Wikipedia har en tid haft en knapp överst på sin sida där den som känner för det kan donera pengar till företaget.
Wikipedia används tyvärr alltför ofta av skolungdomar för att de tror att det är ett uppslagsverk. De har gått på illusionen att Wikipedia är en sajt fylld av fakta. Så är givetvis inte fallet.
Jag har haft en del mailkontakt med Wikipedia för att min kusin gick med det och han lade in uppgifter om en del artister och författare och en del andra kulturuppgifter. Men de som hade Wikipedia-vakten dessa tillfällen strök allt.
När jag då haft mailkontakt med Wikipedia om detta har jag tydligt och klart fått reda på att Wikipedia inte på något sätt har ambitionen att vara ett uppslagsverk. Om och om igen har de redogjort för detta, tydligt och klart i sina mailsvar.
Wikipedia har inga ambitioner att vara objektivt eller heltäckande eller på något sätt vara ett uppslagsverk på Internet.
Det har tydligt deklaretats från dem och om du söker på Wikipedias egna uppgifter om företaget ser du att det är så. Det är inget de döljer.
Det är inte wikipedia som luras, de säger som det är: de är ett antal nördar som godkänner en del uppgifter och inte andra och har inga ambitioner att vara heltäckande.
Jo, jag erkänner att jag också själv blivit illa behandlad av dem. En bekant till mig ville lägga in fakta om Arvid Falk och det ströks. Till exempel. Vilket jag så klart tycker är fel.
Själv har jag gett ut en bok, en handbok för bloggare, på Bilda förlag. Eller rättare sagt: Jag har författat en bok som Bilda förlag gett ut. Det får inte heller finnas med.
Och jag har en lång rad andra uppgifter om artister och musiker och författare som strukits. Medan wikipedias portvakter godkänt andra uppgifter av ännu mindre allmänintresse.
Det står förstås var och en fritt att stödja wikipedia, Men jag längtar till när det kommer något liknande och som verkligen har ambitionen att vara objektivt och ett faktaverk. Då ska jag stödja dem och jag ska hjälpa dem med massor av uppgifter från kulturens värld så det blir ett bra verk fyllt också med kulturfakta.
Relaterat:
Dagens Nyheter
Uppdatering:
Här ett exempel på att Wikipedia inte följer sina egna regler. Wikipedias portvakter har vid flera tillfällen sagt att det inte är tillåtet att skriva artiklar om sig själv. Storbloggaren Navid rekommenderar att man ska skriva en artikel om sig själv i wikipedia, och har själv gjort det:
Skriv in dig själv på Wikipedia
…Fördelar: Om någon råkar googla dig för en jobbansökan, dejt eller liknande så hittar de en Wikipedia-sida med ditt namn i fetstilt. Det är ett förstaintryck som heter duga.
Det är ju din ensak om du vill skänka pengar eller inte.
Liksom det är min. Jag vill inte heller. Men fullt så dogmatisk som du är jag inte. Att säga att du ALDRIG kommer att göra det, vad vill du ha sagt med det? I många år har google skickat mig till Wikipedia. Ibland har det blivit en positiv överraskning, men ännu oftare en negativ.
Jag tycker att du får komma igen när du har något bättre underbyggt att skriva.
Det är inte någon som ”har vakten” på Wikipedia, och det du skriver om ”företag” får mig att undra om du skriver först och tänker sedan. Det finns goda möjligheter att rätt snabbt på wikipedia läsa sig till hur det hela fungerar. Mig tog det mindre än 15 minuter av läsande där för att inse att du inte ens försökt.
Mitt eget problem med Wikipedia är att jag tycker att det är alltför ENKELT att ändra i de artiklar som redan finns. Om jag har hittat en bra artikel på Wikipedia, och refererar till den i något sammanhang, så har jag flera gånger upptäckt att artikeln några månader senare har ett helt annat, och mycket mindre vederhäftigt innehåll. …eller mycket mindre fylligt.
Till Olofsson: Tack för bra synpunkter.
Okey: aldrig beror ju på. Om wikipedia ändrar inriktning.
Jo, jag har en lång rad av händelser där olika människor berättat för mig om exempel på där de är missnöjda med Wikipedia.
Vad jag framför allt vill är att få folk att få upp ögonen för att Wikipedia inte ens själva har ambitionen att vara ett uppslagsverk.
Många som skänker pengar till dem kanske tror att Wikipedia har dess ambitioner.
Bara de som skänker pengar vet vad det är de skänker pengar till så …
Med mitt inlägg hoppas jag få åtminstone några att fundera vidare. Och jag fick bra argument från dig. Till exempel.
Som flerårigt aktiv på främst svenskspråkiga Wikipedia skulle jag tycka att det vore högst intressant – och i sanning anmärkningsvärt – om Du kan visa upp ett enda svar från någon administratör eller annan aktiv wikipedian som skrivit till Dig att ”Wikipedia inte på något sätt har ambitionen att vara ett uppslagsverk”. Något sådant vore nämligen häpnadsväckande.
Vad jag däremot med stor sannolikhet kan tänka mig att Du kan ha fått som svar är en hänvisning till principen att Wikipedia ”Inte [är] någon urskiljningslös sammanställning av all världens vetande”, vilket är något mycket annorlunda. Det innebär att Wikipedia t ex inte är rätta platsen att lägga upp recept, busstidtabeller, semestertips, sångtexter, intern föreningsinformation eller skolarbeten – oavsett hur mycket fakta dessa uppgifter innehålleer. Men det innebär även att företeelser som i och för sig är av den typen att de principiellt kan vara relevanta på Wikipedia – t ex personer, böcker, mediaföreteelser – måste uppnå en viss grundläggande nivå av vad vi brukar kalla ”encyklopedisk relevans” (motsvarande term på engelskspråkiga Wikipedia är ”notability”). Detta innebär t ex att Din bok inte kan vara garanterad en plats på Wikipedia bara för att den finns. Något mer måste till – t ex att den är allmänt känd, att den finns på ett stort antal bibliotek, att den recenserats i större tidningar o s v. Handen på hjärtat: uppfyller Din bok eller bloggen ”Arvid Falk” dessa kriterier? Om Du anser det – då kommer de säkert förr eller senare att få sina artiklar, ty då kommer tillräckligt många personer att anse att så behövs. Om inte tycker jag nog att Du skall sluta ta ut Din frustration häröver genom att klaga på oss som bedriver ett seriöst, ambitiöst och ideellt arbete för att samla så mycken relevant kunskap som möjligt åt svensktalande över hela världen.
Att Wikipedia sedan inte är ett företag utan helt ideellt har redan påpekats i inlägget ovan men förtjänar att framhållas igen.
Fredrik
Tlll Fredrik Tersmeden: Visst finns det en del seriösa bidragare till wikipedia, av vilka du förmodligen är en. Men tyvärr:
I flera mail från wikipedia har det tydligt stått att ambitionen inte är att vara korrekt eller heltäckande.
Min bok finns på bibilotek, är recenserad i många, många tidningar och hittills har jag bara sett bra recensioner, faktiskt. Men ändå ansågs det inte tillräckligt intressant, till exempel.
men jag läste för ett tag sedan om en liten idrottsklubb i wikipedia, läste om en journalist på en liten skånsk tidning, som inte gett ut någon bok, men ändå anses intressant nog.
Erkänn att det beror på humöret på den portvakt som sitter där just den dagen.
Min ambition och några vänner till mig. när vi började med wikipedia var att bidra eftersom vi har massor av bra fakta inom kultur. Men när deras portvakter har sådan attityd tappar många med oss lusten.
Visst är wikipedia ett slags företag, visst finns det någon som tjänar pengar på wikipedia. Men för min del ser jag inte det som något negativt.
Att skriva att Wikipedia inte är, och inte har ambitionen att vara ett uppslagsverk är en rätt intressant åsikt, och är ju något helt annat än att hävda att det är ett uppslagsverk med brister, alternativt ett projekt som man tror är dömt att misslyckas eller något liknande.
Får man också anta att ”objektiv” i ditt språkbruk är liktydig med att hålla med dina åsikter i allt? I så fall är jag rädd att det inte finns några uppslagsverk som har ambitionen att vara objektiva. För om de var ”objektiva” i det avseendet skulle de knappast vara uppslagsverk i andra personers ögon.
Jag tror fortfarande att Du gör Dig skyldig till en grundläggande missuppfattning när Du tror att det över huvud taget finns ”portvakter” på wikipedia. Vad som finns är en stor, heterogen massa av mer eller mindre aktiva, enskilda wikipedianer som tillsammans arbetar fram såväl artikelmassan som de principer som finns för vad som bör vara med (”relevanskriterier”) som hur det bör beskrivas (neutralt, källbelagt). Det är detta kollektiv, denna kritiska massa av bidragsgivare som styr – inte enskilda individer. Visst finns det vissa wikipedianer (som genom val till tidsbegränsade mandat) fått något större tekniska befogenheter att t ex radera artiklar, men de är på intet sätt enväldiga, och det är enligt min erfarenhet mycket sällan som nya artiklar raderas direkt (om de inte rör sig om rent och uppenbart klotter) med mindre än att ett antal wikipedianer har fått ge sin åsikt i frågan. Ett vanligt förfarande i tveksamma fall är att ta upp sådana artiklar på ett forum spm heter ”Sidor föreslagna för radering” där i regel ett stort antal personer avger sin uppfattning och argument vägs mot varandra.
Sedan är det klart att det aldrig kan uppnås en 100%-ig likformighet och ”rättvisa” i en så stor och amorf faktasamling som Wikipedia (bara den svenskspråkiga versionen har i dagläget 301.570 artiklar). Det finns säkert en del ”irrelevanta” artiklar som ännu inte upptäckts liksom säkert ett och annat relevant ämne råkat ut för en väl hårdhänt första bedömning. Finessen med just Wikipedia – till skillnad från en tryckt encyklopedi – är dock att detta rättar till sig med tiden.
Ang Rosemaries svar till Fredrik:
1) ”flera mail från wikipedia” – vad är dessa mail för något? vad stod det i dem? vem sände dem? (Wikipedia är inte någon avsändare utan det är enskilda personer som eventuellt sänder mail vilket jag alltså är en smula förbryllad över)
2) ”ambitionen inte är att vara korrekt eller heltäckande” – som sagt är inte ambitionen att Wikipedia ska vara heltäckande, däremot korrekt avseende det som kan anses vara relevant ur ett encyklopediskt perspektiv. Det innebär att den information som finns på Wikipedia ska vara verifierbar.
3) ”humöret på den portvakt som sitter där just den dagen” – vad menas med detta? Wikipedia består av alla tusentals bidragsgivare (anonyma eller namngivna) av vilka ett mindre antal användare kan radera artiklar med mera. Humör torde inte vara relevant vid bedömning av huruvida en artikel är relevant eller ej, på grund av det faktum att det alltid finns ett stort antal användare som granskar varandra och vad som görs. Upptäcks en tvivelaktig ändring tas detta upp och korrigeras i de fall den första åtgärden var felaktig.
4) och slutligen – de som bidrar till Wikipedia gör detta utan ekonomisk ersättning.
/Staffan – en av många Wikipediaanvändare
Fredrik: Så som du beskriver är det säkert tänkt att det ska fungera – och så fungerar det kanske i andra länder. Men tyvärr verkar det vara ett otrevligt gäng som lagt beslag på svenska wikipedia.
Du skulle bara: det har öst in kommentarer här från folk som säger sig representera wikipedia och av dessa är det bara du och en till: 1. haft den minst hyfsade tonen 2. lämnat en korrekt epostadress och därmed står för vem de är.
Resten: otrevliga knölar – och det är sådana som tagit emot mig och andra som ivrigt börjat med wikipedia för att vi i vår enfald trodde att det fungerade så som du beskriver.
Men vem vet, en dag kanske de otrevliga är borta och den svenska wikipedian kan bli något bra.
Kanske.
Jag får känslan att du mest är sur på Wikipedia för att de inte helt okritiskt tycker att du ska få en egen sida. Det betyder inte att Wikipedia som idé och utförande är värdelöst, det är två skilda saker. Nog för att Wikipedia har en hel del brister som inte exempelvis NE har, men att de inte har en egen sida om dig är inte en av dem. Däremot är förstås faktakollen sämre där än på andra ställen – å andra sidan är det mer användarvänligt och genom den kollektiva ansträngningen kommer information med som skulle ignoreras av exempelvis NE, utan att den för den skull är mindre intressant.
”Visst är wikipedia ett slags företag, visst finns det någon som tjänar pengar på wikipedia. Men för min del ser jag inte det som något negativt.”
Jag är nyfiken, vem är det som du menar tjänar pengar på Wikipedia?
Till Lars: Du har väl likaväl som alla andra hört rykten om att wikipedia ska köpas upp. Eller? Vem ska få dessa pengar, i så fall?
Fast jag vill inte fortsätta på den tråden, eftersom jag inte anser det vara varken oetiskt eller fel på något sätt att driva företag.
Vart doneras pengarna till wikipedia? Till en privatperson eller företag?
Menar du att wikipedia är en privatperson?
Jag förmodar att du likaväl som jag vet att ekonomiska föreningar och stiftelser inte är privatpersoner?
Pengarna går varken till ett företag eller en privatperson utan till en stiftelse, och stiftelser är just stiftelser – en egen sorts juridiska personer.
Närmare information om syftet med donationerna – i huvudsak att säkra de olika wikipediornas tekniska plattform – finns att läsa här (med undersidor):
http://wikimediafoundation.org/wiki/Donate/Letter/sv?utm_source=2008_jimmy_letter_r&utm_medium=sitenotice&utm_campaign=fundraiser2008#appeal
Citation needed!
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/31/Webcomic_xkcd_-_Wikipedian_protester.png
Wikimedia Foundation som driver projekten är en amerikansk stiftelse vars verksamhet regleras av den amerikanska lagstiftningen för stiftelser. Donerade pengar går dit, och de köper serverhårdvara och avlönar personal. Någon plats för vinster eller tjäna pengar finns inte i den modellen.
Som sagt: en stiftelse betyder inte ovillkorligen att det blir någon vinst. En stiftelse är ett företag.
Nej Rosemari, en stiftelse är verkligen inte ett företag. Får jag föreslå att Du tittar på begreppet i ett uppslagsverk, t ex Wikipedia?
”Stiftelse är en typ av juridisk person. En stiftelse har, till skillnad från föreningar och bolag, inga medlemmar och ingen ägare. Stiftelsen är i princip en självägande ekonomisk förmögenhet, som en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare) någon gång har avsatt för ett särskilt ändamål vilket skall vara över en längre tid. Stiftelsen styrs därigenom till sitt syfte av sin stiftelseurkund.”
Däremot kan en stiftelse äga företag. Ett exenmpel på detta är Carlsbergsfonden i Danmark som stöttar vetenskap och kultur men även äger aktiemajoriteten i Carlsbergsbryggerierna (och får sina intäkter härifrån).
Vartifrån har du fått för dig att Wikipedia skulle köpas upp?
Wikipedia, både programvaran och innehållet, är släppt under en fri licens och måste så förbli. Det enda som är skyddat är namnet ”Wikipedia”. Det är alltså fritt fram för vem som helst att skapa kopior av sidan även om någon skulle köpa upp den, vilket det dock inte är tal om.
Donationspengarna går till att driva sidan, en av de tio mest besökta sidorna på internet kräver en hel del resurser i form av servrar etc.
Som nämnts ovan är det den icke-vinstdrivande organisationen Wikimedia Foundation (http://wikimediafoundation.org/wiki/Home) som sköter detta.
Fredrik: Diskussionen om företag eller inte hör egentligen inte alls hit. Men: hos skatteverket i Sverige finns A-skatt för privatpersoner, F-skatt för företag. Stiftelser kan vara ekonomiska föreningar och därmed sorteras under företag.
Men att wikipedia drivs i en stiftelse och inte är en privatperson, är inte negativt. Det som är negativt med wikipedia är att det är en hög personer som inte är kunniga som censurerar inlägg. Jag känner en hel hop människor som är duktiga och som ville föra in sin kunskap där, men vars inlägg blivit censurerade, i ful ton dessutom, av dessa personer som jag kallar portvakter hos wikipedia.
Om du är aktiv i wikipedia: ta tag i det problemet istället.
För min del bryr jag mig inte ett dugg om ifall wikipedia hade varit vinstgivande heller.
Även de som jobbar med NE får lön.
Det är inget fel. Alla behöver väl leva på något.
Och det finns också många stiftelser som är helt skattebefriade…
Jag är ledsen Rosemari, men det är svårt att läsa Dina inlägg utan en bismak av ”surt sade räven” (typ: min bok/min blogg/jag själv fick ingen artikel – då är Wikipedia som helhet undermåligt). Och med den bismaken blir Din kritik svår att ta helt på allvar – särskilt när den åtföljs av så många sakfel (”portvakter”, ”företag”, ”inte på något sätt har ambitionen att vara ett uppslagsverk”) kring hur Wikipedia fungerar och därtill spetsas av några märkliga konspirationsteorier om att någon skall köpa upp Wikipedia för att tjäna pengar på det.
I gengäld vill jag dock säga att jag, efter att ha sett Kulturbloggens 8:eplacering på Twinglys bloggranking, har lyft frågan om inte raderingen av dess artikel borde omprövas. Finns encyklopedisk relevans bör det också finnas en artikel!
Den amerikanska lagstiftningen för stiftelser är stenhård, just för att bidrag dit är skattebefriade, så vinst eller försäljning är oförenligt med en amerikansk stiftelse, som Wikimedia Foundation.
Och INGEN av alla oss som bidrar med material i wikipedia för någon ekonomisk ersättning. De fåtal anställda i Wikimedia Foundation,håller på med saker som att sköta servrar, föra in bättre programvara., prata på mässor, skriva pressmeddelanden etc
Vi som är aktiva vill gärna bli bättre hur vi bedriver vårt helt frivilliga åtagande att hålla artikelmassan under armarna. Jag skule själv gärna ta med emot mer konkret återkoppling från dig på vad som skett så vi utifrån detta kan diskutera hur vi kan förbättra oss, så inte andra få samma negativa upplevelser som du fått-hör gärna av dig så vi tillsammans kan se hur vi kan göra wikiedpia än bättre.
.
Jag är tacksam för att Rosemari vågat ifrågasätta Wikipedia – en annan av dessa heliga kor som man egentligen inte får peta på. Artiklarna är ofta tendentiösa och fulla av faktafel. Någon anledning att lägga ner tid på att rätta dem finns inte: i nästa veva kommer någon gymnasial ’expert’ och ändrar tilbaka. Vad som är värt en artikel och inte är och förblir ett mysterium.
Ett tips: när man googlar kan man lägga till ”-wikipedia” så slipper man dessa länkar.( ”-amazon” är ett annat tips.)
Hej Rosemari!
Tråkigt att du ogillar Wikipedia. Dock bör du komma ihåg att de som skriver på Wikipedia gör det helt ideellt. Ingen får minsta öre för att skriva på Wikipedia. Och Wikimedia Foundation är inget företag alls, utan något som kan liknas vid svensk lagstiftnings ”ideell förening”. Jimbo Wales får inte alls några pengar från donationerna. Donationerna går bland annat till att driva servrarna och avlöna den personal som behövs för att se till att servrarna inte går sönder (det är orimligt att alla tekniker skulle jobba gratis – tänk om det skulle bli något fel och alla säger bara ”Nej, jag vill inte just nu” – och Wikipedia med dess systerprojekt är nere flera dagar!). Wikipedia strävar visst efter att vara en encyklopedi – det är just det Wikipedia är, en fri encyklopedi som alla kan redigera. Att Wikipedia, som den encyklopedi den är, inte har artiklar om alla möjliga encyklopediskt irrelevanta ämnen är väl inte konstigt. Du har inte klagat på att Nationalencyklopedin inte har någon artikel om dig. För övrigt bör du notera att jag, Fredrik eller någon annan som förespråkar Wikipedia här i kommentarerna ”företräder” Wikipedia. Vi är på intet sätt officiella, utan bara några som gillar Wikipedia och brukar skriva där. Du – ja, alla faktiskt – skulle också kunna börja skriva. Det är inte svårare än att klicka ”redigera” eller ”Skapa en ny artikel” i vänsterkanten. För att riktigt förstå vad jag menar med att jag inte har någon officiell position alls inom Wikipedia – som alltså varken är ett företag, en förening eller stiftelse, utan en encyklopedi, vars servrar för närvarande drivs av den ideella föreningen Wikimedia Foundation – kan jag nämna att jag är 13 år.
Det är väl knappast skolungdomarnas fel och jag ser det inte heller som ett stort problem.
På universitetet säger föreläsare ofta att vi får använda wikipedia för att leta information men måste vara noga med att granska källorna som wikipedia citerar (vi får naturligtvis inte kopiera wikin eller använda wiki som primärkälla, men det torde vara sjävklart). Det tycker jag är en sund princip; man kan använda wikin för att få en snabb översikt och har man tur kan det finnas riktigt bra länkar där.
Det vore inget större problem för lärare i grundskola/gymnasium att förmedla samma princip till sina elever.
Rosemari: Mitt namn är Lennart Guldbrandsson och jag är svenskspråkiga Wikipedias presskontakt samt ordförande i Wikimedia Sverige. Jag har viss erfarenhet av sådana här frågor. Det kommer mail och telefonsamtal lite då och då från folk som har prövat att lägga in information, fått den raderad och därför blivit arga. Ibland har de blivit otrevligt bemötta. Ibland är det svårt att veta om personen har blivit illa bemött eller bara är känslig, eftersom en del av den konversationen har skett via mail. Det spelar sällan någon större roll om det är upplevd eller verklig otrevlighet som ligger bakom. Inget av det gör Wikipedia bättre. Men vad som faktiskt gör Wikipedia bättre är vad du kallar ”portvakterna”. Varje dag görs massor av ändringar på svenskspråkiga Wikipedia. Många av dem är bra redigeringar: tillägg av information som saknas, källbeläggning, korrekturläsning eller borttagning av klotter eller felaktiga uppgifter. Men som i alla delar av samhället finns det ett fåtal som vill förstöra, testa var gränserna går eller helt enkelt misslyckas. Eftersom Wikipedia är såpass öppet (alla kan redigera, jämför med en blogg där en eller ett fåtal människor kan redigera), finns det därför ett verktyg som heter Senaste ändringarna, som listar allt som händer i databasen. Du hittar den i verktygsmenyn till vänster på alla sidor. Den sidan finns det folk som patrullerar, på sin fritid, med målet att Wikipedia ska bli ett så bra uppslagsverk som möjligt. De återställer äldre versioner av sidor som blivit klottrade, och vissa av dem har fått möjlighet att radera sidor om sådant som är meningslöst eller inte har en tillräcklig grad av ’betydenhet’ som en person försökte förklara det engelska ordet ’notability’ med. Det är här kruxet finns: de här människorna har så många ärenden att de ofta fattar beslut baserat på hur artiklarna ser ut när de skapas, snarare än att låta dem mogna (eftersom det är så lätt att glömma en artikel som lämnats att mogna och sedan aldrig blivit mer än ett hafsverk). På tyskspråkiga och japanskspråkiga Wikipedia är kraven på innehållet ännu högre och på engelskspråkiga Wikipedia kan man inte ens skapa en artikel om man inte har haft ett konto i fyra dagar. Allt det här är för att skydda Wikipedia, till exempel för att det så sällan det bara går ska uppstå situationer där någon säger ”Men ni har ju en artikel om X, varför får då inte min artikel vara kvar?”. Vissa som patrullerar artiklar är experter på allting från astrofysik till berömda översättare – men alltför få. De flesta har sina expertområden. Men så kommer den där strida strömmen av nya artiklar (åtminstone 100 varje dag), nykomlingar som inte vet hur man brukar skriva på Wikipedia eller ens hur man stavar hjälpligt, och då brister de flestas tålamod då och då. Det säger sig själv att man när man får samma fråga vecka ut och vecka in, blir lite kort i tonen för att spara på tiden man kan ägna åt roligare saker – till exempel att faktiskt skriva uppslagsverksartiklar.
Med det sagt, hoppas jag att du kan förlåta de som varit otrevliga mot dig, och att du ser att Wikipedia trots alla sina brister är mycket bättre än vad det skulle kunnat ha varit. Jag har på min användarsida ett citat från en tidigare insamling: ”Wikipedia is not perfect, but it’s fantastic.” Och skulle det vara så att du inte tycker det, så är det helt okej med mig: det vore i så fall otroligt häftigt ifall det blev en kulturwiki. Jag har flera kontakter som har visat intresse för liknande projekt tidigare, så det skulle nog kunna bli ett mycket uppskattat projekt.
Lycka till!
/Lennart
PS. Och Wikipedia kommer inte att säljas – eller ha reklam. Alla sådana förslag står i bjärt kontrast mot vad Wikipedia är, och möter alltid stort motstånd, bara förslaget kommer.
Det är tråkigt att Rosemari har känt sig illa behandlad av andra Wikipedia-skribenter. Det är förstås extra viktigt att nya
bidragsgivare behandlas på ett trevligt sätt då de inte är
insatta i de övergripande principer som man kommit
överens om ska gälla för artiklarna på Wikipedia.
Det är lite svårt att ge konkreta kommentarer i detta fall
då jag inte kan se vilka Wikipedia-artiklar som Rosemari
anser raderats på ett felaktigt sätt. Det finns inga speciellt
utsedda ”portvakter” på Wikipedia. I praktiken finns dock
erfarna Wikipedia-skribenter som är insatta i de principer
som man har nått konsensus om, och som har
rättighet att radera artiklar. För hyfsat uppenbara fall
så raderas artikeln direkt, medan andra fall nomineras
för radering (och fortsatt diskussion får utvisa vad man
kommer fram till).
Allmänt ger Wikipedia stor möjlighet till
debatt och diskussion i de fall man anser att felaktiga beslut
om radering har tagits. Till exempel kan man påkalla
uppmärksamhet från andra på ”Bybrunnen” – en sida för
debatt och diskussion. Andra platser för diskussion är
artikelns diskussionssida samt den speciella sidan
för diskussioner om raderingar.
Min ambition för Wikipedia är att det ska vara ett
uppslagsverk samt även vara skriven från
en neutral utgångspunkt – och jag tror de flesta
Wikipedia-skribenter delar den ambitionen.
Rosemari är välkommen tillbaka till Wikipedia om
hon vill diskutera problemen hon stött på.
/Ulner
Att ännu en gång upprepa de exempel på missbruk som under åren hopat sig i Wikipedia vore ganska tröttsamt: Andrew Keens bok ”The Cult of the Amateur” innehåller ett stort antal exempel utöver de fall av plagiat, lögner och vandalism som tidigare rapporterats av svenska bloggar. Den tilltro till självreglerande mekanismer som wikipedias förespråkare bekänner sig till har visat sig vara bräcklig. i en artikel av Jaron Lanier sammanfattar denne hur ”A core belief of the wiki world is that whatever problems exist in the wiki will be incrementally corrected as the process unfolds. This is analogous to the claims of Hyper-Libertarians who put infinite faith in a free market”. Det är väl ingen slump att den ene (och ende kvarvarande) av Wikipedias grundare, Jim Wales, är libertarian av Ayn Rands skola. (Den andre grundaren, Larry Sanger, har brutit med grundprinciperna för Wikipedia och startat en ny encyklopedi med icke anonyma författare och experter kallad Citizendium. Googles nya projekt Knol följer samma linje, kanske i ännu högre grad genom att betona författarnas roll.)
Jag har själv gjort ett experiment (ingen vandalism eller sabotage) där jag lagt till en missvisande men väl belagd observation från Linköpings Universitet till en artikel om Trofim Lysenko som i någon mån upprättar denne taskspelare. Ingen reagerade på detta och jag fick själv ta bort det efter en vecka. Ni kan läsa om detta här.
Det finns alltså all anledning att fundera över den ideologi och de paradigm som ligger bakom wikipediahypen. Vill jag veta något om ”Alaska” litar jag inte på en 26-årig varvsarbetare från Skåne (autentiskt exempel.) I praktiskt taget alla fall där jag konsulterat Wikipedia inom mitt specialområde har jag funnit faktafel eller tendentiösa skriverier.
Jag upprepar:när ni googlar skriv ”-wikipedia” in rutan.
Bengt O: Du säger att det finns många felaktigheter på Wikipedia. Det finns det absolut! Vill du ha hundra procent korrekt och tillförlitlig information är det mycket enkelt: köp en traditionell encyklopedi och läs den. Men nej, faktum är att traditionella uppslagsverks information inte är hundra procent korrekt. Flera undersökningar visar att visst, en skillnad mellan Wikipedia och traditionella encyklopedier föreligger, men att skillnaden inte är så stor som man kunde tro. Naturligtvis bör Wikipedia inte användas när man eftersöker information vars korrekthet är viktig, såsom medicinsk eller juridisk information, men om det är något som inte behöver vara helt korrekt kan Wikipedia gott användas. Om du ser ett fel kan du ju rätta det; varför gör du inte det? Det åligger väl allas intresse att Wikipedia är bra (folk använder det faktiskt); det finns väl inget egenvärde i att påvisa att Wikipedia är dåligt?
Bengt O, om man som du sätter sin tilltro till förment auktoritet istället för att granska fakta och argument så kommer man knappast närmare någon sorts objektiv sanning. Att en ung varvsarbetare inte skulle kunna lära dig något om Alaska låter snarare som klassförakt än en vetenskaplig hållning. En ung begåvning utan formella meriter skulle förstås aldrig kunna lära en beläst professor någonting. Inom mitt specialområde är inte alla överens om allting. Vare sig jag tittar i en lärobok, en forskningsrapport eller på wikipedia kommer det att finnas saker som jag tycker är felaktiga. Men eftersom jag sätter hög tilltro till mitt eget förnuft, framför påstådd auktoritet, så anser jag mig ha nytta även av information som har dessa brister. Och jag kommer inte att skriva -wikipedia framför mina google-sökningar bara för att en anonym person med ett påstått specialområde på en blogg någonstans säger åt mig att göra det.
Jag har en enkel uppfattning om Wikipedia. Det är en databas med mycket fakta angående olika sakfrågor och den utvecklas varje dag.
Det finns inte någon som direkt tjänar pengar på Wikipedia, men en mängd aktörer som förlorar det dagligen. Alla de traditionella uppslagsverken, som tar en avgift för alla sina fakta årligen. Deras andelar minskar hela tiden, samt Nordisk familmiljebok med flera strider med ”näbbar och klor” för att du ska komma åter som prenemurant.
Lasse Gustafsson: Korrekt. Wikipedia skrivs helt och hållet av sina läsare. Det finns ingen redaktion eller någonting sådant. Ingen granskar redigeringar eller nya artiklar innan de visas på webbplatsen (det betyder dock inte att folk inte går igenom nya artiklar och senaste ändringarna; som Lennart skrev har vissa av de som läser och skriver på Wikipedia utarbetat kvalitetskontrollsystem, men det är alltså inte alls så att en ny artikel som ”godkänts” av en erfaren läsare/skrivare på Wikipedia är mer trovärdig för det; jag ville bara förtydliga att det inte struntas i kvaliteten).
@Calandrella: ”om det är något som inte behöver vara helt korrekt kan Wikipedia gott användas.” Är inte det ett litet konstigt argument? Men dessutom är problemet att Wikipedia ofta används för att medvetet ge felaktig eller tendentiös information. (Möjligen gäller detta i mindre grad den svenska w. än den tyska eller engelska, det har jag svårt att avgöra.) Varför jag inte rättar: varför skulle jag lägga ner tid på att skriva något som vem som helst kan ta bort eller ändra nästa dag?
@Daniel: Trots det allvarliga kan jag inte låta bli att småle när du skriver om ”klassförakt” osv. Därmed styrker du min argumentation på ett övertygande sätt. Det är just den falska användningen av hedersbegrepp som ”demokrati”, ”medinflytande”, ”jämlikhet” osv. på informationsbildningens område som är roten till problemet.
Med ett minimum av faktakontroll hade du f.ö. kunnat klicka på mitt namn och funnit en länk till sidan ”Om krönikören” där det finns mer information om mig än du förmodligen vill ha. Läs också gärna min artikelAmatörkulten. Den kan du inte ändra i men du är välkommen med dina synpunkter och kommentarer.
Ledsen att länken ovan inte fungerar. Det skall vara:
Amatörkulten.
Bengt O: Ja, det finns folk på Wikipedia som med flit skriver fel. Men bör vi verkligen utgå från att fakta på Wikipedia är skriven av någon med ont uppsåt, bara för att det inte är någon expert som skrivit det? Kan vi inte tro gott om folk istället? Och varför bidra till något som kan ändras dagen efter, till det sämre: du kan då gå och ändra tillbaka till din version. På alla wikier finns versionshistorik ti0ll alla sidor. Där listas de versioner artikeln haft. Om någon” vandaliserar”/lägger in felaktiga uppgifter är det jättelätt att återställa till den bra versionen. Om personen med ont uppsåt fortsätter (ändrar tillbaka till den felaktiga versionen) så kan vederbörande blockeras av en administratör (en administratör på Wikipedia är en helt vanlig användare på Wikipedia som av andra seriösa användare anses konstruktiv och har ett gott uppsåt, och därför fått tillgång till möjlighet att blockera folk från att redigera Wikipedia, radera sidor med mer; alla kan således bli administratör och det är ingen officiell position). Om flera personer med ont uppsåt redigerar en artikel kan den skrivskyddas, alternativt kan samtliga blockeras.
Och Wikipedia har faktiskt använts till att göra gott. Experter har granskat och korrigerat några artiklar i engelskspråkiga Wikipedia. Artiklarna ifråga har sedan i sin kvalitetssäkerställda version inkluderats i One Laptop Per Child-datorer, datorer som delas ut gratis till fattiga barn. Således har även de fått tillgång till kunskap och information. Det skulle kanske inte ha varit möjligt utan Wikipedia; traditionella, ofria encyklopedier skulle kosta alldeles för mycket för att kunna tas med. En av Wikipedias främsta fördelar, menar jag, är alltså dess frihet; frihet att modifiera och sprida, både kommersiellt och icke-kommersiellt.
Synd att jag varit borta från Wikipedia de senaste dagarna, jag brukar annars vara snabb på att kommentera sådant här. De flesta ovan har skrivit vettiga saker, men om du ytterligare vill sätta dig in i hur en ”Wikipedia-vakt” ser på saker och ting får du gärna läsa igenom de inlägg i min blogg som har taggen Wikipedia: http://grillblogg.blogspot.com/search/label/Wikipedia
Rosemaries första inlägg kritiserade huvudsakligen raderande av uppgifter som hon ansåg vara relevanta nog för ett Internet-uppslagsverk. Bengt O:s kritik rör främst bristande kvalité och risken för tendentiös eller felaktig information – hans kritik
är alltså av en något annan karaktär.
Precis som Bengt O skriver kan man förstås inte lita 100% på de uppgifter som finns på Wikipedia – eftersom det alltid finns en liten risk att en felaktig uppgift inte har upptäckts och rättats till.
För att minska denna risk har man på tyska Wikipedia infört ett system där artiklar kvalitetsgranskas av speciellt utvalda personer.
Kvalitetsgranskningen ska säkerställa att artikeln inte innehåller falska uppgifter eller väsentliga luckor, se
http://de.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Gepr%C3%BCfte_Versionen
Kanske kommer det systemet också införas på svenska Wikipedia i framtiden, och då kanske Bengt O skulle kunna
lita mer på uppgifterna i artiklarna.
/Ulner
Det känns ju för övrigt trevligt att veta att Bengt här ovan inte litar på mig, enbart baserat på mitt yrke under tiden i livet jag tillbringade till att ta reda på vad jag ville göra med min framtid, utan att över huvud taget veta något om mig som person eller ha läst artiklarna jag skrivit.
Jag älskar engelskspråkiga wikipedia som på matområdet är milt sagt imponerande och med betydligt mindre fel än de flesta faktaböcker.
Svenska Wikipedia är nästan oanvändbart vad gäller mat på grund av sina många fel och brister. Det beror helt enkelt på att svenska är ett för litet språkområde för att alla ämnen ska täckas upp av tillräckligt många entusiaster.
En annan sak som drar ner trovärdigheten är att Wikipedianerna själva lägger ut omfattande sidor om sig och sina närmaste vänner. Med ledning av (den för övrigt förtjusande) Fredrik Tersmedens omfattande sida skulle man kunna tro att han är en av den svenska kulturens giganter. Med den prioriteringen är det minst sagt förvånande att annat får avslag. Lite självsanering kanske?
Med detta sagt vill jag ändå lämna en hyllning till wikipedianerna och deras oförtröttliga arbete. Vid pension lovar jag att förbättra matbiten 🙂
Angående matartiklarna, varför inte gå in och förbättra dem stegvis? 🙂
Angående omfattande sidor om oss själva beror nog det på ett missförstånd. Alla sidor som börjar på Användare:, exempelvis min egen sida http://sv.wikipedia.org/wiki/Användare:Grillo , ingår inte i uppslagsverket och är inte sökbar. Det är presentationssidor av oss själva som personer. Wikipedia är ju inte bara ett uppslagsverk utan också till viss del en community.
Just Fredrik Tersmeden har faktiskt en egen artikel, men det är snarast undantag än regel. Vissa wikipedianer har ju gjort avtryck även utanför Wikipedia. Han är en sådan. För övrigt var det inte ens han som skrev artikeln från första början…
Jag tycker Wikipedia är en fantastisk skapelse och skulle vilja lansera ett projekt i vilket det svenska utbildningsväsendet tog på sig uppgiften att använda Wikipedia. Med använda Wikipedia menar jag att vara produktiv deltagare i kvalitetsarbetet (dvs utgå från uppgiften att verifiera artklar), i produktion av nya artiklar (som hela eller delar av redovisning av gjort arbetet och kanske genom att ”översätta” artiklar från andra språk) osv.
Fördelar med detta skulle vara att antalet svenskspråkiga artiklar skulle öka, att den svenska lärarkåren skulle bidra till kvalitetskontrollen, att skolarbetet skulle vara på riktigt dvs ha som mål att producera information som skall användas av andra (och som också därmed skulle granskas av andra.
Du har rätt i många saker men inte i alla. Det är korrekt att det finns ett antal otrevliga och osympatiska personer som har tagit sig lite för mycket makt på Wikipedia. De är däremot inte aktiva på ett otrevligt sätt inom några andra områden än politik. Om du inte är liberal, borgerlig eller liknande så råkar man inte ut för dem. Ve dig däremot om du skriver att Stalin var kommunist och han i kommunismens namn dödade 20 miljoner. Då får du naziststämpel. Om du påstår att Kuba är något annat än en demokrati drabbas du av deras vrede.
Du som är sosse borde känna dig välkommen, men kanske inte. Du anses förmodligen vara för långt till höger. Lämplig politisk åskådning är något mellan Marx och Che. Lenin hyllades intensivt ett tag och vissa anser Fidel är världens bästa ledare. Så sväng till vänster och du får garanterat nya vänner.
Vilén, Karlberg, Vänsterwiki: Tack för att ni på ett så övertygande sätt stöder mina teser.
Dumförklaring. Det finns inga enklare och stensäkrare sätt att slippa bemöta någon annans inlägg.
Vänsterwiki är fö en gammal missnöjesanvändare som inte fick sprida sina politiska åsikter på Wikipedia…
Som sagt.
Bengt O: Och du bevisar mina teser. 😉 Vad betyder det att skriva att någon stöder ens teser utan att ange teserna?
Jag håller med dig om att det finns problem med Wikipedia, men som en smart människa uttryckte det angående att ange -wikipedia: ”När jag gör på det viset får jag mest upp en massa kommersiella sajter som vill sälja mig något.”
I vilket fall som helst får du naturligtvis skriva -wikipedia, men jag tänker ta den betydligt enklare och förmodligen alltmer använda vägen att *börja* med Wikipedia för att få bakgrunden och sedan gå vidare till de många externa länkar och litteraturhänvisningar som finns.
Jag har också föfsökt fylla på med fakta men har då blivit raderad och då jag stod på mig även avstängd i flera månader.
De menar att man ska föra en dabatt med de som skrivit tidigare innan man lägger till nya fakta, men då dessa underlåter att svara blir en debatt omöjlig.
Wikipedia är inget objektivt uppslagsverk utan en plats för vissa grupper att marknadsföra sina egna privata subjektiva uppfattningar och påhittade idéer. Jag konsulterar ALDRIG numera Wikipedia.
Visst finns det portvakter på Wikipedia. En handfull administratörer som raderar hundratals artiklar per dag. Kultur är nog det område det raderas mest på. Och visst granskas alla nya artiklar igenom och den administratör som tycker att artikeln inte platsar på Wikipedia raderar den.
”Det är inte wikipedia som luras, de säger som det är: de är ett antal nördar som godkänner en del uppgifter och inte andra och har inga ambitioner att vara heltäckande.”
Men jösses, vad förväntade du dig? Vilket inkomplett uppslagsverk, eller form av publikation över huvud taget, består inte av en klubb för inbördes beundran och som alla uttrycker samma icke-ambition att vara heltäckande?
Varje artikel är ju förknippad med en kostnad – och vill du inte bidraga minskar väl chansen att att dina särintressen skall sponsras. Att avstå en donation innebär ju minskade möjligheter för Wikipedia att vidga sina vyer och bli ”heltäckande”.
Flera år efteråt, men vadå? 😉
För flera år sedan så minns jag att Wikipedias administration bestod av ett flertal aktiva ungdomspolitiker från ett av de större ungdomspartierna. Dessa hade gått ihop om att inte släppa igenom artiklar med specifikt innehåll. Det blev lite ”religiöst” så att säga. Exakt vad det gällde är inte relevant, men det blev i alla fall väldigt livat om det och flera administratörer/moderatorer fick lämna sina platser. Efter det hände har åtminstone inte jag märkt av något censurerande av artiklar. Däremot kan tyckas att vissa artiklar får betydligt mer ömhet och omvårdnad än andra, men det kan man avhjälpa genom att engagera sig. 🙂