Kulturarvslyftet presenterades av regeringen med stora åthävor. Kulturarvet, alltså hur mycket information som helst som finns samlade i museer, hos Riksantikvarieämbetet med flera myndigheter behöver digitaliseras för att kunna bli tillgänngligt av många fler. Att digitalisera kulturarvet skulle kunna ge många jobb också, framför allt inom kultursektorn, där arbetslösheten är hög.
Alliansregeringen bestämde att digitaliseringen skulle göras av personer som varit arbetslösa under lång tid. En bra tanke, men det begränsade ju möjligheten att rekrytera personer som kände engagemang för kulturarvslyftet och som inte var långtidsarbetslösa.
Jag tror alliansregeringen tänkte helt fel. Om de hade avsatt resurser till kulturarvslyftet och där lagt in att en viss del av tjänsterna skulle fördelas till arbetslösa och också för de som inte varit arbetslösa så länge – då skulle det kunnat bli en framgång. Som det ser ut hittills har kulturarvslyftet i alliansregeringens form blivit ett totalt misslyckande. Fackförbundet DIK berättar på hemsidan:
Det går trögt för regeringens stora arbetsmarknadspolitiska satsning Kulturarvslyftet. Efter ett halvår har endast 170 projekt beviljats och några tiotal personer fått anställning.
Kulturarvslyftet är en arbetsmarknadspolitisk satsning på kulturarvsområdet. Under åren 2012-2014 satsar regeringen 800 miljoner kronor. De ska ge arbete åt 4.400 personer som står långt från arbetsmarknaden och har nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen räknar nu med att cirka 360 personer ska ha kommit i arbete vid årets slut. Det är mindre än en tredjedel av vad regeringen hade som mål för 2012.
Här har vi på Kulturbloggen skrivit tidgare om Kulturarvet.
Röda Berget har också skrivit om vilket fiasko kulturarvslyftet är liksom Martin Moberg och Annika Högberg och Göteborgsposten.
Läs även andra bloggares åsikter om kulturarvslyftet, kulturpolitik, samhälle, arbetsmarknad, jobb, kultur
Med tanke på att andra åtgärder har misslyckats än hårdare, får detta närmast ses som en framgång 🙂