Kommer ni ihåg fackförbundet Sekos kampanj ”Vi vägrar hålla tyst”? Det låter väl bra. Men när det gäller förbundets egen tidning och dess anställda råder inte samma rätt att yttra sig.
Tidningen Journalisten berättar att Sekos tidning fått bestämda besked att dess uppgift inte är att granska förbundet.
Tidningen Journalisten har pratat med t Jonas Pettersson, kommunikationschef på Seko, som bekräftar att tidningens uppgift inte är att granska förbundet.
Enligt Jonas Pettersson ska alltså tidningen inte granska förbundet.
Det ska i stället externa revisorer göra.
Leif Andersson är en av de fyra journalister som blev övertaliga efter omorganisationen på tidningen. Han var under sin tid som ordförande i journalistklubben på Sekotidningen mycket kritisk mot förändringen och är så än i dag.
– Det ska se ut som en tidning men vara något annat, ett informationsblad, säger han.
Det är sådant här som gör arbetarrörelsen så olämplig till att driva tidningar, i många fall. Det är den mentaliteten som låg bakom då LO-basen försökte öva påverkan på Aftonbladets chefredaktör.
Men Seko skulle ju vunnit i sympatier hos allmänheten om deras krav på att få yttra sig hade gällt också kritik mot förbundet. Transparens vinner alltid i längden.
Så här stod det i Sekos kampanj bland annat:
Det har blivit kyligare ute på arbetsplatserna. Det märker vi när fackliga förtroendevalda omplaceras, tappar i löneutveckling eller till och med blir avskedade. Deras brott? De har sagt ifrån när de sett orättvisor eller brister på arbetsplatserna.Den här utvecklingen accepterar vi inte. Därför vägrar vi hålla tyst!
Men tyvärr gäller det inte de som har synpunkter på Seko, Uppenbarligen. Trist.
Andra bloggar om: medier, Seko, fackligt, yttrandefrihet, dubbelmoral
Inte så ovanligt inom hela LO skulle jag vilja säga. När man börjar berätta om negativa saker man upplevt stängs alla dörrar och man ser (nästan) bara ryggar överallt.