Öppen stad
Författare Teju Cole
Översättare Erik MacQueen
Förlag Natur Kultur
Utgiven 2013-09
ISBN10 9127134318
ISBN13 9789127134317
Öppen stad handlar om Julius, en ung doktorand i psykiatri som tillbringar sin lediga tid till fots på New Yorks gator. På ytan är boken en berättelse om en ung främling bosatt i New York efter 9/11. Men det är också en intellektuellt, politiskt, och litterärt utmanade roman om vår tids stora frågor. En sociologisk och på samma gång meditativ undersökning av New York och dess historia, av människorna i Julius liv och hans barndomsminnen från Nigeria.
Så beskrivs boken på dess sida i den nätbaserade bokbutiken.
Öppen stad har tilldelats det prestigefyllda priset PEN/Hemingway Award för bästa debut.
Handlingen har många, många bottnar. På ytan händer inte så jättemycket: Huvudpersonen Julius är en psykiatristudent med nigerianska och tyska föräldrar. Han har nyligen gjort slut med sin flickvän och nu tillbringar han större delen av sin lediga tid att promenera gata upp och gata ner på Manhattan. Han strosar runt planlöst, slinker in på museer, utställningar, caféer, betraktar och tänker och beger sig också iväg till Belgien för att strosa runt och tänka.
Han är beläst och han uppskattar klassisk musik och han filosoferar och sätter in kulturupplevelser i dagens samhälle och sitt liv och sina upplevelser.
Det som imponerar på mig allra mest är språket, hur Teju Cole målar bilder och noterar detaljer som säger så mycket, detaljer som talar till mer än mina tankar, detaljer som får mig att känna saker. Ett av många, många exempel:
Skenet från en gatlykta dallrade bakom gardinerna. Jag var hungrig men saknade aptit. Det fanns en fläskkotlett i kylen, och medan jag stod framför det öppna kylskåpet och åt den for en ambulanssiren förbi i natten. Jag öppnade fönstret, och luften rusade in i en enda pust, som om den väntat på att bli insläppt. Mina pulserande tankar matchade gatlyktans fladdrande mönster mot gardinen.
Teju Cole bryter mot massor av de regler vi är vana vid ska gälla. Han kan ta upp en detalj eller en händelse – och den har ingen betydelse för något mer än just det tillfället. Vi är ju vana vid att så kallade apelsiner placeras ut som sedan får betydelse senare i handlingen. Apelsiner står för en detalj som liksom slinker förbi ganska obemärkt men sedan visar sig ligger i vårt inre och gör att vi godtar olika vändningar för vi har undermedvetet fått små tecken på det som ska hända eller dyka upp.
För att få ut maximalt av romanen Öppen stad bör läsaren ha rätt bra koll på kulturhistorien, känna till kompositörer och författare och konstnärer. På så sätt är romanen rätt krävande att läsa. Det händer ju inte heller så mycket på ett yttre plan. Öppen stad bryter mot det förväntade, kanske, genom att denna djupdykning i västerländsk kultur görs av en ung man med afrikanskt påbrå. Fast i dagens globaliserade värld tycker jag väl att vi redan kan förvänta oss en mångfald av det mesta.
Romanen har hyllats av många kritiker. Elin Grelsson Almestad skriver i recensionen i Göteborgsposten:
Öppen stad är dock – tack och lov – mer gestaltande än idépolitisk. Genom Julius strömmar staden och tiden genom noggrant utformade iakttagelser och de människor som han möter får tala länge i omfångsrika och detaljerade bakgrundshistorier. Öppen stad möter människorna bakom idéerna och ideologierna, ser de enskilda berättelserna i de stora skeendena. Det är en debutroman som förmår uppfylla en av skönlitteraturens svåraste och viktigaste uppgifter.
Boken är välskriven. Absolut. Den tål att läsas flera gånger, för jag är övertygad om att jag vid varje läsning kommer att hitta fler detaljer och fler betydelser. Jag är å andra sidan övertygad om att Teju Cole kommer att skapa ännu större litteratur i framtiden. Han är utan tvekan en författare som har potential att nå nivån av de bästa Nobelprisförfattarna. Öppen stad var delvis lite seg att läsa, jag tvingade mig ibland att läsa klart den.