120.000 arbetslösa lever utan ersättning, de måste antingen tigga sig till socialbidrag eller leva på anhöriga.
Det var förskräckliga siffror som DN rapporterade om idag:
Två av tre arbetslösa får ingen arbetslöshetsersättning alls – utan är hänvisade till familjen eller socialbidrag. Det är en fördubbling jämför med våren 2006, visar nya siffror från Arbetsförmedlingen som DN tagit del av.
När högerregeringen tillträdde genomförde de direkt stora förändringar av a-kassan som innebär att redan välavlönade grupper, framför allt inom Saco, fick lägre avgifter till a-kassan medan framför allt LO-grupper som ofta hade lägre löner fick högre avgifter till a-kassan. Resultatet märktes snabbt: en hel del människor såg att deras lön inte skulle räcka till att vara med i både facket och a-kassan. Många lämnade facket och många lämnade a-kassan.
Det är ett av skälen till att de nu ser så illa ut.
Andra skäl är förstås fackets och a-kassereglernas fel, det är svårt att komma med. Många unga kommer aldrig ut på arbetsmarknaden alls.
Vad lösningen är?
Det är klart att lösningen inte är att alla ska leva på bidrag. Men den som blir arbetslös måste kunna ha en dräglig tillvaro. Ju fler som har inkomster: ju fler kan handla och köpa och därmed behöver företag och butik anställa fler. Fler som har jobb, desto mer får samhället in i skatter och kan satsa mer på skola, vård och omsorg och fler får jobb. Det är den goda cirkeln, som rubbats av senaste sex årens politik. Det går inte att komma ifrån.
Det är ett underbetyg åt svenska samhället att 2 av 3 arbetslösa inte har a-kassa.
Nej, jag tror inte bidrag är enda lösningen. En arbetsmarknadspolitik som gör att fler kan försörja sig, på olika sätt, är viktig.
Jag tror inte på den gamla modellen att alla ska jobba inom storföretag. Jag tror inte ens på att alla ska vara anställda. Idag måste det också till lösningar där det är lättare att ha egna småföretag. Det måste vara lättare att pendla emellan att ha eget företag och att vara anställd. Och den som blir arbetslös måste också ha fler möjligheter att vidareutbilda på olika sätt.
En betydligt mer aktiv arbetsmarkandspolitik är vad som behövs.
Jag har varit borta från datorn hela dagen, men känt en stark obehagkänsla vid tanken på vad de här siffrorna berättar om vårt samhälle.
Många bloggare har tagit upp detta idag, bland annat Martin Moberg och Peter Soilander.
Läs även andra bloggares åsikter om jobb, politik, arbetsmarknad, a-kassa