna på än med fler soldater.

Afganistanbloggen skriver:

Det räcker nu, riksdagsledamöter! Ta hem de svenska soldaterna och gör slut på vår nations inblandning i en orättfärdig militär ockupation som är dömd att misslyckas.

Fakta från DN:
Fakta: 500 svenska soldater i landet

De utländska soldaterna i Afghanistan tillhör främst Isaf (International Security Assistance Force).

Av Isafs nära 90.000 soldater är mer än hälften från USA, övriga kommer från ett 40-tal andra länder. Sverige bidrar med knappt 500 personer.

Isaf lyder under militäralliansen Nato.

USA har också cirka 60.000 soldater inom ramen för insatsen OEF (Operation Enduring Freedom), en styrka med ett mer aggressivt uppdrag i främst östra Afghanistan.

Sammanlagt finns alltså cirka 150.000 utländska soldater i Afghanistan; till detta kommer utländska agenter och legosoldater

Relaterat:
Svenska Dagbladet, Expressen, SvD1, SvD2, SvD3, DN1, DN2, DN3, Expr1, Expr2, Expr3, AB1, AB2

Relaterade bloggar: Tokmoderaten, CIng, Westerholm (läs!), Krassman, Thomas Böhlmark, Allan Widman, Sten Tolgfors

Läs även andra bloggares åsikter om Afganistan, internationellt, dödsfall, soldat, politikLäs även andra bloggares åsikter om Afganistan, internationellt, dödsfall, soldat, politik

Arkiverad under: Scen Taggad som: Afganistan, dödsfall, Internationellt, Politik, soldat

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Beck – Den osynlige mannen – krafsar mest på ytan med är hygglig underhållning

Beck - den osynlige mannen Betyg … Läs mer om Filmrecension: Beck – Den osynlige mannen – krafsar mest på ytan med är hygglig underhållning

Sammansvetsade surfrockare triumferar med kreativ konsekvent tyngd – Releasefest med Machetes på Pustervik

18/6 2025 Pustervik (matsalen) i … Läs mer om Sammansvetsade surfrockare triumferar med kreativ konsekvent tyngd – Releasefest med Machetes på Pustervik

Filmrecension: Elio

Elio Betyg 2 Svensk biopremiär 25 juni … Läs mer om Filmrecension: Elio

Förstklassig brokig bukett från duo fokuserad på vokalkonst – Mitt liv av Klara Ahlersten & Harald Svensson

Mitt liv 4 Inspelning Studio … Läs mer om Förstklassig brokig bukett från duo fokuserad på vokalkonst – Mitt liv av Klara Ahlersten & Harald Svensson

Missa inte underbara Paul Simon och musiken – In restless dreams – På SVT

”In restless dreams” är en tvådelad … Läs mer om Missa inte underbara Paul Simon och musiken – In restless dreams – På SVT

Festivalen Emmabodakalaset är tillbaka för tredje året

Foto: Studio Disco Dominique Den 25–26 … Läs mer om Festivalen Emmabodakalaset är tillbaka för tredje året

De första titlarna till årets filmprogram på Way Out West har släppts

Way Out West, festivalen i Slottskogen i … Läs mer om De första titlarna till årets filmprogram på Way Out West har släppts

Grattis Takuya Fujisawa – till VGR:s arbetsstipendium

Takuya Fujisawa. Foto: Ingeborg … Läs mer om Grattis Takuya Fujisawa – till VGR:s arbetsstipendium

Lyssna: The Mary Onettes – “Hurricane Heart // Eyes Open (feat. Maja Milner)

The Mary Onettes är tillbaka med nya … Läs mer om Lyssna: The Mary Onettes – “Hurricane Heart // Eyes Open (feat. Maja Milner)

Som att kliva in i en exotisk värld av latin-rytmer och beslöjad romantik – Hilde Louise Asbjörnsen & Nordic Noir på Unity

13/6 2025 Jazzkrogen Unity i … Läs mer om Som att kliva in i en exotisk värld av latin-rytmer och beslöjad romantik – Hilde Louise Asbjörnsen & Nordic Noir på Unity

Skönt småstökig pang-på-estetik och reflektion från trio ledd av passionerad träblåsare – Katharsis av Mappe3

Mappe3 Katharsis 4 Inspelad i … Läs mer om Skönt småstökig pang-på-estetik och reflektion från trio ledd av passionerad träblåsare – Katharsis av Mappe3

Filmrecension: Draktränaren – en nästintill perfekt familjefilm

Draktränaren Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Draktränaren – en nästintill perfekt familjefilm

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Hos sajten Casinodealen hittar ni alla svenska casinobonusar som nya spelare kan ta del av.
Engelska casinon
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in