• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Nader och Simin – En separation: ett vibrerande livsdokument

9 september, 2011 by Redaktionen

Titel: Nader och Simin – En separation
Betyg: 4
Premiär: 16 september 2011

Det är av yttersta vikt att inte underskatta detta iranska drama och den känsliga separation den skildrar. Regissören Asghar Farhadi har med en närgående kamera skapat ett vibrerande livsdokument, utan att för den skullen bli dokumentär, där en familj inte bara spricker isär utan också får problem med en annan familj som haft de bästa utav intentioner dem emellan. Men allt går fel och flertalet tvister uppstår. Deras liv är, som oftast, väldigt problematiskt och ingen gör det riktigt enkelt för sig. Man anar egoism, men också oro och medmänsklighet. Väldigt bräcklig dialog skapar dynamik genom hela filmen, speciellt när båda sidor försöker försvara det som är deras.

Emellan dessa två sidor står också en tredje part, rättsväsendet, som man märker direkt inte fungerar för en modern livssyn. Att man får diskutera och hävda sig så gott det går, utan att riktiga bevis alla gånger ens påvisas, är en utav aspekterna. Förljugenheten och maktdominansen en annan. Även detta skapar sprickor i dessa människors redan krackelerade vardag, ingen gör något för att hjälpa till.

Något utav det smartaste, och egentligen enklaste, den här filmen gör är att svepa in tittaren i en osäkerhet; där publiken försätts i precis samma exteriör som vissa utav filmens biroller sätts utan minsta aning eller insikt i vad som egentligen sker i filmen. Vi får antydningar, men inga raka svar. Därför blir varje händelse mer spännande att följa, alla svar eftersträvande. En väldigt smal och opretentiös film blir just därför så mycket större än mycket annat som skapas inom filmindustrin – speciellt den amerikanska. Vilket blir en vinst när man inte bara vill lyfta fram familjeproblemen mellan Nader och Simin utan också mellan dem och arbetarfamiljen som de anställt för arbete hos dem och Simins hem där hans fader bor. Problemet i detta är inte att han bor där, utan att han lider utav alzheimers och behöver tas hand om så gott som hela tiden. Men Simin behöver jobba, och hans fru vill skilja sig.

Något annat som är intressant att se är hur välintegrerad religionen och moralen är i det iranska samhället – där beslut tas inte utifrån vad man tror är bäst för stunden och kontexten, utan efter vad som är okej enligt deras tro. Telefonsamtal görs för att få det bekräftat huruvida det är okej för den arbetande kvinnan att ta hand om en äldre herre som kissat ner sig. Och sedan sker agerandet utifrån det beskedet, och inte hennes känslor om att han verkligen behöver hjälp. Vilket man kan tycka vad man vill om, men diskussionsunderlaget är väl integrerat i filmen och välfungerande i all sin prakt-fullhet. Man framställer problematiken ur flera vinklar och låter betraktaren sedan fundera utifrån dessa olika scenarion. De flesta lär komma fram till att religion inte är något bra riktmärke för livsbestämmelser och moral.

Det är väldigt få utsvävningar, utan väldigt direkt, men ändå kan man ana undertoner. Dotterns handlingar, föräldrarnas tolkande. Vem har rätt, och varför lyssnar man inte direkt till den yngre istället för att vara rädd för att få sin makt ruckad på som förälder? Eller övrig makthavare i samhället, för den sakens skull. Och i denna mångfacetterad bild som svävar ovanför allting vi får se ligger också storheten i filmen. För det är knappast någon slump att man vunnit Guldbjörnen för bästa film vid Filmfestivalen i Berlin och sedan alla silverbjörnar till de män och kvinnor som spelar huvudrollerna. Det är absolut ingen dålig bedrift, men heller ingen oförtjänt!

Arkiverad under: Filmrecension, Recension



Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen
Utländska casino med Zimpler
Hitta och jämför casino utan svensk licens hos CasinoUtanGränser.se/casino-utan-licens/


Vill du veta allt om casino utan svensk licens gå in på Casinofia
Sugen på att testa nya casinon utan svensk licens? Gamers.nu/casino-utan-svensk-licens/ har all info du behöver innan du sätter igång.


Hos casino-utan-svensk-spellicens.com hittar du de senaste spelsajterna som inte har licens i Sverige.

Nytt

Filmrecension: Den blå kaftanen – bedårande, mästerlig, unik

Den blå kaftanen Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Den blå kaftanen – bedårande, mästerlig, unik

Filmrecension: EO

EO Betyg 5 Svensk biopremiär 24 mars … Läs mer om Filmrecension: EO

Lyssna: Deportees – Run For That Feeling

Deportees följer upp hiten ”Lost You For … Läs mer om Lyssna: Deportees – Run For That Feeling

Teaterkritik: Roligt och tillspetsat om kebabstället som hotades av vräkning

Kebaben på skäret Manus: Alma … Läs mer om Teaterkritik: Roligt och tillspetsat om kebabstället som hotades av vräkning

Filmrecension: The Other Fellow – värd att se också för den som inte är James Bond-fan

The Other Fellow Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Other Fellow – värd att se också för den som inte är James Bond-fan

Filmrecension: Just Animals – skarpt men också ömsint

Just Animals Betyg 4 Svensk biopremiär 3 … Läs mer om Filmrecension: Just Animals – skarpt men också ömsint

Maia Hirasawa:  “Egentligen är jag ingenting”

Var tog självkänslan vägen? Maia … Läs mer om Maia Hirasawa:  “Egentligen är jag ingenting”

Formtoppade Johanna Hjort & Sweet Little Angels sprider bluesig extas på Utopia

Utopia i Göteborg 31/1 2023 Sedan … Läs mer om Formtoppade Johanna Hjort & Sweet Little Angels sprider bluesig extas på Utopia

Operarecension: The Turn of the Screw – spökhistoria med vacker musikalisk precision om traumatiserade barn och ung ömmande guvernant

The Turn of the Screw Musik: Benjamin … Läs mer om Operarecension: The Turn of the Screw – spökhistoria med vacker musikalisk precision om traumatiserade barn och ung ömmande guvernant

Quasimodo i uppsättning av Jens Ohlin har premiär 18 februari i Göteborg

Urpremiär för Jens Ohlins ”Quasimodo” 18 … Läs mer om Quasimodo i uppsättning av Jens Ohlin har premiär 18 februari i Göteborg

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casinogringos
Jämför casino utan licens på onlinecasinos.se
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Balett
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 
Kurs i Lenormand med internationellt intyg

Shiba - urhunden med stil

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2023 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in