• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Sökresultat för: August Strindberg

Bokrecension: Slaget om Troja av Theodor Kallifatides – borde varit Augustprisnominerad

27 oktober, 2018 by Rosemari Södergren

Slaget om Troja
Författare:Theodor Kallifatides
Utgiven: 2018-09
ISBN: 9789100173715
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Antal sidor: 200

Att det här mästerverket inte blev Augustpris-nominerat i år är, faktiskt, en skandal. Theodor Kallifatides roman väver samman Homeros berättelse ur Iliaden om belägringen av Troja med några människor i en liten grekisk by som var ockuperad av Nazi-Tyskland under andra världskrigets sista år.

När bomberna viner tar byns skolfröken undan barnen och berättar för dem om när Hektor och de andra trojanerna försvarade sin stad mot Agamemnon, Akilles och Menelaos som ville inta staden och hämnas att Menelaos hustru, den vackra Helena, rymt till Troja med sin älskare Paris. Striderna är blodiga och den som inte hatar krig efter att ha hört denna berättelse har ett hjärta av sten.

Kallifatides skriver så skickligt. Språket flyter fram, bubblar fram, utan hinder av pretentiösa tillkrånglade ordvändningar. När något flyter på så, till synes utan ansträngning: då kan vi vara säkra på att det ligger en mästare bakom. Det är som när en skicklig höjdhoppare flyger över ribban – det är som om han eller hon gör det utan ansträngning. Då ligger det mycket träning och skicklighet bakom.

Låt dig dock inte luras av att berättelsen flyter på enkelt och okomplicerat. Den har en djup, på flera niåver. Det är mycket som sägs mellan raderna. En stark skildring, av många, är när en tysk officer blir dödad av tre motståndskämpar varav en kunde fly. För att tvinga den grekiska befolkningen att ange vem den motståndskämpe är som flydde ska de tyska ockupanterna döda tre slumpvis utvalda män av grekerna varje dag tills motståndskämpen fångats in. Så grymt är krig, trots att de inblandade grekerna och tyskarna lever så nära varandra i vardagen.

Den grekiska byns invånare tvingas leva så nära inpå de tyska soldaterna. Borgmästaren sitter till och med på samma cafe som tyskarnas chef. Så kan vardagen fortgå trots att dessa människor är i krig med varandra.

Romanen är, precis som Homeros Iliaden, en skildring av krigets och dödandets vansinne men den handlar också om kärlek och passion och om patriarkatet. Det patriarkala samhällssystemet bär ansvar för krig och strider. Den sköna Helena var gift med Menelaos med blev förälskad i Paris. Ett helt folk, akajerna, kunde gå i krig för mannens rätt att äga sin hustru.

Berättarjaget i romanen är en tonårspojke, snart sexton år, som observerar vad som händer och reflekterar. Varje dag går han till skolan tillsammans med Dimitra, den flicka han känt sedan barnsben och som omgivningen förväntar sig att han ska gifta sig med. Men nu har han blivit förälskad i skolfröken. Han förstår att den kärleken en omöjlig och han förstår och ser att skolfröken också är förälskad men inte i honom och i något ännu mer förbjudet. Romanen har så mycket som inte sägs rent ut men som berättas på ett enastående sätt mellan raderna.

Romanen har ytterligare minst ett spår, som handlar om författande, om poesi och litteratur – hur viktiga dessa är, hur de kan få oss att överleva under de mest vidriga former.

Denna roman är bara på 200 sidor men oj vad mycket den rymmer. Den borde blivit årets Augustpris-vinnare.

Fakta om författaren:
Theodor Kallifatides föddes i Grekland 1938 och flyttade till Sverige 1964. Efter diverse arbeten blev han lärare i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet mellan 1969 och 1972. Därefter var han chefredaktör för Bonniers Litterära Magasin fram till 1976. Sedan dess har han vid sidan av sitt författarskap medarbetat i tidningar och tidskrifter samt översatt författare som August Strindberg, Ingmar Bergman och Lars Norén till grekiska och Giannis Ritsos och Mikis Theodorakis till svenska. Sina egna böcker har han skrivit om på grekiska.

Han har utgivit ett trettiotal skönlitterära verk. Flertalet av dem är översatta till främmande språk, bland annat engelska, franska och tyska.
Genom åren har Theodor Kallifatides tilldelats ett stort antal priser, bland annat Stora romanpriset 1982, Carl Eldh-priset 1987, Stockholm stads hedersstipendium 1988, Karin Boye-priset 2000, Stina Aronssons pris 2002 och Signe Ekblad-Eldhs pris 2008.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Böcker, Bok, Litteraturkritik, Recension, Skönlitteratur

Intressant blandning av nominerade till Augustpriset i år, 2017

23 oktober, 2017 by Rosemari Södergren

Foto: Sören Andersson

Johannes Anyuru och hans senaste roman ”De kommer att drunkna i sina mödrars tårar” är en av de sex skönlitterära alster som nominerats i år till Augustpriset i kategorin Årets svenska skönlitterära bok. Den nomineringen av nog den mest tippade bland de bloggare, instagrammare, podcastare och vloggare som var på plats då årets nomineringar tillkännagavs på ett festligt arrangemang i Scenkonstmuseet i Stockholm den 23 oktober 2017.

Scenkonstmuséet är för övrig ett utmärkt passande val av plats för Augustpriset. Priset är ju döpt efter vår store svenska författare och dramatiker August Strindberg. Jag skulle faktiskt önska att priset också hade något med Strindbergs fantastiska dramatiska ådra. Hans dramer tillhör de stora klassikerna som spelas världen över. Varför inte inrätta något scenpris av något slag? Kanske ett pris åt nya förmågor, något liknande Lilla Augustpriset, som är ett pris för gymnasieungdomar.

– Egentligen kan man inte tävla i böcker, sade Eva Gedin, ordförande i Svensk förläggareföreningen, när hon öppnade evenemanget.

På bilden från vänster: Bakre raden: Klas Östergren, Johannes Anyuru, Jenny Tunedal. Främre raden: Isabelle Ståhl, Jörgen Gassilewski, Sigrid Combüchen. Foto: Sören Andersson.
Foto: Sören Andersson
Det är förstås något de flesta skriver under på. Samtidigt är det festligt att 18 utvalda böcker får extra ljus på sig. De 18 utvalda fördelas på tre kategorier och utöver det är det sex noveller av gymnasieungdomar som nomineras till Lilla Augustpriset, som mer och mer blivit en liten plantskola för blivande författare av olika slag. För ett tiotal år sedan hade jag en arbetskamrat var son vann Lilla Augustpriset två gånger. Denne son är idag dramatiker. Så kan det gå.

De tre kategorierna och de nominerade i Augustpriset är 2017 är:

Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts
Med en originell och ödesmättad dramaturgi skildrar Johannes Anyuru den händelsekedja där samhällsväven i ett samtida och framtida Sverige bryter samman och lämnar öppet för terror och repression. Med poetisk fördröjning gestaltas den individuella utsattheten i en värld med krympande livsutsikter och en uppfordrande undran över verkan av människors handlingar.

Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, Sigrid Combüchen, Norstedts
Två kvinnor är på flykt i andra världskrigets slutskede. Utblottade och utlämnade åt sina mest grundläggande behov, söker de sig med skärpta sinnen genom det främmande. Sigrid Combüchens språk skapar verkligheten i hela dess detaljrikedom, smyger tätt inpå kropparna och fångar minsta skiftning i blickar och tonfall. Det är världen av igår vi ser, och, såsom i en spegel, vår egen.

Hastigheten, Jörgen Gassilewski, Albert Bonniers Förlag
Hastigt och säreget slänger Gassilewski oss in i ett av mänsklighetens mörkaste ögonblick, folkmordet i Rwanda 1994. Samma historia berättas om och om igen med olika känslostämningar, utsiktspunkter och berättarjag. Våldet i folkmordet smyger sig succesivt in i texten och är i slutet av boken helt närvarande. En intensiv berättelse om mänsklighet, om nedärvt och kolonialt skapat hat, men också om beroendet av de nära relationerna.

Just nu är jag här, Isabelle Ståhl, Natur & Kultur
På en återhållen, rytmisk prosa gestaltar Isabelle Ståhl människans främlingskap i ett intensivt närvarande och alltmer uppslukande nu; ett samtida Stockholm där den unga kvinnan Elises liv fylls av sms-jobb, planlösa studier och Tinder. I flödet framträder ibland en människa att greppa tag i, men enklast är icke förpliktigande möten och Valium är den mest pålitliga vännen.

Rosor skador, Jenny Tunedal, Wahlström & Widstrand
Alzheimers sjukdom. Demens. Vem och vad blir kvar när en människa förlorar sitt språk, sina minnen, sin identitet? Jenny Tunedal skriver om en dotter som frågar sin mor ”Minns du min mamma?” och får svaret ”Nej”. Detta ”nej” tvingar ner språkfilosofin och de litterära citaten på avdelningsgolvet och får kung Lear att hasa genom vårdboendets korridorer. I Rosor skador bär en komplex poetisk form fram de allra starkaste av känslor.

I en skog av sumak, Klas Östergren, Natur & Kultur
Han kom som en vindpust från en vuxnare värld och hade hala brogueskor på fötterna. Dan Schoultze är en gentleman. Hans syster Hellen är hippie. Dans skolkamrat Kenneth är formad av folkhemmet. Under en sjuttiotalssommar flummar de under dunkla skyar. Brideshead Revisited i en villa i Bromma. Klas Östergrens romanbygge har det mogna mästerskapets självklara linjeföring. Men under golvet löper lönngångar och strömmar mörka källådror.

Nominerade till Årets svenska fackbok
Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström, Fatima Bremmer, Forum
Ett levande porträtt av en tid och av en person, som var undersökande journalist, äventyrare, barlejon, med en livslång förbjuden kärlek till en annan kvinna. En bok om att skriva och leva till varje pris.

Frågor jag fått om Förintelsen, Hédi Fried, Natur & Kultur
En tunn liten bok, med skenbart enkla frågor om det mest ofattbara. En rak och levande bok som vänder sig till unga läsare som har skolans bakgrund till förintelselägren. Skakande och personlig, ohygglig i sin vardaglighet, litterär genom sin närhet.

Brandvakten, Sven Olov Karlsson, Natur & Kultur
Utifrån den stora skogsbranden i Västmanland associerar författaren globalt och lokalt, från det snäva ekonomiska perspektivets påverkan på miljön till det nära skogsägandet och det lilla livet. Ett välflätat reportage om de risker vi skapat.

Nära fåglar, Roine Magnusson, Mats Ottosson, Åsa Ottosson, Bonnier Fakta
Nära oss i två bemärkelser är denna bok med närbilder av fåglarna i vår närhet. Ateljéporträtt som lekfullt och återhållet fångar personligheter. Kulturhistoria och biologi, skönhet och humor.

Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv, Johan Svedjedal, Wahlström & Widstrand
Vi trodde vi visste allt om henne, men författaren lyfter ned henne från piedestalen och visar fram en människa i all sin komplexitet. Väl underbyggt om en engagerad person med en stark framtidstro i den tidens spänningsfält.

Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater, Per Wirtén, Albert Bonniers Förlag
Här delar vi tågkupé med politiker, ekonomer och filosofer på en resa från öst till väst, över gränser och flyktingvägar, genom tid och ideologi mot ett osäkert mål i ett Europa som verkar tappat tron på idén om Europa.

Nominerade till Årets svenska barn- och ungdomsbok
Om dagen tar slut, Lisa Hyder och Per Gustavsson, Opal
Media svämmar över av undergångsskildringar: global uppvärmning, krig, pandemier, och kärnvapenhot. Men hur hanterar vi det – som barn, som vuxna? Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson fångar samtidsångesten på barnets nivå och utgår från dess frågor. Bilderna är utsökta – ömsom skräckinjagande, ömsom trösterika – balanserande mellan skört ljus och dovt mörker, mellan liv och död.

Fågeln i mig flyger vart den vill, Sara Lundberg, Mirando Bok
Vad innebär det att ”få följa sina drömmar”? Vad innebär det av uppoffring, arbete och smärta? I Fågeln i mig flyger vart den vill har Sara Lundberg tolkat och speglat konstnären Berta Hanssons (1910–1994) drabbande och enastående livsöde. Resultatet är en livsvacker barnbok om konst och liv, som inspirerar läsare till att våga följa sin egen fågel vart den vill.

Anrop från inre rymden, Elin Nilsson, Alfabeta
Ett tittskåp in i verkligheten – ja, det är vad Elin Nilsson ger läsaren i novellsamlingen Anrop från inre rymden. I åtta avskalade berättelser ges vi en skymt av vardagen, i all sin vardagliga ovanlighet. Det är opretentiöst, stringent, och träffsäkert. Och igenkänningsfaktorn är hög. Berättelserna – små utsnitt av tid och rum – får oss att tänka och fantisera vidare. Det är novellkonst på högsta nivå.

För att väcka hon som drömmer, Johanna Nilsson, Rabén & Sjögren
När liv och trygghet försvinner i kaos försöker Josefin återta kontrollen genom självsvält, extrem träning, och självskadebeteenden. Samtidigt är det hennes livskraft som lyser upp i det nattsvarta – det som tänder ”Josefingalaxen”. Johanna Nilssons skimrande vackra och täta prosa i För att väcka hon som drömmer utspelar sig i 1980-talets utkants-Sverige med referenser till både AIDS och Livets Ord, men bjuder total läsnärvaro här och nu.

Den förskräckliga historien om Lilla Hon, Lena Ollmark och Per Gustavsson, Lilla Piratförlaget
Att mobbas av sina klasskamrater, glömmas bort av sina föräldrar, och sedan dö instängd på en spökande skolvind – kan det bli värre? Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Per Gustavsson och Lena Ollmark är just en sådan skruvat morbid spökhistoria. Berättelsen är kompromisslöst hemsk, men ändå befriande. Skräcken balanseras av den absurda humorn i bild och ord, och om det finns något sådant som ett lyckligt-olyckligt slut så är det i Den förskräckliga historien om Lilla Hon.

Dumma teckning!, Johanna Thydell och Emma Adbåge, Alfabeta
I köket sitter Mint och hennes storebror och ritar. Det går sådär. Mint vill rita fint som sin storebror, men det är svårt. Poetiskt och humoristiskt skildrar Emma Adbåge och Johanna Thydell syskonskap och skapande. Den vardagliga köksbordsrealismen laddas med svallande temperament och känslotoner. Adbåges luftigt spröda bilder skildrar med en märklig exakthet såväl miljö som sinnesstämningar.

Nominerade texter till Lilla Augustpriset
Flaskskeppsdag, Anna Norrby Andersson, Knivsta
I novellen Flaskskeppsdag beskrivs en familjs undergång. På väldisponerad prosa och med hjälp av skickligt använda metaforer och ett målande språk får läsaren följa familjen under en solig sommardag då tiden inte går att stoppa: pojken som är orolig för hur betygen ska mottas, den vackra mamman som solar i trädgården och den labila, misshandlande pappan. Via rädsla, tvära humörsvängningar, utbrott och uppbrott leder historien fram till det avgörande beslutet som sänker familjen.

Expressionism på flaska, Henrietta Andersson, Bromma
Det sitter en högstadieelev på en sandlådekant och halsar ur en stulen pinot noir. Killarna omkring henne är samma killar som hon har känt sedan förskolan, men ikväll är både de och hon annorlunda. Expressionism på flaska är en välkomponerad novell om ett bryskt uppvaknande. Trots berättelsens dramatiska innehåll är språket återhållsamt men formuleringarna målande.

De fyra årstiderna, Henning Bollmark, Uppsala
I den egensinniga diktsviten De fyra årstiderna korsas med imponerande språkfärdighet klassisk vers med den moderna drogkulturens hårda språk. Dessa poetiska tripprapporter har lika mycket gemensamt med Bellman och Taube som med beatpoesi, hiphop och ljusskygg internetprosa. Här har vi att göra med en poet som med snille och mod lyckats skapa något alldeles unikt.

Blod, Saga Miketinac, Ronneby
Blod är en sällsynt klaustrofobisk berättelse om smärta. Om flykt: från bomber som faller och från verklighet. Om död: den äkta och den själsliga. Om våld och homofobi och diaspora och den där ångesten som känns i alla celler. Om kriget som för många inte tar slut förrän livet gör det.

Den röda cykeln, Saga Miketinac, Ronneby
Den röda cykeln tillhörde en pojke. Den blev kvar i diket efter olyckan och hittades av en flicka som hade den tills någon hade bråttom till ett livsavgörande möte. Därefter cyklade han som inte fick stanna och hon som fick det. Den röda cykeln binder ihop fyra berättelser om sorg, om glädje, om flykt och om framtidstro. Berättelsen är tidlös, fastän inslag finns som är högaktuella. Metaforerna är spännande. Som läsare vill man veta mer om alla som cyklar på den röda cykeln.

Resan, Jonathan Norberg, Sundsbruk
Aldrig mer, sa världen. Ändå hörs stöveltramp på gatorna, i Sverige år 2017. Resan skildrar när den unge mannen Viktor åker till Stockholm för att delta i en nazistdemonstration. Med precision gestaltar författaren en inre och en yttre resa och väjer inte för att utforska människans allra mörkaste sidor.

Om Augustpriset
Augustpriset är den svenska litteraturens mest prestigefyllda och uppmärksammade pris. Svenska Förläggareföreningen instiftade Augustpriset 1989 med syftet att årligen belöna och sätta fokus på de allra bästa nyutkomna böckerna på svenska. Augustpriset delas ut i tre kategorier: Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn- och ungdomsbok. En jury i respektive kategori nominerar sex titlar vardera. De nominerade titlarna läses därefter av en elektorsförsamling bestående av sammanlagt 63 elektorer, som är spridda över hela landet och består av en tredjedel bokhandlare, en tredjedel bibliotekarier och en tredjedel litteraturkritiker och andra. Omröstningen är sluten. Den titel som får flest röster i respektive kategori vinner. På Augustgalan, i år den 27 november, delas Augustpriset ut i de tre kategorierna. Prissumman i varje kategori är 100 000 kronor. Pristagarna får även en bronsstatyett formgiven av konstnären Mikael Fare.

Sammanlagt har 498 titlar skickats in till juryerna för bedömning. Till den skönlitterära klassen har 145 titlar skickats in, till fackboksklassen 176 titlar och till kategorin barn-och ungdomslitteratur 177 titlar.

Om Lilla Augustpriset
Lilla Augustpriset instiftades 1994 av Svenska Förläggareföreningen för att öka unga människors intresse för läsning och uppmuntra till eget skrivande. Posten var initiativtagare. Priset vänder sig till ungdomar mellan 16 och 20 år och har blivit en plantskola för nya författare. Vinnaren får 15 000 kr och prisutdelningen sker vid den årliga Augustgalan, i år den 27 november. Lektörer sovrar bland de inskickade bidragen och lämnar sedan över sitt urval till en jury. Juryn tar fram sex finalister. Vinnaren utses genom att juryns röster vägs samman med en publik omröstning. Omröstningen pågår mellan den 23 oktober och 20 november. 457 texter har i år skickats in till Lilla Augustpriset.

Arkiverad under: Litteratur och konst

Kulturbloggen är ambassadör för Augustpriset – med stolthet

12 oktober, 2017 by Rosemari Södergren

Augustpriset är ett av de finaste priserna för böcker. Augustpriset har fått sitt namn efter August Strindberg och är den svenska litteraturens mest uppmärksammade och prestigefyllda litterära pris. Med undantag då för Nobelpriset i litteratur. En stor fördel med Augustipriset ut svensk synvinkel är förstås att det är flera priset och det alltid är svenskt utgivna böcker som får priserna.

Den 23 oktober tillkännages vilka som nominerats till årets Augustpriser. Rosemari Södergren på Kulturbloggen är stolt ambassadör för Augustpriset i år. På Augustprisets hemsida säger jag:
Litteratur är något av det viktigaste som finns. Litteratur ger oss resor i vårt inre och låter oss uppleva världar, sammanhang, samhällen och livsöden som fördjupar vår förståelse av oss själva och medmänniskor och livet. Augustpriset lyfter fram litteratur och för mig är det en stor ära att få vara ambassadör för detta livsviktiga värv.

Augustpriset har tre kategorier (förutom Lilla Augustpriset som går till en ungdom). De tre kategorierna är
Årets svenska barn- och ungdomsbok
Årets svenska fackbok
Årets svenska skönlitterära bok

Jag är ambassadör för kategorin Årets svenska skönlitterära bok tillsammans med tre andra ambassadörer:

Katarina Stenskytt och Sofia Jonsson, som tillsammans driver bokpodden En förbannad podd.

Johanna Svensson, med Instagram-kontot alskaromaner.

Ann-Sofie Lindholm och Margaretha Weimar, som driver Breakfast Bookclub, och anordnar bokcirkelträffar i Stockholm.

Den 23 oktober får vi alltså redan på vilka som är nominerade. Det tillkännages under ett evenemang det går att köpa biljetter till. Under en kväll på Scenkonstmuseet i Stockholm den 23 oktober står årets 18 bästa svenska böcker i fokus. Efter tillkännagivandet samtalar programledaren Daniel Sjölin med de nominerade författarna på scen. Dessutom bjuder vi på mingel och boksignering.

Tid: Måndag den 23 oktober. Scenprogram kl. 17.45 – 19.30. Dörrarna öppnas kl. 17.00
Plats: Scenkonstmuseet, Sibyllegatan 2, Stockholm

Biljetter köper du via http://bit.ly/Augustnominering17.

I entrépriset ingår ett glas vin/öl/alkoholfritt.

Den 27:e november är den stora Augustgalan i Stockholms Konserthus där vi får veta vilka tre böcker som belönas med Augustpriset 2017. Årets Lilla Augustpristagare mottar också sitt pris då.

Här kan du läsa om vilka fler som är ambassadörer för Augustpriset i år.

Arkiverad under: Litteratur och konst

Bokrecension: Vänner och fiender – Människor runt Strindberg

21 juni, 2016 by Redaktionen

strindbergbok

Bokrecension: Om konsten
att bli ovän med nästan alla

Vänner och fiender – Människor runt Strindberg
Författare: Stefan Bohman, Erik Höök och Camilla Larsson
Formgivare: Stina Kylhammar
ISBN: 978 91 7331 741 2
Förlag: Carlsson Bokförlag

Platsen är Blå Tornet, Strindbergsmuseet, Drottninggatan 85 i Stockholm. 104 år efter författarens död sitter jag på en stol i Strindbergs sista bostad. Här levde han från 1908 till sin död 1912. Jag har varit här många gånger tidigare, under hela min uppväxt bodde vår familj snett över gatan. Nu skall ännu en bok om ”nationalmonumentet” presenteras i verklig hemmiljö.

Tre författare har lyckats samarbeta och resultatet ger intryck av att vara gediget hantverk. Stefan Bohman, tidigare chef för Strindbergsmuseet, Erik Höök, förste intendent och Camilla Larsson, intendent vid Strindbergsmuseet har lyckats väva ihop en mängd fakta utan synliga skarvar. Möjligen kan jag tycka att redovisningen till vissa delar känns alltför snustorr och akademisk. Men däremellan lättar språket och får liv.

De 254 sidorna innehåller ett fascinerande persongalleri med 1800-talets tunga namn främst inom litteratur, konst och musik. Brevväxlingen mellan August Strindberg och bland andra Henrik Ibsen, Ellen Kay, Selma Lagerlöf, Carl Larsson, Albert Engström, Anders Zorn och Edvard Munch ger en unik inblick och stark närvaro. De många breven är ofta, kanske ofrivilligt, komiska till sitt innehåll. Även käftsmällar avfyras med glimten i ögat. För Strindberg var rolig och det smittade av sig.

Men att Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur, och inte han, det kunde Strindberg aldrig smälta. Så orättvist, ansåg Den Store Skalden, att det plågade hans hjärna ända in i döden.

I boken finns många anekdoter och föredömligt korta biografier.

Författarna skriver: ”Historia genom personers öden. Det är grunden för denna bok, med nationalmonumentet August Strindberg som mittpunkt. Strindbergs stora vän- och bekantskapskrets utgör ett imponerande galleri av konstnärer, politiker, författare, journalister, musiker och andra. En del blev ovänner till författaren, andra nära vänner.

Denna bok med dess samling av personer blir ett bidrag till kulturhistorien från decennierna kring förra sekelskiftet. Genom deras relationer till Strindberg ges ett bredare perspektiv på Strindberg själv och hans roll som svensk och europeisk intellektuell”. Stora ord.

Bokens olika kapitel är indelad i ämnen; litteratur, konst, samhälle och musik, vilket är överskådligt och bra. Ett stort litteraturregister avslutar. En märklig detalj är, att Strindbergs namn är felstavat på bokens omslag, en litografi utförd av Edvard Munch från 1896. ”Stindberg” står det. Stind betyder tjock eller uppblåst på norska. Om felstavningen gjordes medvetet är omdiskuterat.

Som referenslitteratur förtjänar denna utgåva sin plats i biblioteket hemma, men Olof Lagercrantz tjocka volym från 1979 står sig fortfarande gott i konkurrensen. Den är svårslagen i sin absoluta precision.

Kuriosa: Min egen släkts ”relation” till Strindberg är mångårig. Farmor gick i Franska skolan, några kvarter från författarens bostad på Drottninggatan i Stockholm. När hon vid ett tillfälle mötte Strindberg, blev hon så rädd för hans mörka blick, att hon tappade en kanna mjölk i gatan. Märkligt nog växte även jag upp i samma kvarter. I personregistret till Olof Lagercrantz bok om Strindberg nämns Johan August Wickberg. Han var lots på Sandhamn och en släkting till mig.

Jag har i olika sammanhang följt August Strindberg under hela mitt liv. Djupt nersjunken i en fotölj på museet läste jag ”Ockulta dagboken” redan som tonåring. Jag har medverkat i ”Ett Drömspel” under skoltiden och varit statist i ”Mäster Olof” och ”Strindberg, ett liv” i SVT Drama. Och när jag hade min första egna utställning, kom skådespelaren Johannes Brost in för att låna en spegel. Han skulle sminkas till – August Strindberg.

Till de som fortfarande tvivlar på att Strindberg hade humor, om än svart. Följ Drottninggatan nedför backen mot Kungsgatan. Du kommer att finna roliga citat hela vägen i mitten av gågatan.

Men nu vänder vi blad, för att citera vår nuvarande kung. Själv säger jag som August Strindberg: Stryk över och gå vidare.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst

Strindbergs Intima teater sätter upp Fordringsägare

16 maj, 2016 by Redaktionen

fodringsagare

Den 26 oktober 2016 är det premiär på Strindbergs tragikomedi ”Fordringsägare”. Det blir Strindbergsteaterns 99:e uppsättning sedan nystarten 2003. Regissör är Görel Crona.

Ett pressmeddelande berättar:
”Fordringsägare” är triangeldramat om Tekla, hennes ex-man Gustav och hennes nuvarande make Adolf. Dramat utspelar sig på ett badortshotell. Konflikten i dramat har sin upprinnelse i att Tekla sårat sin före detta man genom att i sin roman kallat honom idiot. Gustav uppsöker, utan att röja vem han är, Adolf på hotellet för att spionera på deras äktenskap i syfte att krossa Tekla. Han suggererar Adolf att se Tekla som ”ett lystet kvinnodjur, en vampyr som suger männens själar”. Adolf, som redan är sjuklig, ser sin tillvara rämna.

Regi: Görel Crona.
Medverkande Görel Crona, Johan Fagerudd och Johan Hedenberg.
Ljusdesign/Scenografi: Ann-Marie Fritiofsson (praktikant från STDH).
Kostym/Scenografi Ulrika van Gelder.
Mask: Siv Molin Glans
Press/Marknadsföring: Katharina Lind.
Teaterchef: Ture Rangström.
Produktion: Strindbergs Intima teater

”Fordringsägare” betecknades av Strindberg som ett ”naturalistiskt sorgespel, bättre ändå än Fröken Julie, med tre personer, ett bord och två stolar, och utan soluppgång!” . Manuskriptet låg färdigt i september 1888. Han satte genast igång att översätta sitt drama till franska (”Créanciers”) för internationell lansering. Ett erotiskt triangeldrama baserat på den dåtida forskningen kring suggestion, epilepsi och sexualitet var gångbart stoff på experimentteatrarna inte bara i Paris, Berlin och München. Den nordiska urpremiären ägde rum på Dagmarteatret i Köpenhamn när Strindbergs Försöksteater kom dit 1889. August Falck tog upp ”Fordringsägare” strax innan Intima teaterns nedläggning 1910. Fordringsägarna fanns både på scenen och i salongen när det begav sig.

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: August Strindberg, Fordringsägare, Scenkonst, Strindbergs Intima Teater, Teater

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Gå till sida 4
  • Gå till sida 5
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 26
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen
Utländska casino med Zimpler
Hitta och jämför casino utan svensk licens hos CasinoUtanGränser.se/casino-utan-licens/


Vill du veta allt om casino utan svensk licens gå in på Casinofia
Sugen på att testa nya casinon utan svensk licens? Gamers.nu/casino-utan-svensk-licens/ har all info du behöver innan du sätter igång.


Hos casino-utan-svensk-spellicens.com hittar du de senaste spelsajterna som inte har licens i Sverige.

Nytt

Rörelsebaserat kryptiskt kammarspel med förförisk nerv – Jag är vinden på teater Trixter

Manus: John Fosse Regi: Cecilia … Läs mer om Rörelsebaserat kryptiskt kammarspel med förförisk nerv – Jag är vinden på teater Trixter

Filmrecension: The Fabelmans – perfekt film

The Fabelmans Betyg 4 Svensk premiär 3 … Läs mer om Filmrecension: The Fabelmans – perfekt film

Filmrecension: De fem djävlarna – förfriskande finurlig

De fem djävlarna Betyg 4 Visas under … Läs mer om Filmrecension: De fem djävlarna – förfriskande finurlig

Jazzig pianotrio skapar oförutsägbar magi – Matti Ollikainen trio på Valand

Valand i Göteborg (Jazzföreningen … Läs mer om Jazzig pianotrio skapar oförutsägbar magi – Matti Ollikainen trio på Valand

Filmrecension: Exodus – en mästerlig debutfilm

Exodus Betyg 5 Svensk biopremiär 3 mars … Läs mer om Filmrecension: Exodus – en mästerlig debutfilm

Teaterkritik: Mefisto Remixed på Teater Giljotin – effektiv ironi om en skådespelares villkor och våndor i samtiden

Mefisto Remixed Av Kia Berglund och … Läs mer om Teaterkritik: Mefisto Remixed på Teater Giljotin – effektiv ironi om en skådespelares villkor och våndor i samtiden

Filmrecension: Mumier på äventyr

Mumier på äventyr Betyg 1 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Mumier på äventyr

Musikalrecension: A Chorus Line

A Chorus Line Framtagen och … Läs mer om Musikalrecension: A Chorus Line

Teaterkritik: Maktens diskreta charm på Dramaten – roligt, skarpt, träffande

Maktens diskreta charm Originalidé, … Läs mer om Teaterkritik: Maktens diskreta charm på Dramaten – roligt, skarpt, träffande

Vidgade vyer – en satsning för att nå ut med filmkultur

Folkets Bio, Triart Film, Nonstop … Läs mer om Vidgade vyer – en satsning för att nå ut med filmkultur

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casinogringos
Jämför casino utan licens på onlinecasinos.se
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Balett
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 
Kurs i Lenormand med internationellt intyg

Shiba - urhunden med stil

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2023 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in