
La Bohème
Musik: Giacomo Puccini
Text: G. Giacosa/L. Illica
Dirigent: Daniele Callegari /Benjamin Shwartz/Tobias Ringborg
Regi, scenografi, kostym, mask och ljus: José Cura
Dramaturg: Katarina Aronsson
Premiär på Kungliga Operan i Stockholm 21 november 2015
Premiären av La Bohème i en skandinavisk version fick stående ovationer på Kungliga Operan i Stockholm. La Bohème, denna sorgliga, vemodiga berättelse om kärlekens omöjlighet är en av operavärldens vackraste operor och har i och med denna premiär hunnit sättas upp nästan 900 gånger enbart på Kungliga Operan i Stockholm, för att vara exakt: 894 gånger.
La Bohème är en opera i fyra akter med musik av Giacomo Puccini. Libretto av Giuseppe Giacosa och Luigi Illica efter en romanen Vagabondliv i Paris av den franske författaren Henry Murger. Operan uruppfördes 12 februari 1896 på Teatro Regio i Turin i Italien med Arturo Toscanini som dirigent. Den hade bara måttlig succé, men tillhör numera de mest spelade operorna.
Handlingen utspelar sig i konstnärskretsar i 1830-talets Paris. Tre fattiga bohemer delar en vindsvåning. Det är julafton och kallt och i brist på bränsle stoppar Rodolphe en manuskriptbunt i kaminen. Samtidigt visar det sig att Schaunard just fått ett oväntat honorar. Alla beger sig därför till Café Momus utom Rodolphe, som är kvar hemma och arbetar, då sömmerskan Mimi knackar på dörren. Hon kommer in och bryter genast samman i ett hostanfall och tappar då sin nyckel. När de letar efter den, så rör Rodolphe vid hennes kalla hand och sjunger sin berömda aria. Mimi och Rodolphe blir förälskade i varandra, de blir ett par, men fattigdom och sjukdom gör det svårt för dem att hålla ihop. Den sista akten är vacker och mycket sorglig: Mimi kommer tillsammans med en väninna till bohemernas fattiga vindsvåning för att hon vill träffa sin älskade en sista gång. Mimi är nu dödssjuk. En av bohemerna säljer sin gamla överrock för att få pengar till bränsle och mat.
Tenoren José Cura som regisserat den har valt att placera föreställningen i Gamla stan i Stockholm. Under 1800-talet producerade Skandinavien några av sina främsta konstnärer: Grieg, Sibelius, Stringberg, Ibsen, H C Andersen, Kierkegaard, Krogh, Munch med flera. José Cura låtit några av dessa skandinaver vara förebilder för bohemerna. Rodolfo har fått namnet August Strindberg, Marcello har blivit Edvard Munch, Schaunard har blivit Edvard Griet och Colline har blivit Sören Kierkegaard och Musetta har blivit Tulla Larsen. Det betyder dock inte att grundkaraktärerna suddats ut, det är fortfarande samma grundberättelse. Strindberg står ju för väldigt mycket annat än operans Rodolfo, men de strindbergska debattämnena har inte fått breda ut sig. Regissören har behållit operans grundberättelse och mer än det.
Föreställningen är vacker, snygg, berörande och proffsig på alla plan. Den är värd att se redan för scenografin som är snygg och genomtänkt och fördjupad. I dagens scenkonst-Sverige där så många föreställningar ska vara så avskalade är det underbart att få uppleva en föreställning som inte snålar på scenografin. Vi är verkligen placerade i en vindsvåning befolkad av bohemer i Gamla stan under 1800-talet.
Scenografin förstärks av projiceringar av målningar av Munch på bakre väggen av scenen, olika målningar under akterna och scenerna. I föreställningen ingår också en del målningar utförda av Operans dekorateljé, bland annat en påbörjad målning av August Strindberg. Så snyggt utfört, jag är mäkta imponerad.
Sångarna är ytterligare ett stort skäl till att se föreställningen. Yana Kleyn som Mimì – jag säger bara WOW. För övrigt ger jag mycket högt betyg till samtliga av premiärens sångare.
I ett pressmeddelande berättas att tenoren José Cura har haft August Strindberg i tankarna till Rodolfo i Bohème alltsedan han för 25 år sedan spelade Jean i Fröken Julie. En vandring i Gamla stan, ett besök på Strindbergsmuséet och närläsning av romanen Bohème Suèdois ledde honom så småningom vidare från idé till verklighet – en skandinavisk Bohème med premiär på Kungliga Operan den 21 november.
– Målet har inte varit att göra en biografisk produktion, en omöjlighet om man betänker att Puccinis mästerverk inte passar vare sig musikaliskt eller textmässigt med Munchs eller Strindbergs karaktärer. I stället lånade jag idén om en bohemisk rörelse i 1800-talets Skandinavien, som en inspiration till dramaturgin”, säger Cura.
Operans dramaturg Katarina Aronsson säger:
– Giacomo Puccinis La Bohème är en storartad opera om unga människor, deras utsatthet och bekymmerslösa tillvaro, deras värme och mod, deras sprudlande livskraft, deras naiva och rörande okunskap om livets grymheter.
Föreställningen är som jag redan skrivit mycket snygg och proffsig. Jag känner att den på ett starkt sätt både månar om grundberättelsen och ändå talar till människor idag. Jag hoppas att gymnasier och andra skolor med unga människor bokar biljetter. Föreställningen är precis rätt föreställning för att få unga människor att upptäcka operans stora värld.
MIMÌ: Yana Kleyn
MUSETTA (TULLA LARSEN): Sanna Gibbs
RODOLFO (AUGUST STRINDBERG): Daniel Johansson/Jonas Degerfeldt
MARCELLO (EDVARD MUNCH): Linus Börjesson
SCHAUNARD (EDVARD GRIEG): Jens Persson
COLLINE (SÖREN KIERKEGAARD): John Erik Eleby
BENOIT: Niklas Björling Rygert
ALCINDORO: Tomas Bergström/Anders Nyström
PARPIGNOL/JULBOCKEN: Jon Nilsson/Olof Lilja
Kungliga Operans kör
Barnkör från Adolf Fredriks Musikklasser
Kungliga Hovkapellet
Framförs på italienska med svensk text på textmaskin
FOTO: Emma Svensson
[…] Rosemari Södergren i KulturmagasinetKulturbloggen […]