Bob Geldof har mer än någon annan musiker ägnat sig åt att bekämpa fattigdomen vilket orättvist lätt till att hans musik hamnat i skymundan. Tidigare i år släpptes hans femte soloskiva How to Compose Popular Songs That Will Sell. Kulturbloggen fick träffa den mångordige sångaren i hans loge efter spelningen på Peace & Love.
I ditt tal varnade du för att rocken är på väg att dö ut, kan du förklara hur?
Jag kan inte svara på om den är på väg att dö ut eller inte men jag saknar den där individuella rösten som fanns där första gången jag hörde till exempel Nirvana. Visst, det finns säkert många bra band som jag inte känner, men allt är så uppdelat i klaner. Kanske har rocken förlorat sin roll som mekanism för att förändra världen, inget av mina barn kan i alla fall identifiera sig med en idé på samma sätt som jag kunde. Om jag var ung idag skulle jag vara förbannad.
På To Live in Love, en låt på din nya skiva, sjunger du ”life without love is meaningless”, har din syn på kärlek förändrats i takt med att du har blivit äldre?
Jag älskar min fru och har alltid varit medveten om det men det var först när hon lämnade mig som jag insåg hur mycket. John Lennon hade antagligen rätt i sin naivitet, det mänskliga tillståndet utan existensen av kärlek är absurd och att leva med kärlek är att existera. Som femtionioåring förstår jag äntligen vad de flesta tonåringar förstår.
Vad inspirerar dig att skriva låtar idag, är det mest personliga erfarenheter eller sociala frågor?
Låtskrivandet fyller olika funktion beroende på om du är gammal eller ung. När du är yngre ska du försöka se saker som andra inte ser och föreslå en förändring men när du är äldre har du redan varit med om den förändringen och kan förhoppningsvis vara lite mer universell.
Vilka anser du vara de farligaste hoten idag?
Vi lever idag i en storm av sociala förändringar och kärnvapenhotet har aldrig varit farligare. Miljöhotet, oavsett om det är skapat av oss eller är cirkulärt, är ett kritiskt problem som inte går att återhämta sig ifrån och terrorismen är ett annat existerande hot. Jag kallar det en asymmetrisk och orättvis värld och de flesta problemen har att göra med fattigdom, finanskrisen berodde till exempel på att bankerna lurade folk de visste aldrig skulle kunna betala tillbaka att låna pengar. Det är mer orättvisor i världen nu än någonsin tidigare. De fattiga i Kina är helt beroende av Kongo medan Europa är den rikaste kontinenten i världen. Det är på tiden att vi hittar en balans.
Vad tycker du om festivaler då?
De är inte intressanta, ett av mina barn var på Glastonbury och där kan man se alla band i hela jävla världen. Men jag älskar att spela på festivaler, jag vill spela så mycket som möjligt. Det är därför jag har uppträtt på Glastonbury fyra gånger. När jag kom hit idag ville jag egentligen inte hålla talet utan jag såg mest fram emot att få spela. Vad jag sa på fyrtiofem minuter kan jag få sagt i en sång på tre minuter, om folk sedan inte gillar musiken är mitt problem.
Foto: Emma Andersson