Sådan far, sådan son
Betyg: 4
Premiär: 21 Februari
Vad betyder arv och miljö för vår uppväxt? Är DNA viktigare än kärlek? Hirokazu Koreeda undersöker blodsbandets betydelse och faderskapet i det fängslande och sköra familjedramat Sådan far, sådan son.
Ryota Nonomiya, karriärmannen vars ledord är framgång framför allt annat, är besviken på sitt barn. Keita visar ingen framåtanda. Hans skolresultat är dåliga och de förväntade pianotalangerna uteblir. En dag, cirka sex år för sent, får Ryota en förklaring. Keita är inte hans biologiska barn. På BB har man förväxlat de två pojkarna Keita och Ryusei. Och nu vill Ryota ha sitt biologiska barn Ryusei. Men han inser inte beslutets ödesdigra konsekvenser.
Två pappor, vitt skilda varandra. Den ena sträng. Den andre snäll och godhjärtad. Två familjer, en med många regler. Den andra, nästintill kravfri. Två hem – Keitas, en mångmiljonvilla. Ryuseis, en liten etta lokaliserad i samma hus som familjens lilla matbutik. Rik eller fattig. Kaos eller ordning. Koreedas narrativ är övertydligt och svart och vitt. Men filmen fyller sitt syfte. Sådan far, sådan son handlar om faderskapet. Vad gör en pappa till en pappa? Är det tiden man spenderar med sitt barn – lekarna, skratten. Den faktiska närvaron med sin son. Eller är det enda som betyder något biologin?
Efter tidigare mästerverk som Nobody Knows om hemlösa barn i Tokyo riktar Koreeda åter igen blicken mot barnet och dess utsatthet. Barnet kontra vuxenvärlden. Ryuseis värld förändras drastiskt då han tvingas lämna sin familj för en annan. Varför frågar han sig. Ryusei: ”Får jag komma hem snart?”. Familjen Nonomiyas: ”Nej, vi är dina nya föräldrar.” Ryusei: ”Varför då? Nonomiyas: ”Därför.” Ryusei: ”Varför därför?”
Med små medel – ett ansiktsuttryck, en enkel gest – förmedlas stora känslor. Skådespelet förstärker känslorna. Jon Fobunku briljerar i rollen som det vilsna och väl tyglade barnet Keita. Masaharu Fukuyama gör en stark rollinsats som den på ytan bestämda men innerst inne omtänksamma Ryota.
Trots onödig övertydlighet, moralkaka och viss förutsägbarhet är En sådan far, en sådan son en ömsint och fin historia om föräldraskap, en stark film fylld till bredden med känslor vi alla kan känna igen och relatera till.
Skribent: Petter Stjernstedt