Mellan klan och stat
Författare Per Brinkemo
Förlag Timbro
ISBN 978-91-7566-983-0
Per Brinkemo är journalist och av en serie händelser kom han i kontakt med en tonårspojke, uppväxt i Sverige men med somaliskt ursprung. Pojken hade skickats till Somalia för att uppfostras traditionellt somaliskt, bo på landet och vara beredd på att få stryk om han inte gjorde vad han blev tillsagd. Hur kunde hans föräldrar skicka iväg honom till människor som för honom var främlingar, även om de tillhör samma klan som honom? För oss verkar det kärlekslöst. Per Brinkemo hjälpte pojken att komma tillbaka till Sverige och de satte igång Brinkemos intresse för Somalia och somalierna.
Somalierna är nog en folkgrupp som kan ha svårt att assimileras eller integreras i det svenska samhället. Somalierna har hög andel som inte får arbete i Sverige. Per Brinkemo visar i sin bok på flera skäl till varför det blir så. Han visar hur somalier kommer från en kultur och ett samhälle där mycket fungerar på ett helt annat sätt än i vårt svenska system. Han menar inte att vi ska ändra på vårt system men däremot pekar han på hur vi kan hantera mottagningen i vårt samhälle på betydligt mer genomtänkta sätt. Egentligen tycker jag att det Per Brinkemo pekar på som möjliga vägar egentligen är bättre för alla som kommer hit, oavsett bakgrund och ibland är det också så att en hel del skulle bli bättre för alla oss som redan bor här och är medborgare om myndigheter agerade på ett mer flexibelt och lyhört sätt.
Khadra är en somalisk kvinna som lagat mat i hela sitt liv. Hon är jätteduktig på matlagning. Nu vill hon starta en restaurang. Hon vill alltså starta eget företag. När en lämplig lokal blev ledig i rätt område började det bli dags att äntligen genomföra visionen och drömmen. Per Brinkemo berättar om när han följde med henne till Malmö Kommunala Bostäder för att gå igenom praktiska detaljer när hon skrev på kontraktet. Tjänstemannen hade en stor hög med papper på sitt bord och han babblade på med hög hastighet om olika tillstånd, försäkringsfrågor, avtalslängd med mera. Per Brinkemo som är journalist tyckte också att det gick för snabbt och hade svårt att hänga med i alla turer, men för Khadra som inte är bra på svenska språket måste det varit förskräckligt. Och plötsligt säger tjänstemannen:
– Och så måste du ha ett fettavskiljningsavtal.
– Eh, vad är det? undrade både Per Brinkemo och Khadra.
Det lär vara en slags tank i källaren som samlar upp fett via ett rör från kökets spis. Den tanken måste tömmas på fett med jämna mellanrum.
– Vem tömmer den? frågade Per Brinkemo.
– Det gör ett företag, svarade tjänstemannen, men först måste man skriva ett avtal med VA SYD, som anlitar företaget som tömmer.
– Och vad är VA SYD, undrade Per Brinkemo.
Den här tjänstemannen hade inte mycket till inlevelseförmåga för att förstå hur det är för den som inte kan eller förstår allt som den myndigheten sysslar med. Tyvärr lär den tjänstemannen inte vara ett undantag inom myndigheter och byråkratiska institutioner. Tänk bara på all information från Skatteverket om e-deklarationer, f-skatt, a-skatt, enskild firma, aktiebolag, moms och periodiseringsfonder med mera, med mera. Redan för den infödde svenske medborgaren kan det bara krångligt att sätta sig in i all byråkrati och administration, men hur får de utlandsfödda nya medborgarna information? På vilket sätt presenteras den?
En mer ödmjuk attityd från myndigheters håll och mer lyhördhet för vad mottagaren av information kan ta till sig skulle förbättra mycket. Per Brinkemo berättar i boken om somaliernas bakgrund, har berättar om hur deras samhälle ser ut och hur de påverkas av klansystemet och om hur en muntlig överenskommelse väger mycket tyngre i det somaliska samhället än skrivna ord. Boken är klar och tydlig och bör vara obligatorisk läsning för alla som på något sätt i sitt arbete möter människor med somaliskt ursprung.
Invandringen från Somalia till Sverige tog fart vid slutet på 1980-talet. I dag finns det närmare 50.000 somalier i Sverige. Men kunskapen om somalisk kultur och om livsvillkoren för de somaliska invandrarna är låg. Attitydundersökningar har visat att somalier är den invandrargrupp som svenskar bedömer som allra mest kulturellt avlägsen. Det utgör en grund för diskriminering men också för kulturkrockar som går att förebygga med ökad kunskap.
Om den som i sitt arbete möter människor med annan bakgrund är mer lyhörd skulle många byråkratiska möten bli bättre. Det gäller inte bara när somalier möter myndigheters tjänstemän – det handlar om alla möten. Fler tjänstemän som försöker lyssna in vad mottagaren av informationen förstås efterlyses.
Relaterat: Expressen och Sveriges Radio.